Miljøstyrelsen Danmark, Kortlægning af brancher der anvender PFAS Sammanställning av branscher där PFAS har använts.
Regionernes Videncenter for Miljø og Ressourcer - Håndbog om undersøgelse og afværge af forurening med forbindelser: Handbok för undersökning och åtgärder av PFAS-förorenade områden.
SGF - Förorenade områden. Svenska Geotekniska Föreningens webbplats för förorenade områden. Innehåller länkar till Undersökningsportalen och Åtgärdsportalen.
SLU - Analys av PFAS i mark från bakgrundsområden. Rapport till Naturvårdsverket (2018).
Redovisning av uppmätta halter PFAS i mark från svenska bakgrundsområden.
VISS Vatteninformation Sverige. Databas innehållande klassningar och kartor över vattenförekomster i Sverige. Innehåller bland annat statusklassning, miljökvalitetsnormer, miljöövervakningsdata, genomförda och föreslagna åtgärder för vattenförekomster. Databasen har utvecklats av vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och Havs och vattenmyndigheten.
Litteraturförteckning
Ahrens, L., Hedlund, J., Dürig, W., Tröger, R., & Wiberg, K. (2016). Screening of PFASs in groundwater and surface water / Screening av PFAS i grund- och ytvatten. Uppsala:
Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö. Rapport 2016:2.
Aleksandrov, K., Gehrmann, H.-J., Hauser, M., Mätzing, H., Pigeon, D., Stapf, D., & Wexler, M. (2019). Waste incineration of Polytetrafluoroethylene (PTFE) to evaluate potential formation of per- and Poly-Fluorinated Alkyl Substances (PFAS) in flue gas.
Chemosphere(226), 898-906.
Ankley, G. T., Cureton, P., Hoke, R. A., Houde, M., Kumar, A., Kurias, J., . . . Valsecchi, S.
(2020). Assessing the ecological risks of per‐ and polyfluoroalkyl substances: Current state‐of‐the science and a proposed path Forward. Environmental Toxicology and Chemistry, 1-42.
Aro, R., Kärrman, A., & Yeung, L. (2020). Screening of Poly- and Perfluoroalkyl Substances (PFASs) and Extractable Organic Fluorine (EOF) in Swedish Blood Samples.
National environmental monitoring commissioned by the swedish EPA. Örebro Universitet.
Avfall Sverige. (2018). PFAS på avfallsanläggningar. Avfall Sverige, Rapport 2018:25.
Benotti, J., Fernandez, L. A., Peaslee, G. F., Douglas, G. S., Uhler, A. D., & Emsbo-Mattingly, S. (2020). A forensic approach for distinguishing PFAS. Environmental Forensics, Online: https://doi.org/10.1080/15275922.2020.1771631.
doi:https://doi.org/10.1080/15275922.2020.1771631
Benskin, J. P., De Silva, A. O., & Martin, J. W. (2010). Isomer Profiling of Perfluorinated Substances as a Tool for Source Tracking: A Review of Early Findings and Future Applications. Rev. Environ Contam. Toxicol, 208(111-160).
Buck, R. C., Franklin, J., Berger, U., Conder , J. M., Cousins, I. T., de Voogt, P., . . . van Leeuwen, S. P. (2011). Perfluoroalkyl and polyfluoroalkyl substances in the
environment: terminology, classification, and origins. Integr Environ Assess, 7, 513-541.
C8 Science Panel. (2020). The Science Panel Website. Hämtat från http://www.c8sciencepanel.org/index.html den 05 10 2020
DeWitt, J. C. (Red.). (2015). Toxicological Effects of Perfluoroalkyl and Polyfluoroalkyl Substances. Springer International Publishing Switzerland: Humana Press.
Echa. (2020). Kandidatförteckning över SVHC-ämnen för godkännande. Hämtat från https://echa.europa.eu/sv/candidate-list-table den 30 09 2020
EFSA CONTAM panel. (2020). Risk to human health related to the presence of perfuoroalkyl substances in food. EFSA Journal, 18(9), 6223. doi:10.2903/j.efsa.2020.6223
EU. (2011). Perfluorooctane sulphonate (PFOS). https://circabc.europa.eu/sd/a/027ff47c-038b-4929-a84c-da3359acecee/PFOS%20EQS%20dossier%202011.pdf: PFOS EQS dossier .
