Övrigt

Eftersom flertalet leverantörer fanns belägna i de södra delarna av Sverige uppdagades en möjlighet att köra ”mjölkrundor”, vilket innebär att samordna leveranserna i en rundtur istället för att utföra en transport per leverantör och leveranstillfälle. Dock visade det sig enligt en förfrågan till Schenker att detta koncept inte var att föredra i Astra Techs fall. Från Schenker går det för företag att hyra en lastbil med förare för att köra en slinga/ mjölkrunda. Kontakten på Schenker menade dock att motivet för att införa ett sådant koncept inte skulle vara kostnadsreducering utan snarare att företaget exempelvis är beroende av att gods hämtas på eftermiddagen och finns framme vid destinationen tidigt på morgonen, med andra ord ökad leveransservice. Anledningen till att minskade kostnader inte genererade fördelar var att transportörer såsom Schenker arbetar med samkörning och ruttplanering i sin dagliga verksamhet, vilket medför att lastbilens tomkörning kan minimeras. Vid en mjölkrunda blir det i många fall en mycket större andel tomkörning och därav faller konceptet ur ett kostnadsperspektiv.

53

10 Diskussion

I detta avsnitt diskuteras resultaten och metodproblem samt att egna kommentarer och tankar presenteras. Avslutningsvis ges förslag på fortsatta studier inom området.

Vikten av att se över det inkommande logistikflödet har i studien identifierats som stort och det har visat sig att detta område behöver mer uppmärksamhet. Okunskap om avtalade leveransvillkor och avsaknad av struktur har medfört att information faller mellan stolarna. På grund av detta har kostnadsuppföljningen visat sig vara en tidskrävande och nästintill omöjlig process att genomföra.

Den kritiska fasen i denna studie har alltså varit att samla in data. Transportörer och kostnader har varit svårast att få fram, troligen på grund av bristen på uppföljningsrutiner i denna fråga. På grund av svårigheterna lades fokus på att söka fraktkostnader för endast A- och B- leverantörer, varpå fraktkostnader från ett stort antal C-leverantörer saknas. För att kunna få fram en approximativ fraktkostnad per leverantör krävdes det att både leverantörer och transportörer kontaktades. Information från dessa gjorde det möjligt att fastställa vilka transportörer som användes samt i vissa fall även vilka transportkostnadspålägg som varje enskild leverantör adderar. Trots detta uppstod svårigheter att uppskatta fraktkostnaderna på grund av att kostnadspåläggen angavs i olika enheter beroende på leverantör, såsom procentuell del av artikelpriset, kostnad per pall eller kostnad per kilo. Detta innebar nya svårigheter då Astra Tech i ytterst få fall lagrar denna typ av data, vilket innebar att endast ett uppskattat värde av förbrukning kunde fungera som beräkningsunderlag. Trots detta kunde slutligen fraktkostnader från 90 % av avgränsade leverantörer identifieras, samt totalt 74 % av alla leverantörerna. Dock bör resultatet endast ses som en indikation snarare än ett konkret resultat, då ett antal kostnader är approximativa alternativt oidentifierade.

Resultatet av studien visar, precis som tidigare forskare kommit fram till, att få företag inte har kontroll över sina inkommande transporter. Det krävs att företagen gör ett aktivt val i frågan om leveransvillkor, och då väljer att antingen ha kontroll eller att inte ha kontroll över det inkommande flödet. Detta styr även möjligheten att kunna kostnadsuppfölja men det krävs även att det finns en tydlig struktur i arbetssättet, med klara riktlinjer och uppföljningar. Något som dykt upp under arbetets gång och som kan tyckas märkligt är hur beslut rörande exempelvis införande av lean-koncept med ökat antal transporter tas då företaget inte vet hur stora transportkostnader de har för de inkommande transporterna. Vad finns det då för kostnader att jämföra exempelvis den vinning som företaget kan erhålla i och med minskad kapitalbindning i lager och produkter i arbete? Det är just detta som företag måste fråga sig själva – är det att söka de lägsta totala logistikkostnaderna, det strömlinjeformade (och lägsta) JIT-lagret för tillverkningsbehovet eller att hitta en balans mellan dessa som är målet för att uppnå optimal balans och en effektiv försörjningskedja och därmed ökad lönsamhet och förbättrad konkurrenskraft?

