Alla sex företagen använder sig av GRI:s riktlinjer som stöd i utformningen av sina hållbarhetsredovisningar. Detta oavsett om de har valt att låta sina hållbarhetsredo-visningar granskas av oberoende tredje part eller om de valt att inte ha dessa granskade.
Enligt FEE:s Discussion Paper ökar trovärdigheten på hållbarhetsredovisningarna om företagen låter dem bli granskade av en oberoende tredje part. Gunnel Wisén Persson på ABB nämner att de har ett samarbete med Det Norske Veritas (DNV). Detta samarbete startade tidigt i samband med ABB:s beslut att införa miljöledningssystem enligt ISO standarden 14001. DNV är också en av flera certifieringsorgan som anlitas för revision och certifiering av ABB:s enheters miljö- och kvalitetsledningssystem.
FEE nämner i sitt Discussion Paper att samarbetet mellan företagen och de som granskar har stor betydelse, detta för att både ta fram den bästa granskningen och hållbarhetsredovisningen. SAS nämner att redovisningen skall vara objektiv och Swedish Meats att granskningen ökar validiteten och reliabiliteten. Sammanfattningsvis av de analyserade företagen är granskningen en trovärdighetsfråga. Larsson säger att om hållbarhetsredovisningen skall betraktas som en redovisning och om den skall vara trovärdig är det ett krav att den granskas, annars handlar det om ren marknadsföring.
Dahlström nämner liknade anledning att en granskning ökar intressenternas tilltro till det företaget redovisar Kopplas detta till Bhide och Stevensons redogörelse om trovärdighet, baseras trovärdigheten bland annat av flera påverkansfaktorer. Granskningen kan därmed bidra till att stärka redovisningens trovärdighet på grund av att då är informationen inte enbart kommen från företaget utan en tredje oberoende part har varit delaktig i den lämnade informationen.
Ytterligare en analys till varför företagen väljer att låta sina hållbarhetsredovisningar granskas är enligt Jönsson (1985), att redovisningsforskningen kan stå inför vägvals-problem i att tillgodose olika typer av behov som företagens intressenter kan ha.
Redovisningen skall tillgodose både realistens och idealistens sökande efter kunskap.
Realistens söker efter verifierbar kunskap det vill säga att den är objektiv och idealisten som söker efter förnuftig information det vill säga att den är trovärdig. Skall företagen då
tillgodose både realistens och idealistens sökande efter kunskap, gör företagen det lättare genom att låta sina redovisningar granskas av en tredje oberoende part. Både de som granskar och de intervjuade företagen nämner anledningen till att låta sina hållbarhets-redovisningar granskas, är att det lyfter trovärdigheten och objektiviteten på informa-tionen.
En sammanfattande analys av de företag som valt att inte låta sina redovisningar granskas är att det är en kostsam process. Det finns dessutom inga enhetliga internationella standarders för en tredjepartsverifiering vilket dessa företag nämner som en klar nackdel.
En annan nackdel som är en bidragande orsak till att företagen inte låter sina hållbarhets-redovisningar granskas är att det idag finns tre olika verifieringar av hållbarhetsredo-visningar, vilket skapar en förvirring. Dessutom funderar Enell, företrädare för ITT Flygt AB om inte marknaden, det vill säga läsarna/intressenterna är tillräckligt duktiga externa granskare. ITT Flygt AB nämner dessutom att en granskning och en certifiering skulle innebära att företaget betalar dubbelt för ungefär liknande tjänst. Enligt Jönsson (1985) är företagen hänvisade till de redovisningsprinciper som revisorn använder vid granskning av redovisningar. De företag som inte valt att en oberoende part skall granska deras hållbarhetsredovisningar anger som anledning att det i dagsläget inte finns några enhetliga riktlinjer för granskning av hållbarhetsredovisningar.
5.3 Analys hur hållbarhetsredovisningar kan granskas på ett trovärdigt och objektivt sätt
Att granska den kvalitativa informationen anser Lars-Olle Larsson på KPMG inte är något problem, utan det är snarare en kostnadsfråga för företagen att tillhandahålla resurser för dem som granskar. Granskning av hållbarhetsredovisningar utförs i team.
