Detta arbete har gett oss många nya kunskaper och erfarenheter om hur man arbetar med barn som har en hörselnedsättning. Dels genom all litteratur vi har läst och dels genom att få möjligheten att träffa olika pedagoger ute på förskolorna. Vi har fått en ökad medvetenhet om hur viktigt vårt förhållningssätt är för att skapa en verksamhet som arbetar för en skola för alla. Vi har blivit ännu mer uppmärksamma på vilken roll motivation och intresse spelar in när det gäller att våga förändra sig som pedagog och förändra sitt arbetssätt för att barn i behov av särskilt stöd ska bli delaktiga på lika villkor som andra barn. Vi ser det som mycket relevant för förskolläraryrket att vara medveten om hur arbetssätt och förhållningssätt kan påverka barnen. Har vi inställningen att det är verksamheten som ska förändras efter barn som har olika behov och inte att barnet måste anpassa sig till förskolans arbetssätt kommer vi långt i arbetet med att skapa en skola för alla. ”Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande skall prägla arbetet i förskolan. Hänsyn skall tas till barnens olika förutsättningar och behov” (Lpfö 98 s. 4).
Det hade varit intressant för vidare forskning att observera hur pedagoger arbetar med det enskilda barnet och dess kamrater för att skapa den delaktighet vi har diskuterat om i detta arbete i form av fysisk, pedagogisk och social miljö. I detta arbete ansåg vi oss inte hinna med både intervjuer och observationer av flera pedagoger. Nu har vi fått en grundläggande kunskap inom dessa områden och därför hade det varit intressant att i nästa steg göra en uppföljning om
pedagogernas berättelser stämmer överens med verkligheten. Speciellt viktigt anser vi att det är med vidare forskning inom detta område eftersom i dagens samhälle är de flesta barn med hörselnedsättning inkluderade i förskola och skola. Det råder en brist på forskning inom förskoleverksamheten. Forskningen belyser mer situationen i skolan, där framförallt elever själva har varit med och svarat på olika frågor kring hur de ser på delaktighet och tillhörighet. Frågan är om den ”röda tråden” brister om det inte genomförs forskning både i förskola/skola. Vi anser att redan i förskolan behövs det skapas förutsättningar för att barnet ska uppleva sig som delaktigt och därigenom utvecklas. Barns möjligheter till delaktighet och förmedlingen av allas lika värde är lika viktig i såväl skola som förskola.
Referenser
Ahlström, Margareta (2002). Hörselskadade barn i kommunikation och samspel. Stockholm. Psykologiska institutionen Stockholms universitet
Andersson, Lotta (2006). Möjligheter och hinder för barn med stora kommunikationssvårigheter. I: Roos & Fischbein (red.). Dövhet och hörselnedsättning – Specialpedagogiska perspektiv. Printed i Denmark by Narayana Press
Bergkvist, Håkan (2001). 74 röster om skolan – Att vara hörselskadad individualplacerad i år 7, 8 eller 9. Örebro. Specialpedagogiska institutet
Bernhanu, Grima (2006). Framgångsfaktorer för ökad delaktighet och jämlikhet. Specialpedagogiska institutet. Göteborgs universitet
Brodin, Jane & Lindstrand, Peg (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund. Studentlitteratur Bryman, Alan (2006). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 1:3. Malmö. Liber AB
Coniavitis Gellerstedt, Lotta (2006). Om elever med hörselskada i skolan. Hälsovetenskapliga institutionen. Örebro Universitet
Ellström, Eva (1993). Integration i institutionaliserad verksamhet. En studie av gruppintegration av hörselskadade och döva i förskolan. Linköping
Emanuelsson, Ingmar (2004). Integrering/inkludering i svensk skola. I: Trossebro, Jan (red.). Integrering och inkludering. Lund. Studentlitteratur
Emilsson, Annette (2003). Sätta barnet i centrum I: Pramling - Samuelsson & Johansson (red.) Förskolan - barns första skola. Lund. Studentlitteratur
Granlund, Mats, Eriksson, Lilly, Almqvist, Lena, Björk- Åkesson, Eva & Luttropp, Agneta. (2006). Delaktighet- En kort sammanfattning av ett forskningsprojekt. Forskningsprogrammet CHILD Mälardalens högskola & FUB´s forskningsstiftelse Ala
Gustavsson, Anders (2004). Delaktighetens språk. Lund. Studentlitteratur
Horn, Erna (1995). Hörselskador. I: Rakstang Eck, Oddrun & Rognhaug, Berit (red.). Specialpedagogik i förskolan. Lund. Studentlitteratur.