54

10.1 Förslag för vidare forskning

Att vidare utforska hur inkommande transporter kan effektiviseras är en viktig del för att skapa konkurrenskraft. Tidigare forskning visar på att det har blivit finansiellt svårt att fortsätta med den traditionella uppdelningen av inkommande och utgående logistik. Det skulle därför vara intressant att undersöka detta ämne vidare, i syfte att optimera transporterna samt att även öka miljömedvetenheten genom att med färre transporter minska koldioxidutsläppen. Något som även kan vara ett intressant område att studera är hur sammanslagningen av inkommande och utgående logistik kan generera synergieffekter. Detta då det både i teorin och i praktiken visat sig att dessa särskiljs, trots att en sammanslagning torde ge positiva effekter.

55

11 Litteraturförteckning

Artiklar

Ansari, A., & Modarress, B. (2010). Challenges of outsourcing to third party providers.

International Journal of Logistics systems and management , 198-218.

Cubitt, B. (2002). Cut the fat on freight. APICS - The performance Advantage , 42-44.

Holter, A., Grant, D. B., Ritchie, J., Shaw, N. (2008). A framework for purchasing transport services in a small and medium size enterprises. International Journal of Physical

Distribution & Logistics Management , 21-38.

Min, H., & Joo, S. (2009). Benchmarking third-party logistics providers using data envelopment analysis: an update. Benchmarking: An international journal , 572-587.

Retrum, M. (2010). Don't complain about options - create some. Journal of Management

Excellence: Creating options , 7-10.

Selviaridis, K., & Spring, M. (2007). Third party logistics: a literature review and research agenda. The International Journal of Logistics Management , 125-150.

Stank, T.P. & Goldsby, T.J. (2000). A framework for transportation decision making in an integrated supply chain. Supply Chain Management: An International Journal, 71-77

Stock, G., Greis, N. P., & Kasarda, J. D. (1999). Logistics, strategy and structure.

International Journal of Physical Distribution and Logistics Management , 37-52.

Svensson, G. (2001). The Impact of outsourcing on inbound logistics flows. The International

Journal of Logistics Management , 21-35.

Svensson, G. (2003). The principle of balance between companies inventories and disturbances in logistics flows. International Journal of Physical Distribution & Logistics

Management , 765-784.

Tian, Y., Lai, F., & Daniel, F. (2008). An examination of the nature of trust in logistics outsourcing relationship. Industrial management & Data systems , 346-367.

Tracey, M. (2004). Transportation effectivness and manufacturing firm performance. The

International journal of logistics management , 31-49.

Van Hoek, R., & Chong, I. (2001). Epilogue: UPS Logistics – practical approaches to the e- supply chain. International Journal of Physical Distribution & Logistics Management , 436- 468.

Win, A. (2008). The value a 4PL provider can contribute to an organisation. International

56

Tryckta källor

Aronsson, H., Ekdahl, B., & Oskarsson, B. (2003). Modern logistik - för ökad lönsamhet. Lund: Liber AB.

Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Baily, P., Farmer, D., Jessop, D., & Jones, D. (1998). Purchasing principles & management. London: Financial Times.

Ballou, R. H. (2004). Business logistics / Supply chain management. Upper Saddle River: Pearson Prentice Hall.

Bardi, E. J., Novack, R. A., & Coyle, J. J. (2006). Management of transportation. Mason, Ohio: Thomson/South Western.

Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Björnland, D., & Persson, G. (2003). Logistik för konkurrenskraft- ett ledaransvar. Lund: Studentlitteratur.

Bowersox, D. J., Closs, D. J., & Cooper, M. B. (2007). Supply chain logistics management. Boston: McGraw-Hill.

Bowersox, D. J., Closs, D. J., & Cooper, M. B. (2010). Supply chain logistics management. New York: McGraw-Hill.

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi.

Bryman, A., & Bell, E. (2007). Business research methods. Oxford: Oxford University Press. Camp, R.C. (1995). Business Process Benchmarking. Milwaukee: ASQC Quality Press. Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur.

Easterby-Smith, M., Thorpe, R. & Lowe, A. (2002). Management research: An introduction. London: Sage.

Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. Erikson, P. W. (2005). Planerad kommunikation. Malmö: Liber AB.

Internationella Handelskammaren. (1999). Incoterms 2000. Stockholm: Industrilitteratur och Internationella Handelskammarens Svenska nationalkommitté.