European Environment Agency. (2020). Emerging chemical risks in Europe — ‘PFAS’.
Hämtat från https://www.eea.europa.eu/themes/human/chemicals/emerging-chemical-risks-in-europe den 14 Oktober 2020
Europeiska komissionen. (den 17 08 2018). Komissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1147 av den 10 augusti 2018 om fastställande av BAT-slutsatser för avfallsbehandling, i enlighet med Europaparlamnetets och rådets direktiv 2010/75/EU. Hämtat från
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32018D1147&from=EN den 12 11 2020
Filipovic, M., Berger, U., & McLachlan, M. (2013). Mass Balance of Perfluoroalkyl Acids in the Baltic Sea. Environmental Science & Technology, 47, 4088-4095.
FOI. (2013). Perfluorerade ämnen i jord, grundvatten och ytvatten - Riskbild och åtgärdsstrategier. FOI-R-3705-SE.
Ghisi, R., Vamerali, T., & Manzetti, S. (2019). Accumulation of perfluorinated alkyl substances (PFAS) in agricultural plants: A review. Environmental Research, 169, 326-341.
Gribble, G. W. (2002). Naturally Occurring Organofluorines. i N. A.H (Red.), Organofluorines. The Handbook of Environmental Chemistry (Vol. 3 Series:
Anthropogenic Compounds), vol 3N. , (ss. 121-136). Berlin, Heidelberg: Springer.
Guy, W. S., Taves, D. R., & Brey, W. S. (1976). Organic fluorcompounds in human plasma - Prevalence and characterization. ACS Symposium Series, 28, 117-134.
Hedvall Kallerman, P., P. Benskin, J., Plassmann, M., Sandblom, O., Halldin Ankarberg, E.,
& Gyllenhammar, I. (2020). Temporal trends of poly- and perfluoroalkyl substances (PFASs) in serum from children at 4, 8, and 12 years of age, in Uppsala 2008-2019.
Report to the Swedish EPA (the Health-Related Environmental Monitoring Program).
Uppsala: Livsmedelsverket.
HELCOM. (2020). PFOS and other PFASs in the Baltic Sea. HELCOM BSEP n°173.
HVMFS. (2019). Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten.
ITRC. (den 14 april 2020). The Interstate Technology & Regulatory Council; PFAS — Per- and Polyfluoroalkyl Substances. Hämtat från https://pfas-1.itrcweb.org/12-treatment-technologies/ den 01 10 2020
IVL. (2016). Sammanställning av befintlig kunskap om föroreningskällor till PFAS-ämnen i svensk miljö. Hansson, Katarina; Palm Cousins, Anna; Norström, Karin; Graae, Lisette; Stenmarck, Åsa. IVL rapport C182.
Kallenborn, R., Berger, U., & Järnberger, U. (2004). Perfluorinated alkylated substances (PFAS) in the Nordic environment. TemaNord 2004:552. Köpenhamn: Nordiska Ministerrådet.
Kannan, K., & Giesy, J. P. (2001). Global distribution of perfluorooctane sulfonate in wildlife. Environmental Science and Technology, 35, 1339-1342.
Kemikalieinspektionen. (2014). Kartläggning av brandsläckningsskum. Stockholm:
Kemikalieinspektionen. PM 3/14.
Kemikalieinspektionen. (2015). Förekomst och användning av högfluorerade ämnen och alternativ. Stockholm: Kemikalieinspektionen rapport 6/15.
Kemikalieinspektionen. (2016). Strategi för att minska användningen av högfluorerade ämnen, PFAS. . Stockholm: Kemikalieinspektionen rapport 9/16.
Key, B. D., Howell, R. D., & Criddle, C. S. (1997). Fluorinated Organics in the Biosphere.
Environmental Science & Technology, 31, 2445–2454.
Kärrman, A., Wang, T., & Kallenborn, R. (2019). PFASs in the Nordic environment.
Screening of Poly- and Perfluoroalkyl Substances (PFASs) and Extractable Organic Fluorine (EOF) in the Nordic Environment. Nordic Council of Ministers.
Lesmeister, L., Lange, F. T., Breuer, J., Biegel-Engler, A., Giese, E., & Scheurer, A. (2020).
Extending the knowledge about PFAS bioaccumulation factors for. Science of the Total Environment, Available online 3 October 2020, In Press, Corrected Proof.
