Övriga åsikter

Handläggare på Västra Götalands länsstyrelse menar att handläggaren ofta får sänka kraven för att förhindra att processen blir allt för utdragen. Erhålls inte begärd komplettering efter andra kompletteringsrundan kan det vara aktuellt att sänka kraven. Handläggare på Hallands länsstyrelse menar att det finns fall då länsstyrelse och verksamhetsutövare är oense om vad som kan krävas av en MKB; som exempel nämns oenigheter kring vad som ska finnas med i en MKB:s riskanalys. Detta kan göra att länsstyrelsen inte får in den kvalitet på MKB:n de begär. Alltså kan detta betyda att de kvalitetskrav som länsstyrelsen har i vissa fall är svåra att förverkliga. Man vill inte göra processen för omständlig och av den anledningen sänker handläggaren kraven allt eftersom ärendet drar ut på tiden. Detta skulle kunna förklara de

93 Västra Götalands läns granskningsmall från länsstyrelsen i Västra Götalands län 2006 [www], medan Jönköpings läns granskningsmall hämtad genom personlig förfrågan till Björkman, miljöhandläggare på Jönköpings länsstyrelse.

flertalet fall där handläggaren uttryckt ett visst krav i intervjun, men kraven ej återspeglats i studien, till exempel kraven på jämförelse mellan projekt och miljökvalitetsmål och –normer eller kraven på empiriska mätningar av projektets utsläpp av föroreningar.

Utöver detta påpekar handläggare på både Skånes och Västra Götalands länsstyrelse att de krav en handläggare ställer ofta grundar sig på en individuell bedömning. Handläggare på Skånes länsstyrelse menar att det finns fall då komplettering ej begärs fastän en uppgift eller aspekt ska vara med, om kunskap om detta finns hos handläggaren. Även handläggare på Västra Götalands länsstyrelse påpekar att det högst troligt förekommer individuella skillnader mellan handläggarnas kvalitetskrav internt på länsstyrelsen. Alltså finns fall då länsstyrelser sänker sina kvalitetskrav eftersom den individuella handläggaren menar att han eller hon besitter kompletterande kunskap. På det viset kan handläggarens utbildning och intressen påverka vad han eller hon kräver av en MKB, vilket naturligtvis inte främjar likriktning av kvalitetskrav vare sig mellan eller internt på länsstyrelsen.

8 Slutsats

Genom att jämföra kvalitetskraven de fyra undersökta länsstyrelserna ställer på en MKB för ytbehandlande verksamheter med de lagstiftade kvalitetskraven har ett antal brister uppmärksammats. Intervjuer genomförda med respektive länsstyrelses miljöhandläggare undersöker om resultatet beror på handläggarnas åsikter angående en MKB:s innehåll.

I en MKB ska, enligt 6 kapitlet 7§ MB och enligt NV:s riktlinjer i deras allmänna råd NFS 01:9, en beskrivning av ett projekts påverkan på miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål göras. Trots att intervjuerna visar att samtliga handläggare menar att sådan beskrivning ska finnas, visar jämförelsen mellan ställda kvalitetskrav och lagstiftning att länsstyrelserna ställer få krav på att detta ska göras. Här är alltså länsstyrelsernas kvalitetskrav otillräckliga, men det beror inte på att handläggarnas åsikter angående en MKB:s innehåll inte stämmer överens med lagstiftningens kvalitetskrav.

För att en bedömning av projektets inverkan på människa, miljö och hushållning ska möjliggöras utifrån en MKB, vilket enligt 6 kapitlet 3§ är ett måste, krävs, enligt arbetet, bland annat ekologiska resonemang runt projektets påverkan, en beskrivning av påverkans kumulativa karaktär och en beskrivning av påverkan i ett långsiktigt tidsperspektiv. Krav på en beskrivning av dessa tre punkter fattas i samtliga länsstyrelser. Resultatet från intervjuerna kan fastställa att detta kan förklaras med att handläggarna inte anser att sådan beskrivning är nödvändig i en MKB. Alltså kan konstateras att handläggarnas åsikter om vad en MKB ska innehålla, här skiljer sig från de lagstiftade kvalitetskraven.

Samtidigt har en jämförelse mellan de kvalitetskrav de undersökta länsstyrelserna ställt på en MKB för ytbehandlande verksamheter, kunnat påvisa att olika kvalitetskrav ställs av de olika länsstyrelserna. Intervjuerna har kunnat fastställa att många av skillnaderna beror på skillnader i handläggarnas åsikter angående vad en MKB ska innehålla.

Skillnad har kunnat fastställas angående hur bedömningen av ett projekts inverkan på sin omgivning ska motiveras. Handläggare på Hallands, Jönköpings och Västra Götalands länsstyrelse kräver i större utsträckning att bedömningen av ett projekts utsläpp ska motiveras med både jämförelsevärden och en diskussion om utsläppet, vilket handläggare på Skånes länsstyrelse inte gör. På så sätt måste en bedömning av ett projekts påverkan vara bättre motiverad i Hallands, Jönköpings och Västra Götalands län och därför troligen också mer genomtänkt. Detta ger större relevans till slutsatserna i MKB:n samtidigt som det ställer högre krav på MKB:ns upprättare, då en mer välgenomtänkt analys av projektets konsekvenser måste göras. Alltså måste MKB:ns upprättare vara bättre insatt i projektets miljöpåverkan.

