Vi vill tacka alla pedagoger som tagit emot oss i sina förskolor, visat sin verksamhet och givit oss intressanta och viktiga reflektioner kring deras miljö. Utan er skulle vår studie inte varit möjlig att genomföra. Vi vill också passa på att rikta ett stort tack till vår handledare, Agneta Thörner, för att hon hela tiden varit tillgänglig som vårt bollplank då hon utmanat våra tankar och föreställningar. Till sist vill vi tacka den person som lagt ned tid till att granska vår studie och gett oss betydelsefulla synpunkter.
38
9.0 Referenser
Bjervås, Lotta (2003). Det kompetenta barnet. I Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (red.). Förskolan : barns första skola!. Lund: Studentlitteratur. S. 55-80.
Björklid, Pia (2005). Lärande och fysisk miljö : en kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Boo Yeun Lim (2004). Early Childhood Education Journal. The Magic of the Brush and the Power of Color: Integrating Theory into Practice of Painting in Early Childhood Settings, vol. 32: 2, ss. 113-119.
Campner, Eva & Persson, Elsie (2000). Vardagsperspektiv : pedagogers syn på läroplanen för förskolan. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB.
Dahlberg, Gunilla & Åsén, Gunnar (2005). Loris Malaguzzi och den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia. I Forssell, Anna (red.). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber AB. S. 188-212.
Dimenäs, Jörgen (2007). Teori som redskap. I Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till lärare.
Stockholm: Liber AB. S. 103-107.
Dovemark, Marianne (2007). Etnografi som forskningsansats. I Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till lärare. Stockholm: Liber AB. S. 134-157.
Evans, James, Cook, Ian & Griffiths, Helen (2008). Educational Philosophy and Theory.
Creativity, Group Pedagogy and Social Action: A departure from Gough, vol. 40: 2. ss. 330-345.
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund:
Studentlitteratur.
Freinet, Célestin (1999). För folkets skola : en praktisk vägledning för den allmänna skolans materiella, tekniska och pedagogiska organisation. Nossebro: Rydins Tryckeri AB.
Kennedy, Birgitta (1999). Glasfåglar i molnen : om temaarbete och dokumentation ur praktikers perspektiv. Stockholm: HLS Förlag.
Kihlström, Sonja (2007a). Intervju som redskap. I Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till lärare.
Stockholm: Liber AB. S. 47-57.
Kihlström, Sonja (2007b). Att undersöka. I Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till lärare.
Stockholm: Liber AB. S. 226-242.
Kullberg, Birgitta (1996). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Kylén, Jan-Axel (1994). Fråga rätt : vid enkäter, observationer och läsning. Stockholm:
Kylén Förlag AB.
Lantz, Annika (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
39 Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Varför pedagogisk dokumentation. Stockholm: HLS Förlag.
Lindholm, Marika (2005). Waldorfpedagogiken och waldorfskolan. I Forssell, Anna (red.).
Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber AB. S. 134-148.
Lökken, Gunvor & Söbstad, Frode (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund:
Studentlitteratur.
Nordheden, Inger (2005). Freinet och arbetets pedagogik. I Forssell, Anna (red.). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber AB. S. 170-188.
Nordheden, Inger (1995). Verkligheten som lärobok : om Freinetpedagogiken. Stockholm:
Liber utbildning.
Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektsskapande.
Stockholm: Liber AB.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2006). Lärandets grogrund. Lund:
Studentlitteratur.
Ritter, Christhild (1997). Waldorfpedagogik. Stockholm: Liber AB.
Skolverket (1998). Jord för växande : särtryck ur växa i lärande och att erövra omvärlden.
Stockholm: Liber AB.
Skolverket (2009). PM : Barn och personal i förskolan hösten 2008. (Elektronisk) 7 skärmsidor. PDF format. Tillgänglig: <http://www.skolverket.se/publikationer?id=2188>
(2009-05-05).
Socialstyrelsen (1981). Pedagogiskt program : Arbetsplan för förskolans pedagogiska verksamhet. Stockholm: Liber.