Internationella Handelskammaren. (2010). Incoterms 2010. Ödeshög: Internationella Handelskammarens (ICC) Svenska Nationalkommitté.

Jonsson, P. (2008). Logistics and supply chain management. Maidenhead: McGraw-Hill Education.

57 Jonsson, P., & Mattsson, S.-A. (2005). Logistik - Läran om effektiva materialflöden. Lund: Studentlitteratur.

Kotler, P., & Armstrong, G. (2008). Principles of marketing. Upper Saddle River: Prentice Hall.

Lorentzon, P. A. (2006). Stora Importhandboken. Malmö: Liber. Lumsden, K. (2006). Logistikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Mattsson, S.-A. (2006). Logistik i försörjningskedjor. Lund: Studentlitteratur.

Paulsson, U., & Nilsson, C.-H. T. (2000). Flödesekonomi: supply chain management. Lund: Studentlitteratur.

Porter, M. E. (1985). Competitive advantage: creating and sustaining superior performance. New York: Free Press.

Porter, M. (1998). The competitive advantage of nations: with a new introduction. Basingstoke: Macmillian.

Pruth, M. (2002). Kontrakt som styrmedel i TPL-samarbeten - Existerande funktioner och

utveckling av nya principer. Göteborg: Göteborgs Universitet.

Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2009). Research methods for business students. Harlow: Financial Times Prentice Hall.

Simchi-Levi, D., Kaminsky, P., & Simchi-Levi, E. (2003). Designing and managing the

supply chain: concepts, strategies, and case studies. Boston, Mass: McGraw-Hill.

Stock, J. R., & Lambert, D. M. (2001). Strategic logistics management. Boston: McGraw- Hill.

Storhagen, N. G. (2003). Logistik - grunder och möjligheter. Malmö: Liber AB.

Sveriges exportråd. (1999). Exporthandboken: internationell affärsutveckling för små och

stora företag. Stockholm: Sveriges exportråd: Industrilitteratur.

Thomas, R. M. (2003). Blending qualitative & quantitative research methods in thesis and

dissertations. Thousands Oaks: Corwin Press.

Weele, A. J. (2009). Purchasing and supply chain management: analysis, planning and

practice. Hampshire: Cengage Learning.

58

Elektroniska källor

Chatur, A. A. (Maj 2006). Driving costs out of the Supply Chain - Inbound Logistics. Hämtat från Infosys: www.infosys.com/offerings/industries/logistics-distribution/white- papers/Documents/driving-costsout-supply-chain.pdf den 22 September 2010

Eucomed: Wilkinson, John. (Mars 2009). Medical technology in Europe. Hämtat från Eucomed: www.eucomed.com den 7 September 2010

Ellis, K., & Singh, R. (Juli 2010). Assessing the economic impact of competition. Hämtat från Overseas Development Institute: www.odi.org.uk/resources/download/4954.pdf den 14 Oktober 2010

Frost, & Sullivan. (den 3 Januari 2005). Next Generation Supply Chain Strategies in Europe. Hämtat från Research and markets: www.researchandmarkets.com den 16 November 2010 Garber, R., Karmacharya, R., & Subramaniam, P. (2008). Managing Transportation. Hämtat

från A.T. Kearney:

www.atkearneypas.com/knowledge/publications/2008/Managing_Transportation.pdf den 14 Oktober 2010

Hollmeyer, L. (Januari 2005). Distribution takes center stages. Hämtat från Inbound logistics: www.inboundlogistics.com/articles/viewpoint/viewpoint0105.shtml den 14 September 2010 Intersecta. (2006). Medicinsk teknik - en viktig del av svensk Life science. Hämtat från soapimg.icecube.snowfall.se/intersecta/Microsoft%20Word%20-

%20Rappport_Medtek_2005.pdf den 7 September 2010

Royal Institute of Technology; Karolinska Institutet; Karolinska University Hospital;. (December 2007). Action MedTech. Hämtat från The Center for Technology in Medicine and Health: www.ctmh.se/docs/ActionMedTech.pdf den 7 September 2010

Swedish Medtech. (2010). Branschen i siffror. Hämtat från Swedish Medtech: www.swedishmedtech.se/sidor/statistik.aspx den 19 12 2010