Hörselskadades riksförbund (2005). Sanning och konsekvens. Årsrapport. Stockholm Hörselskadades riksförbund (2006a). Det går väl ganska bra? Årsrapport. Stockholm
Hörselskadades riksförbund (2006b) Murbräckan - ett verktyg för att riva hinder och skapa tillgänglighet för hörselskadade.
Jansson, Ulf (2004). Delaktighet som social process om lekande och kamratkultur i förskolan. Lund. Studentlitteratur
Jenner, Håkan (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Forskning i fokus nr 19. Kalmar
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2003). Förskolan - barns första skola. Lund. Studentlitteratur
Jorup, Boel & Preisler, Gunilla (2001). Lekens plats i förskolan för barn med cochlea implantat. Stockholm. Psykologiska institutet
Jönsson, Lotta (2003). Hörselskadad! Kunskap – identitet. Umeå. Specialpedagogiska institutet Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund. Studentlitteratur
Linikko, Jari (2006). Lärares uppfattningar om inkludering av elever med funktionsnedsättning. I: Roos & Fischbein (red.). Dövhet och hörselnedsättning- specialpedagogiskt perspektiv. Printed i Denmark by Narayana Press
Lpfö 98, Läroplan för förskolan. (1998). SKOLFS 2006:22. Stockholm. Fritzes
Molin, Martin (2004). Att vara i särklass – om delaktighet i gymnasiesärskolor. Linköping. Institutionen för beteende vetenskap och handikappsvetenskap
Nilsson, Björn (2005). Samspel i grupp. Lund. Studentlitteratur
Nilsson, Madeleine (2007). Pedagogers arbete med hörselskadade och CI-barn i specialförskolan - En fallstudie. Malmö högskola
Nirje, Bengt (2003). Normaliseringsprincipen. Lund. Studentlitteratur
Norman, Carin & Rivera, Trinidad (2002). 85 samlade råd för skolpersonal. Specialpedagogiska institutet
Palla, Linda (2006). Den inkluderade skolan. Högskolan Kristianstad. Institutionen för beteende vetenskap. Specialpedagogiska institutet
Persson, Bengt (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm. Liber AB Preisler, Gunilla, Tvingstedt, Anna-Lena & Ahlström, Margareta (1999). Cochlea implantat på barn: En psykosocial uppföljningsstudie: Kommunikation och samspel i förskolemiljön. Malmö högskola institutionen för pedagogik
Preisler, Gunilla, Tvingstedt, Anna-Lena & Ahlström, Margareta (2003). Situationen för barn med cochlea implantat- ur föräldrar, lärare och assistenters perspektiv. Stockholms universitet. Psykologiska institutet
Roos, Carin & Fischbein, Siv (2006). Dövhet och hörselnedsättning - specialpedagogiskt perspektiv. Printed i Denmark by Narayana Press
Skolverket (1999). Överenskommet. Stockholm. Liber Distribution
Skolverket (2005). Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan Stockholm. Fritzes AB
SOU 1998:66 (1998). Utbildningsdepartementet, Funkiskommitén. Stockholm. Statens offentliga utredningar
Sveriges riksdag (1985). Skollagen 1985:1100. Kap 2, 3§.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm. Prisma Tideman, Magnus (2004). Socialt och isolerat integrerad? Integrering och inkludering. Lund. Studentlitteratur
Tideman, Magnus, Rosenqvist, Jerry, Lansheim, Birgitta, Ranagården, Lisbeth & Jacobsson Katarina (2004). Den stora utmaningen om att se olikheter som resurs i skolan. Halmstad. Halmstad tryckeri
Tvingstedt, Anna-Lena (1993). Sociala betingelser för hörselskadade elever i vanliga klasser. Malmö
Wennergren, Ann-Christine (2006). Delaktighet i klassrumskommunikation för elever i hörselklass, I: Roos & Fischbein (red.). Dövhet och hörselnedsättning - specialpedagogiskt perspektiv. Printed i Denmark by Narayana Press
Övrigt tryckt material
Forsknings etiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (1990). Vetenskapsrådet
Internetkällor
Bilaga 1
Intervjuguide
• Har några fysiska förändringar gjorts i förskolemiljön sedan barnet med hörselskada började?