Detta är för att erhålla en tvärfunktionell kompetens som leder till att mesta möjliga objektivitet uppnås. Däremot saknas grundförutsättningen för att redovisandet skall kunna vara absolut objektiv eftersom de inblandade parterna saknar vetenskapsmannens oberoende och neutralitet (Jönsson, 1985).
Problem som däremot kan uppkomma vid granskningen av dessa redovisningar och som alla tre granskarna nämner är ett förväntningsgap som kan uppstå. Zetterberg på Deloitte
& Touche skriver i e-postintervjun att det därför är oerhört viktigt att granskningsberättelsen är utförligt beskriven av vad granskningen omfattat, att inte läsaren tror att revisorn granskat något som inte har granskats. Detta förväntningsgap beskriver FAR som att revisorns olika intressenter har olika förväntningar som skall tillgodoses av revisorn. Förväntningsgapet uppstår när dessa förväntningar inte sammanfaller med det revisorn kan eller får göra.
De tre respondenterna som granskar hållbarhetsredovisningar anger att de använder FEE Discussion Paper och GRI:s riktlinjer. Dessutom nämner Dahlström och Zetterberg att när FAR:s rekommendationer är färdigställda till hösten 2003 finns det ytterligare ett hjälpmedel, till att granska dessa redovisningar. Zetterberg nämner även att en enhetlighet i granskningen skulle öka trovärdigheten på företagens hållbarhetsredovisningar.
Hållbarhetsredovisning – en kommande redovisningsform?
Slutsats
6 SLUTSATSER
I detta kapitel kommer vi att dra slutsatser utifrån resultaten i analysen.
Syftet med vår undersökning var att beskriva och öka förståelsen för vilka motiv företag har för att bedriva hållbarhetsredovisning och varför en del låter redovisningarna granskas medan andra låter bli. Vi ville dessutom undersöka om granskningen av hållbarhetsredovisningarna kunde ske på ett trovärdigt och objektivt sätt.
Liksom ABB anger i sin hållbarhetsredovisning kan ett problem uppstå vid rapportering av hållbarhetsprestanda på grund av det inte finns några fastställda standarder och mätmetoder. Trots detta har allt fler företag insett vikten med att utöka den finansiella redovisningen med att även redovisa hållbarhetsprestanda. För många företag har det säkert varit en förutsättning för att kunna fortsätta sin verksamhet, att det visar en öppenhet och ett ansvarstagande genom att visa sitt samhällsansvar. Däremot anser de flesta företagen i vår undersökning, att det är ett problem att det inte finns någon enhetlighet idag hur hållbarhetsredovisningar skall se ut och önskar därför att en vedertagen standard utvecklas. De företag som var med i vår fallstudie använder sig av GRI och den slutsats som vi kan drar av detta, är att GRI är början till en vedertagen standard.
Kravet som företagens intressenter ställer på visad öppenhet och ett socialt ansvars-tagande är ett av de övervägande motiven till att företagen bedriver hållbarhetsredo-visning. Det går även att se tydliga paralleller mellan företagens motiv och intressent-modellen. Företagen strävar efter att nå ett stabilt förhållande med sin omgivning genom att tillgodose intressenternas önskemål. Företagen formar därför sin hållbarhetsredo-visning efter just deras intressenter. En annan aspekt som intressentmodellen tar upp är att det stärker relationerna mellan företaget och deras kunder. Förtroende och tillgång till information är viktiga aspekter, vilket företagen påtalar som ett viktigt motiv till att bedriva hållbarhetsredovisning. Slutsatsen till detta är att företagens övervägande motiv till att bedriva hållbarhetsredovisning är påverkansfaktorer från olika intressentgrupper.
Teorin och Empirin visar att relationen mellan företaget och dess intressenter påverkas av om företaget kan förmedla en trovärdighet. Denna trovärdighet verkar kunna stärkas om en tredje oberoende part granskar den information som företagen lämnar. Dessutom skall information kunna verifieras för att anses som objektiv.