Livsmedelsverket. (2020). PFAS - Poly- och perfluorerade alkylsubstanser. Hämtat från
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/miljogifter/pfas-poly-och-perfluorerade-alkylsubstanser den 14 Oktober 2020 Länsstyrelsen Skåne. (2015). Högfluorerade ämnen i den svenska miljön - sammanställning
av data från 2000 till 2015. Underlagsrapport till Naturvårdsverkets regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter. Rapport till Naturvårdsverket (NV-00305-15). Länsstyrelsen i Skåne Län. Boström, G.
Länsstyrelserna. (2018). Vägledning för att underlätta initiering av tillsynsärenden vid
misstänkt förorenade områden med avseende på PFAS (högfluorerade ämnen). Skåne:
Länsstyrelsen Skåne.
Martin, J. W., Asher, B. J., Beeson, S., Benskin, J. P., & Ross, M. S. (2010). PFOS or PreFOS? Are perfluorooctane sulfonate precursors (PreFOS) important determinants of human and environmental perfluorooctane sulfonate (PFOS) exposure. Journal of Environmental Monitoring(12), 1979-2004.
Miljöförvaltningen i Stockholm. (2013). Grundvatten i Stockholm 2012-2013. Stockholm:
Miljöförvaltningen i Stockholm.
Naturvårdsverket. (2012). Environmental and health risk assesment of perfluroalkylated and polyfluoroalkylated substances (PFASs) in Sweden. Naturvårdsverket. Rapport 6513.
Naturvårdsverket. (2016). Högfluorerade ämnen (PFAS) och bekämpningsmedel. En en sammantagen bild av förekomsten i miljön. Rapport 6709: Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket. (2019). Vägledning om att riskbedöma och åtgärda PFAS-föroreningar inom förorenade områden. Stockholm: Naturvårdsverket rapport 6871.
Naturvårdsverket. (den 07 11 2019b). Vägledning om BAT-slutsatser för avfallsbehandling.
Hämtat från
https://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i- miljoarbetet/vagledning/industriutslappsdirektivet/vagledning-bat-slutsatser-avfallsbehandling-version1.pdf den 12 11 2020
Naturvårdsverket. (2020). Frågor och svar om PFAS och deponier. Hämtat från
https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Deponering-av-avfall-/Fragor-och-svar1/Fragor-och-svar/ den 04 12 2020
NGI. (2019). PFAS Tyrifjorden 2018. Environmental monitoring of PFAS in biotic and abiotic media. NGI‐report: 20180256‐01‐R.
Nordic Council of Ministers. (2019). The cost of inaction. A socioeconomic analysis of environmental and health impacts linked to exposure to PFAS. TemaNord No 516.
NRM. (2017). Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 2017 (2016 years data),10:2017. Stockholm:
Naturhistoriska Riksmuseet. Bignert, A; Danielsson, S; Ek, C; Faxneld, S; Nyberg, E.
NRM. (2018). The National Swedish Contaminant Monitoring Programme for Freshwater Biota. 3:2018. Stockholm: Naturhistoriska riksmuseet. Nyberg, E; Faxneld, S;
Danielsson, S; Bignert, A.
OECD. (2015). Working towards a global emission inventory of PFASs: Focus on PFCAs - status quo and the way forward. Health and Safety Publications No. 30:
ENV/JM/MONO(2015)40.
OECD. (2018). Toward a new comprehensive global database of per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs): summary report on updating the OECD 2007 list of per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs). Paris: OECD.
OECD, & OECD/UNEP Global PFC Group. (2013). Synthesis paper on per- and
polyfluorinated chemicals (PFCs). Environment, Health and Safety, Environment Directorate, OECD.
Olsen, G. W., Burris, D. J., Mandel, J. H., & Zobel, L. R. (1999). Serum perfluorooctane sulfonate and hepatic and lipid clinical chemistrytests in fluorochemical production employees. Journal of Occupational and Envisonmental Medicine, 41, 799-806.
Prevedouros, K., Cousins, I. T., Buck, R. C., & Korzeniowski, S. (2006). Sources, fate and transport ofperfluorocarboxylates. Environ Sci Technol, 40, 32–44.
Regeringskansliet. (2016). Utredningen om spridning av PFAS-föroreningar i dricksvatten (M 2015:B). Stockholm: Regeringskansliet.