United Nations Commission on International Trade Law. (2010). Status. Hämtat från UNCITRAL:

www.unicitral.org/unicitral/en/unicitral_texts/sale_goods/1980CISG_status.html den 16 November 2010

Whittle, G. (den 21 April 2008). Why one should use third party logistics. Hämtat från Manufacturingtalk: www.manufacturingtalk.com/news/lrb/lrb102.html den 5 November 2010

59

Muntliga källor

Astra Tech

Sofie Dovrén, Head of Supply Chain & Purchasing Health Care, 12 oktober 14:00- 15:00, 21 oktober 11:30-12:30, 29 oktober 8:15-9:00 2010

David Englund, Inköpare Dental, 1 november 15:00-16:00 2010

Markus Johannisson, Material- och produktionsplanerare Dental, 1 november 15:00- 16:00 2010

Ingvar Gradén, Inköpare Health Care, 2 november 12:30-13:30 2010

Peter Wrammerfors, Material- och produktionsplanerare, 2 november 12:30-13:30 2010

Susanne Jönsson, Avdelningsinköpare DC, 3 december 2010 9.00-10.00 Marie Kullvik, Inköpare Health Care, kontinuerligt

Åse Arhusen, Project Leader External Logistics, kontinuerligt Johan Björk, Head of Supply Chain Development, kontinuerligt Eva Wahlberg, Director Supply & Purchasing, kontinuerligt

Övriga

Bilaga H – Intervjufrågor

1

Intervjufrågor inköpare och planerare

Hur ser inköpsprocessen ut? Inköpare:

1. Vad har ni för arbetsuppgifter? 2. Vad ansvarar ni för i affärssystemet?

3. Hur ser arbetet ut vid anskaffning av ny leverantör med avseende på leverantörsavtal? 4. Hur görs valet av leveransvillkor?

5. Är det något leveransvillkor som föredras eller ska undvikas? 6. Hur görs valet av transportör vid E- eller F-villkor?

7. Vem bokar in transporten vid lagd order? 8. Hur sker försäkring av godset?

Planerare:

1. Vad har ni för arbetsuppgifter? 2. Vad ansvarar ni för i affärssystemet?

3. Hur ser arbetet ut då ni lägger en inköpsorder samt då ni senare får och attesterar fakturan?

4. Attesterar ni någon separat transportfaktura?

5. Vad har Astra Tech för genomsnittlig liggtid i lager?

6. Hur stort är behovet av expresstransporter med leverans nästkommande dag? 7. Hur påverkar Lean konceptet ert arbete – speglas det i orderläggningen, antal

transporter eller på annat sätt?

8. Vad anser ni om möjligheten till mjölkrundor?

Hur prioriteras faktorerna nedan inom Astra Tech vid leveranser?

 Tid  Hastighet  Kostnad  Kontinuitet  Miljö  Leveransprecision

2

Intervjufrågor benchmarking

1. How does your company manage the transportation from suppliers in general terms? 2. Is there a central unit/people who works with inbound transportation?

3. Does your company negotiate the price for both inbound and outbound logistics with a carrier at the same time?

4. Does your company use many or few carriers? 5. How does your company choose their carriers? 6. How does your company choose terms of delivery?

7. Is there any term of delivery that is more frequently used than another?

8. How does your company value speed, cost and consistency in terms of transportation? 9. Does your company use 3PL?

10. Does your company have a lean production philosophy? If yes, how does it affect inbound transportation?

11. Does your company use “milk runs” for their inbound transportation? 12. Does your company mostly use LTL or FTL for the inbound transportation?

13. Does your company link inbound and outbound transportation together, for example when your company have delivered finished goods, they use the empty carriers for raw material on the way back?

Intervjufrågor avdelningsinköpare DC

1. Hur fördelas fraktkostnaderna ut på konto och kostnadsställe?

2. När fraktkostnader tillhör olika produktgrupper, hur fördelas dessa kostnader då ut över de berörda områdena?

3. Hur fungerar konteringsmallen, täcker den in tillräckligt mycket? 4. I vilken utsträckning måste arbetet göras med manuella beräkningar? 5. Vilka möjligheter finns för att kunna förbättra och förenkla arbetet?

6. Skulle det vara möjligt att dela upp och boka in fraktkostnaden för varje leverantör om en ytterligare parameter lades till i systemet och i så fall skulle det innebära merarbete eller förenkla arbetet?