• Har pedagogerna fått utbildning eller handledning? Vad/Hur?
• Finns det tillgång för särskilt stöd för barnet? Hur/varför inte?
• Använder ni tekniska hjälpmedel? När?
• Vad anser ni är viktigt för att barnet ska känna delaktighet under förskoletiden?
• Hur arbetar ni för att skapa delaktighet i: Samlingar
Aktiviteter Lek
Samtal/kommunikation
• Finns det några hinder i detta?
• Hur arbetar ni för att stärka barnets identitetsuppfattning?
• Hur arbetar ni för att barnet ska känna tillhörighet i gruppen?
• Hur arbetar ni för att stärka samspelet mellan det hörselskadade barnet och dess kamrater?
Bilaga 2
Hej!
Vi är två studenter på distanslärarutbildningen till förskollärare som nu skriver vårt examensarbete vid institutionen för pedagogik vid Växjö universitet.
Arbetet handlar om hörselskadade barns möjlighet till delaktighet i förskolan och pedagogernas syn och arbetssätt till detta. Vårt syfte med arbetet är att synligöra vikten av delaktighet för hörselskadade barns utveckling. Detta kopplat till styrdokument och ”en skola för alla”. Vi hoppas att arbetet kan vara till hjälp och inspiration för pedagoger på förskolor som har hörselskadade barn hos sig.
Vår förhoppning är att någon i ert arbetslag har möjlighet att ställa upp på en intervju angående ert synsätt och arbetssätt med de hörselskadade barnens delaktighet. Era tankar, reflektioner och arbetssätt inom området är viktiga att synligöra och ta del av för att en utveckling ska kunna ske. Vi har själva erfarenhet av arbetet med hörselskadade barn inom förskolan och vet att det är nyttigt och givande att ta del av varandras lärdomar.
Examensarbetet behandlas konfidentiellt vilket innebär att det enbart kommer vara vi som känner till era namn och telefonnummer som inte kommer synas i arbetet då vi avidentifierar samtliga uppgifter. Våra frågor kommer inte heller att röra barnet i fråga eller dess utveckling utan enbart vara riktade mot er roll som pedagoger.
Då vi vet att ni snart har semester och att det ofta brukar vara fullt upp i verksamheten innan dess har vi förståelse för att ni har ont om tid. Men vi hoppas ändå att vi kan få möjlighet att komma och göra en intervju någon gång under vecka 22-25. Vi kommer att ta kontakt med er via telefon under slutet av vecka 21 och början av vecka 22 för att se om ni har möjlighet att delta och vilken tid som skulle passa bäst. Det skulle vara till stor hjälp för oss.
Om ni har frågor om vårt examensarbete forskningsetiska karaktär så får ni självfallet ta kontakt med oss eller vår handledare, Claudia Gillberg (se nedan).
Vänliga hälsningar Vivianne och Linda
Vivianne Rundberg Nilsson vivirundbergnilsson@telia.com Tel: 0470-301 24, 0730483771
Linda Nilsson linda.nilsson@personal.tingsryd.se Tel: 0470 -340 29, 0702554029
Vår handledare heter Claudia Gillberg claudia.gillberg@vxu.se Tel: 0470-70 80 15