Arbetet har kunnat fastställa att de olika länsstyrelserna kräver olika kvalitet på MKB:ns områdesbeskrivning. Både studie och intervjuer visar att handläggare på Jönköpings och Hallands länsstyrelse kräver att områdets bullerkänslighet ska beskrivas till större utsträckning än vad handläggare på Skånes länsstyrelse gör. Konkret innebär detta att en mer genomgående förundersökning krävs av MKB:ns upprättare i Jönköpings och Hallands län, samtidigt som MKB:n här får större lokal anknytning. Jönköping och Västra Götalands länsstyrelse begär även alltid en redovisning av avstånd till närmsta bostad i MKB:n, vilket inte de två övriga länsstyrelserna gör.

MB:s krav på att alternativ med likartat syfte ska redovisas, tillämpas med olika utsträckning på de olika länsstyrelserna. Handläggare på Hallands länsstyrelse kräver en redogörelse för

sådana alternativ i betydligt större utsträckning än vad handläggare på Skånes länsstyrelse gör. Detta innebär en stor skillnad för MKB:ns upprättare då sådana krav innebär att större resurser måste satsas på utredningar samt att större kunskap innehas.

Samtidigt har studien uppmärksammat skillnader i kvalitetskrav som inte stöds av intervjuade handläggares åsikter. Samtliga handläggare menar att en påverkan måste kvantifieras med empiriska metoder då den är av betydande art. Dock visar studien att Jönköpings länsstyrelse vid betydligt fler tillfällen kräver en mätning av påverkan än övriga länsstyrelser. Jönköpings länsstyrelse kräver en empirisk mätning av föroreningar i betydligt fler fall där projektet medför vattenutsläpp, än vad Skånes och Västra Götalands länsstyrelse gör, Jönköpings länsstyrelse kräver en mätning av föroreningar i betydligt fler fall där projektet medför utsläpp till luft än vad Hallands länsstyrelse gör och Jönköpings länsstyrelse kräver en bullermätning i betydligt fler fall från ett bulleralstrande projekt än vad Skånes länsstyrelse gör. Dessa skillnader beror alltså inte på att respektive handläggare kräver olika kvalitet av en MKB, men medför naturligtvis ändå påtagliga effekter för MKB:ns upprättare. En mätning kräver att resurser måste satsas.

Studien har även kunnat påvisa att skillnader finns angående hur omfattande ett vattenutsläpp och bullret från ett projekt måste vara, för att länsstyrelsen ska kräva kvantifiering av påverkan. Västra Götalands länsstyrelse kräver ofta en uppskattning av föroreningshalten i vattenutsläpp även om vattenutsläppet är begränsat, vilket Skånes länsstyrelse sällan gör, medan Jönköpings länsstyrelse kräver en uppskattning av bulleralstringen även för projekt utan bullrande industriprocess, vilket sällan Västra Götalands länsstyrelse gör. Konkret ställer även detta högre krav på verksamhetsutövaren. Även om kvantifieringen inte alltid behöver göras genom en empirisk mätning kräver en uppskattning av påverkan både kunskap och insikt om projektets omgivningspåverkan.

Alltså har kunnat konstateras att det finns skillnad i kvalitetskrav på en MKB mellan de undersökta länsstyrelserna. Det är uppenbart att Jönköpings länsstyrelse ställer högre krav än Skånes länsstyrelse. Detta kan innebära att samma typ av projekt lättare kan genomföras i vissa län än andra, då olika redovisning av projektets miljökonsekvenser behöver göras. Det kan även konstateras att detta till viss utsträckning beror på konkreta skillnader i respektive länsstyrelsers gemensamma uppfattning om vad en MKB ska innehålla. Dock förekommer även skillnader som inte kan förklaras av detta. Intervjuerna visar på ytterligare två faktorer som kan förklara skillnader i begärd kvalitet. Dels skiljer sig granskningsarbetet mellan länsstyrelserna, i mån av huruvida granskningsmall används samt innehållet i granskningsmallen, och dels finns indikationer på att handläggare känner sig tvingade att sänka sina kvalitetskrav allt eftersom tillståndsärendet drar ut på tiden, vilket kan ske i olika stor utsträckning i olika län. Samtidigt påpekas att individuella skillnader på kvalitetskrav förmodligen även finns internt på respektive länsstyrelse.

9 Åtgärder

Arbetet har uppmärksammat tre möjliga orsaker till varför skillnader i kvalitetskrav finns mellan de olika länsstyrelserna. Dels skiljer sig handläggarnas åsikter angående vad en MKB ska innehålla både mellan och internt på länsstyrelserna, dels skiljer sig praxis för det praktiska granskningsarbetet mellan länsstyrelserna och dels förekommer fall då handläggarna känner sig tvingade att sänka sina kvalitetskrav. För att motverka detta, samt för att motverka de brister i länsstyrelsernas krav på en MKB studien uppmärksammat ges nedan förslag på möjliga åtgärder. Förslagen delas upp i två grupper: styrda kvalitetskrav och införandet av obligatorisk experthjälp.