Om företaget valt att inte granska hållbarhetsredovisningen är det då enbart en marknadsföring från företagets sida? Eller kan en certifiering ersätta en granskning av hållbarhetsredovisningen? Det råder en oenighet på detta område. Dessutom är det nödvändigt med en uppdatering av dessa standarders i takt med utvecklingen av hållbar-hetsredovisningen. De företag som valt att inte granska sina hållbarhetsredovisningar, har valt detta bland annat på grund av att de saknar vedertagna riktlinjer för granskning.
Vilket visar att även granskningen av hållbarhetsredovisningar borde få en enhetlighet för att trovärdigheten skall öka. Slutsatsen till detta är att om det skulle finnas en vedertagen riktlinje i granskningen skulle säkert fler företag låta sina redovisningar granskas.
Dessutom skulle det förväntansgap som annars verkar ha lätt att uppkomma säkert kunna
undvikas. Förväntansgapet kan också undvikas om revisorerna redogör klart och tydligt vad de granskat i granskningsberättelsen.
För att skapa en objektiv granskning har de företag som utför granskningen valt att granska dessa redovisningar i team. Granskningen i team breddar kompetensen på granskningsarbetet. Att kunna vara absolut objektiv är svårt eftersom de inblandade parterna inte är helt oberoende. Att granska kvalitativ information på ett trovärdigt sätt verkar inte vara något större problem. Däremot kan problemet vara att det är en kostsam procedur.
6.1 Förslag till fortsatt forskning
Det skulle vara intressant att gör en undersökning av det stöd som används vid granskning av hållbarhetsredovisningar när FAR:s vägledning är färdigställd och publicerad. Är dessa tillräckliga och kan de ge en enhetlig bild av företagen och därmed underlätta jämförelse mellan olika hållbarhetsredovisningar. Kan dessa vägledningar hjälpa till att sluta det förväntansgap som lätt kan uppstå mellan vad intressenterna tror att revisorn har granskat och vad som är granskat.
Det skulle även vara intressant att göra en undersökning längre fram för att se om granskningen av hållbarhetsredovisning har utvecklats vidare eller kanske företagen istället väljer att certifiera sig på olika sätt. Det kanske visar sig att en certifiering är minst lika bra som en granskning och vem är det då som kommer att utföra certifieringarna? Vilka slags kompetenser kommer de som är den oberoende tredje parten att behöva?
Hållbarhetsredovisning – en kommande redovisningsform?
Referenslista
REFERENSLISTA
Andrews, Owen.(Spring 2002). Getting started on Sustainability Reporting.
Environmental Quality Management, 11, 3, 3-11.
Artsberg, K. (2002). Redovisningsteori arbetsmanus. Luleå:Luleå universitetstryckeri.
Ax, C., Johansson, C., & Kullvén, H. (2002). Den nya ekonomistyrningen. Upplaga 2.
Malmö: Liber Ekonomi.
Bhide, A., & Stevenson, H. (1992). Trust, uncertainty, and profits. Journal of Socio-Economics, 21, 3, 191-208.
Deloitte & Touche. (2002). Frivillig rapportering 2002- Finns det ” triple bottom line”
redovisningar?
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken –för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur
Eriksson, L. T., & Wiedersheim-Paul, F. (2001). Att utreda, forska och rapportera.
Upplaga 7. Malmö: Liber Ekonomi.
Falkman, P. (2000). Redovisningens teoretiska dilemma. Balans, 26, (6-7 ),29-33 FARs Revisionbok. (2000). Upplaga 4. Stockholm: FARs Förlag.
FARs Samlingsvolym. (2003). Stockholm: FARs Förlag.
Freeman, R. E. (1997). Business Ethics, i Editor Cooper, C. L. & Argyris, C. The Blackwell encyclopedia of management Volume XI. Oxford: Blackwell Publishers Inc.
Funk, K. (2003). Sustainability and performance. MIT Sloan Management Review, 44, 2, 65-70.
