Övrigt intressant

Årsredovisningarna granskades även i form av indelning i olika kategorier som beskriver verksamheten och dess återrapportering: verksamhetsbeskrivning, målgrupp, mål,

organisation, terminologi och föreslagna insatser (tabell 1, bilaga 4). Av ovanstående kategorier har kategorin terminologi särskilt lyfts fram, granskats och jämförts med

41

terminologin i nationella styrdokument vilket redovisas i 6.5.2. Som komplement till analysen i tabell 1, bilaga 4, har nedslag i årsredovisningarna gjorts vid information som ansetts vara av värde för undersökningen.

I årsredovisningen år 1997, 1998, 1999 och 2000 redogörs för att RC tal och språk har initierat och givit råd kring uppbyggnad av Tal- och språkklasser i kommunerna.

Familjer har tagits emot för diskussion om barnens skolsituation, några familjer har sökt skolgång för barnen vid Hällsboskolan och konsultationer på hemorten har utförts.

Ur årsredovisningen för år 1999:

Den fråga som skapat mycket engagemang och tagit mycket energi i organisationen är

riksdagens beslut om ”FUNKIS”. Beslutet innebär en omställning där både det gamla uppdraget ännu ligger kvar och samtidigt förväntningar på det nya uppdraget. (s. 1)

År 2000 :

Ett stort antal konsultationer har skötts via telefonkontakt samt även i ökande utsträckning via e-post.

År 2001 :

RC tal och språk har givit handledning till arbetslag som arbetar med ”språkstörd/a elev/er”. 2002:

Resurscenter tal och språk har genomfört intervjuer med föräldrar och personal. Föräldrarna tycker sig ha fått hjälp med att mer klart se starka och svaga sidor hos sitt barn. De har haft nytta av utredningsrapporten i dialog med skolan och rapporten har gett styrka vid diskussioner om anpassningar och resurser. Personalen säger sig ha fått en fördjupad förståelse kring elevens problematik, fått en påminnelse om hur de ska bemöta eleven och börjat ”tänka till” kring arbetssätt. De har sett att de anpassningar de gjort kring den språkstörde eleven även kommit andra elever tillgodo. (s. 27)

2003:

Rådgivningen har innefattat u t r e d n i n g, pedagogisk handledning och vägledning om specialpedagogiska konsekvenser av funktionshinder. (s.21)

Ledningen har under verksamhetsåret initierat en dialog om en ny inriktning och ny terminologi för verksamhet och organisation i institutet. Syftet har bland annat varit att bättre säkra

måluppfyllelse, underlätta ett nödvändigt helhetsperspektiv enligt uppdrag i utvecklingsplanen, klargöra innehåll i nuvarande begrepp, till exempel Resurscenter samt underlätta huvudmannens vetskap om vår kompetens. (s.25)

2004:

SIT skriver i årsredovisningen (s. 29) att arbetet med att få fram ett gemensamt språkbruk inom organisationen främjar en gemensam syn på inriktningen av stödet i specialpedagogiska frågor. Under året har arbetats med att få fram en tydligare ansvarsfördelning internt,

42 2006:

Tack vare ett nära samarbete mellan regionernas rådgivare och våra resurscenter kan vi erbjuda stöd på flera olika nivåer från den enskilda eleven till lärare, arbetslag och systemnivå För att förenkla för huvudmannen har varje region kontakt med ”sina” kommuner så att dessa har en naturlig ingång till institutet. Beroende på uppdragets karaktär avgör rådgivare och resurscenter tillsammans vilken insats som bedöms lämplig. Ofta handlar det om komplexa

specialpedagogiska dilemman, men eftersom kommunerna har så vitt skilda förutsättningar så anpassas stödet efter det. Våra insatser dokumenteras i en databas för att kunna göra

uppföljningar, jämförelser över tid och utvärderingar. Ett viktigt syfte med denna dokumentation är att kunna mäta effekter av våra insatser. Därför har vi under 2006 utarbetat en modell för hur vi avser att arbeta med resultat och effekter. (s. 3)

En jämförelse mellan könen visar att pojkar är föremål för nästan dubbelt så många insatser som flickor. (s. 23)

Under året har samarbetet mellan regioner och resurscenter stått i särskilt fokus. Resurscentrens djupa kunskap om specifika dilemman, som kan uppstå när elever med olika funktionshinder fullgör sin utbildning, är ett viktigt komplement till regionernas arbete i synnerhet när de pedagogiska utmaningarna blir särskilt komplicerade. Resurscentrens möjlighet att erbjuda utredning och visstidsutbildning, medan kommunen säkerställer resurser och kompetens för ett bra omhändertagande, är uppskattat och viktigt. En stor del av institutets specialpedagogiska utredningar kan utföras i elevens hemkommun. (s. 23)

Vid analysen av årsredovisningarna framträder skrivningar angående kommunernas ansvar att säkerställa resurser och kompetens och resurscentrens regionala stödverksamhet. Det

framkommer även att i vissa fall anlitas resurscentra. 2007:

Det råder vitt skilda förhållanden i Sveriges kommuner när det gäller förmåga att ge stöd till de elever med funktionsnedsättningar som behöver extra stöd. Tack vare att institutet är uppdelat i regioner har det varit möjligt att möta varje kommun för att i dialog samtala om vilket stöd som institutet kan ge just i den enskilda kommunen. (s. 3)

Ibland efterfrågas tvärfackliga utredningar eller annat specialiserat stöd som inte regionerna har resurser för. Då involveras något av våra fyra resurscentra. Vårdnadshavare och pedagoger som resurscentren har varit i kontakt med har intervjuats och ger ett bra betyg åt denna verksamhet. (s. 3)

2008:

Den 1 juli 2008 fick Specialpedagogiska skolmyndigheten uppdraget att återetablera specialskolan Hällsboskolan. Kontakter har tagits med Sigtuna och Umeå kommun för att i samverkan utveckla en specialskola för elever med grava språkstörningar, skrivs i

årsredovisningen för detta år.

I verksamhetsbeskrivningar åren 2004-2008 lyfts miljöaspekterna fram:

Pedagogiska utredningar har skett med fokusering på pedagogiska konsekvenser av

funktionshinder och då särskilt gällande strategier kring: Övergångar mellan klasser, skolor, skolformer etc., nätverksbyggande kring elev, fördjupad kartläggning, tvärfacklig bedömning, specialpedagogisk handledning kring pedagogiska konsekvenser och strategier. (Årsredovisning 2004, s. 25)

43