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken : bland plugghästar och fusklappar.
Stockholm: Nordstedts Akademiska förlag.
Strong-Wilson, Teresa & Ellis, Julia (2007). Theory into practice. Children and place: Reggio Emilia´s Environment As Third Teacher, vol 46: 1, ss. 40-47.
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber AB.
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan (Lpfö98). Stockholm: Fritzes AB.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij Semënovic, Lev (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos AB.
40 Wallin, Karin (2003). Pedagogiska kullerbyttor : en bok om svenska barn och inspiration från Reggio Emilia. Stockholm: Stockholms universitets förlag (tidigare HLS förlag).
Wehner-Godée, Christina (2000). Att fånga lärandet : pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. Stockholm: Liber AB.
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik. Stockholm: Liber AB.
41 Bilaga 1 Hej!
Vi är två lärarstuderande från Högskolan i Borås. Vi är nu inne på vår sista termin och det är dags för vårt examensarbete. Vårt syfte med vår undersökning är att studera den fysiska miljön och bakomliggande tankar kring dess betydelse. Vår tanke är att ta del av olika pedagogiska inriktningar och därför finner vi just er förskola mycket intressant.
Vi söker nu pedagoger som kan tänka sig att medverka i vår undersökning genom en intervju som kommer att ligga till grund för vårt arbete.
Vi planerar att göra miljöobservationer genom fotografering där rummen är i fokus. På bilderna kommer det inte att förekomma några barn. Vi är medvetna om den sekretess som råder och gör därför vårt bästa för att avidentifiera eventuella kännetecken. Några av dessa fotografier avser vi att publicera i examensarbetet för att konkretisera den miljö vi har tagit del av på er förskola. För att vi ska få lov att använda oss av kameran som verktyg samt publicera bilderna behöver vi föreståndarens godkännande samt underskrift.
För att få genomföra en undersökning måste man ta del av den etik och de regler som finns.
Dessa krav behandlar vi med en stor respekt för ert välbefinnande.
Vi hoppas på er delaktighet så att vårt arbete blir möjligt att genomföra. Vi är tacksamma om ni kan meddela ert svar snarast möjligt.
Vid frågor eller funderingar så tveka inte att höra av er till oss.
Vänliga hälsningar Elisabeth och Christina.
Elisabeth Johansson Mob: xxxx-xxxxxx S060103@utb.hb.se
Christina Emilsson Mob: xxxx-xxxxxx S060279@utb.hb.se
Underskrift vid rektorns godkännande:
____________________________________________
Vetenskapsrådet (2002) tillhandahåller fyra huvudkrav som vi måste följa. Det första kravet som de tar upp är informationskravet, detta innebär att vi som forskare måste delge de som kommer att ingå i studien vårt syfte med undersökningen. Det andra kravet som tas upp är samtyckeskravet, de som deltar i undersökningen får avböja till att medverka och kan även under studiens gång avbryta sitt deltagande.
Konfidentialitetskravet är det tredje kravet och är ett krav på oss där vi måste delge information till deltagarna om hur den insamlade datainformationen kommer att behandlas. Det fjärde och sista kravet, nyttjandekravet, innebär att vi endast får använda information om de deltagande i vår undersökning
42 Bilaga 2 Intervjufrågor
- Hur länge har du varit anställd här?
- Vad har du för utbildning?
- Vilket år var du färdigutbildad?
- Hur resonerar du kring den fysiska miljön på förskolan?
- Kan du beskriva den miljö som ni verkställt på er förskola?
- På vilket sätt kan er miljö tillgodose varje enskilt barns lärande och behov?
- På vilket sätt kan miljön sätta gränser och hämma barnen?
- På vilket sätt kan miljön främja barnens lärande?
- Hur tänker du kring materialet och vilken betydelse det har?
- Hur kommer det sig att ni möblerat som ni gjort?
- Har ni stora möjligeter att kunna påverka miljön?
- Hur skulle er ideala miljö se ut?