Holme, I., & Solvang, B.K. (1991). Forskningsmetodik- om kvalitativa och kvantitativa studier. Lund: Studentlitteratur.
Hussey, D. M., Kirsop, P. L., & Meissen, R. E. (Autumn, 2001). Global Reporting Initiative Guidelines: An Evaluation of Sustainable Development Metrics for Industry.
Environmental Quality Management, 11, 1, 1-19.
Jönsson, S. (1985). Eliten och normerna –Drivkrafter i utvecklingen av redovisningspraxis. Lund: Doxa AB.
Larsson, L-O. (1997). Miljöredovisningen och miljöinformation i årsredovisningar.
Lund: Studentlitteratur.
Larsson, L-O. (2002). Ett nytt steg mot normgivning för granskning och bestyrkande av hållbarhetsredovisningar. Balans, 28, (4), 31-32.
Linghede, T. (1996). Miljöredovisning. Stockholm: Miljöeko AB.
Samuelsson, K. (1979). Företaget och dess relationer. Malmö:Liber.
SustainAbility Limited, United Nations, Environment Programme. (2002). Trust Us.
London: SustainAbility.
Sveriges Riksdag. (1998/1999). SOU: proposition 1997:105, (s.13).
Bruntland-kommissionen. (1987).
Thurén, T. (1993). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Runa Förlag AB
Wallage, P. (2000). Assurance on Sustainability Reporting: An Auditor’s View. Auditing:
A Journal of Practice & Theory, 19, 1, 53- 65.Supplement 2000.
Internetkällor
Enell, M. (2002). Hållbar Utveckling Vad- Varför – Hur? Retrieved March 5, 2003 from the World Wide Web. Web:
http://www.naturvardsverket.se/miljoledning/dokument/oh2002/0320.ppt
Europeiska Gemenskapernas Kommission. (2001). Grönbok- Främjande av en europeisk Ram för företagens sociala ansvar. Retrieved April 5, 2003 from the World Wide Web.
Web: http://www.europa.eu.int/comm/employment_social/soc-dial/csr/greenpaper_sv.pdf
Global Reporting Initiative. Home page. (2002). Retrieved March 25, 2003 from the World Wide Web. Web: http://www.globalreporting.org
Hedqvist, R. (2002). Trovärdighet – en förutsättning för förtroende. Retrieved May 12, 2003 from the World Wide Web. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar.
Web: http://www.psycdef.se/bibliotek/doc.asp?FileID=58
Jakobsson, Å. (2001). Föreläsning- Miljöredovisning. Retrieved March 12, 2003 from the World Wide Web.
Web:http://www.natgeo.su.se/grundutb/miljo/miljolednsyst/merinfo/Redovisning_Jako bsson.ppt
Larsson, L-O. (No date). Hållbar utveckling i utveckling? Retrieved 9 April, 2003 from the World Wide Web.
Web: http://www.zedir.se/almega/kronikor/KPMG.htm
Leijonhufvud, J. (2003). Etik stark trend i bolagsrapporter. Svenska Dagbladet, 7, april, 2003. Retrieved april 9, 2003 from the World Wide Web.
Web: http:// www.svd.se/dynamiskt/Naringslivsdid_4315256.asp
The European Federation of Accountants.(2002). Discussion Paper Providing Assurance on Sustainability Reports. Retrieved April 2, 2003 from the World Wide Web.