Regionernes Videncenter for Miljø og Ressourcer. (2018). Håndbog om undersøgelse og afværge af forurening med PFAS-forbindelser .
Rylander, L., & Lindh, C. (2020). Tidstrender av PFAS-nivåer i serum hos gravida kvinnor.
Rapport till Naturvårdsverket, programområde hälsorelaterad miljöövervakning (HÄMI). Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Institutionen för
laboratoriemedicin, Lunds Universitet.
SGF. (2011). Hantering och analys av prover från förorenade områden, Osäkerheter och felkällor, Rapport 3:2011. Svenska Geotekniska Föreningen.
SGF. (2013). Fälthandbok – Undersökningar av förorenade områden. Rapport 2:2013.
Svenska Geotekniska Föreningen.
SGF. (2018). Svenska Geotekniska Föreningen. Åtgärdsportalen - Termisk behandling in situ.
Hämtat från https://atgardsportalen.se/metoder/jord/in-situ/termisk-behandling-in-situ den 1 oktober 2020
SGF. (2020). Åtgärdsportalen. Hämtat från http://atgardsportalen.se/ den 01 09 2020 SGI. (2015). Preliminära riktvärden för högfluorerade ämnen (PFAS) i mark och
grundvatten, SGI Publikation 21. Linköping: Pettersson, Michael; Ländell, Märta;
Ohlsson, Yvonne; Berggren Kleja, Dan; Tiberg, Charlotta.
SGU. (2019). Miljögifter i urbant grundvatten. SGU-rapport 2019:02.
SGU. (2020). Riskbedömning och inventering av data på nationell nivå. Utvärdering av påverkan på grundvatten från platser där släckskum hanterats. PM. Rosenqvist, Lars.
SGU.
SLU. (2018). Analysis of per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) in soil from Swedish background sites. Uppsala: Dept. of Aquatic Sciences and Assessment, Sveriges lantbruksuniversitet. Kikuchi, Johannes; Wiberg, Karin; Stendahl, Johan; Ahrens, Lutz.
SPI. (Summer 1994). Dr. Roy J. Plunkett: Discoverer of Fluoropolymers. The Fluoropolymers Division Newsletter. The Society of the Plastics Industry, Inc., ss. 1-2.
Sternbeck, J., Österås, A., & Allmyr, M. (2013). Riskbedömning av fosforrika fraktioner vid återförsel till åker- och skogsmark samt vid anläggande av etableringsskikt. WSP Environmental, på uppdrag av Naturvårdsverket.
Swedavia. (2020). Stockholm Arlanda Miljö, PFAS. Hämtat från
https://www.swedavia.se/arlanda/miljo/pfas/#gref den 04 12 2020
Svenskt Vatten Utveckling. (2017). Hur kan PFAS-ämnen avlägsnas i vattenverken? En granskning av nya och befintliga vattenreningstekniker. Bromma: Svenskt Vatten Utveckling Nr 2017-20.
Sörengård, M., Kleja, D. B., & Ahrens, L. (2019). Stabilization and solidification remediation of soil contaminated with poly- and perfluoroalkyl substances (PFASs). Journal of Hazardous Materials(367), 637-646.
Taves, D. R. (1968). Evidence that there are 2 forms of fluoride in in human serum. Nature, 217, 1050-1051.
Uppsala Universitet. (2020). In-situ remediation of PFASs based on sorption methods (StopPFAS). Hämtat från
https://www.geo.uu.se/research/luval/disciplines/Hydrology/ongoing-research/geohydrology/pfa-remediation/ den 04 12 2020
Wang, Z., Cousins, I. T., Scheringer, M., Buck, R. C., & Hungerbühler, K. (2014). Global emission inventories for C4–C14 perfluoroalkyl carboxylic acid (PFCA) homologues from 1951 to 2030, Part I: production and emissions from quantifiable sources.
Environment International, 70, 62-75.
Wang, Z., Goldenman, G., Tugran, T., McNeil, A., & Jones, M. (2020). Per- and
polyfluoroalkylether substances: identity, production and use. Copenhagen: Nordic Council of Ministers.
VISS. (2020). VISS Vatteninformationssystem Sverige. Hämtat från https://viss.lansstyrelsen.se/ den 04 12 2020