Web: www.fee.be/publications/main.htm
BILAGA 1
En bakgrundshistoria till Global Reporting Initiative (GRI)
GRI bildades hösten 1997 av ett antal företag som redan var anslutna till Coalition for Environmentally Responsible Economics (CERES). CERES är ett amerikanskt initiativ som har utvecklat ett antal principer som kalls för Exxon Wades-Principerna. Dessa principer har vidareutvecklats och utarbetats till en mall för miljö-, säkerhet- och hälsoredovisning.(GRI, 2002)
Orsaken till att medlemmarna bildade GRI var att de ansåg tiden vara mogen för att ta fram en gemensam och internationell mall (Guidelines) för hållbarhetsredovisningar. En mall som kan användas av både rapportskrivare och rapportanvändare. Den skall även underlätta jämförelsen mellan olika företags resultat. GRI är idag en global organisation, medlemmar i traditionell benämning finns inte eftersom alla som är intresserad av att ansluta sig kan göra det genom att registrera sig på GRI: s hemsida. All kommunikation sker via Internet.(ibid)
GRI inrättade en Steering Committee som kan betraktas som en styrelse. Antalet ledamöter i denna styrelse varierar mellan 15-20 stycken, med representanter från alla kontinenter utom Afrika. Sverige har haft en representant med sedan starten genom Magnus Enell från ITT Flygt AB. GRI har sitt sekretariat i Boston, USA.(ibid)
Europeiska revisorsfederationen (FEE)
Féderation des Experts Contables Européens (FEE) är en europeisk revisorsfederation. FAR:s representant i federationen är Lars-Olle Larsson från KPMG. FEE fungerar som ett väsentligt stöd i standardiseringsarbetet av miljöredovisningar och hållbarhetsredovisningar.(Larsson, 2001)
FEE lanserade sitt nya Discussion Paper: Providing Assurance on Sustainability Reports på en konferens som genomfördes i april 2002 i Köpenhamn. Syftet med detta ”Discussion Paper”
är att starta och stimulera en debatt kring ett hållbart företagande där oberoende granskning och bestyrkande av hållbarhetsredovisningar fokuseras.(Larsson, 2002)
BILAGA 2
Intervjufrågor till företag med miljö/ hållbarhetsredovisningar
1. Företagets namn?
Svar:
2. Ert namn?
Svar:
3. Er roll i arbetet med miljö-/hållbarhetsredovisningen i företaget?
Svar:
4. Hur länge har ert företag haft miljö-/hållbarhetsredovisningar och vad är motivet till att ni bedriver denna redovisning?
Svar:
5. Vilka vänder ni er till med er miljö-/hållbarhetsredovisning och varför vänder ni er till dem?
Svar:
6. Granskas er miljö/hållbarhetsredovisning av någon oberoende tredje part?
( ) Ja ( ) Nej
7. Vad är anledningen till valt alternativ dvs. granskad eller ej granskad?
Svar:
8. Finns det något ytterligare som ni vill tillägga?
Svar:
Får vi i vår uppsats offentliggöra Företagets namn?
( ) Ja ( ) Nej Er roll i arbetet med miljö-/hållbarhetsredovisning i företaget? ( ) Ja ( ) Nej
Ert namn?
( ) Ja ( ) Nej
Får vi ta kontakt med er om behov finns för vidare information?
( ) Ja ( ) Nej Namn:
Telefon:
E-post:
Tack för er medverkan!
Intervjufrågor till personer som granskar och bestyrker hållbarhetsredovisningar
1. Företagets namn?
2. Erat namn och befattning?
3. Behövs speciell kompetens för att granska hållbarhetsredovisningar?
4. Använder ni några riktlinjer eller ramverk vid granskning och bestyrkande av hållbarhetsredovisningar?
5. Anser ni att det finns tillräckligt med stöd att få av de riktlinjer och ramverk som finns att tillgå i dagsläget?
6. Vilka problem anser ni kan uppkomma vid granskning och bestyrkande av hållbarhetsredovisningar?
7. Vilka fördelar respektive nackdelar anser ni finns genom att företagen låter sina hållbarhetsredovisningar bli granskade?
8. Fördelar och nackdelar som kan uppkomma vid granskning och bestyrkning där hållbarhetsredovisningen är integrerad i årsredovisningen?
9. Fördelar och nackdelar som kan uppkomma vid granskning och bestyrkning där hållbarhetsredovisningen är separat?
10. Vad anser ni vara anledningen till att vissa företag väljer att ha sina
hållbarhetsredovisningar granskade av oberoende tredje part medan andra väljer att inte ha den granskad?
11. Finns det något ytterligare som ni vill tillägga som ni tycker är viktigt?
Får vi i vår uppsats offentliggöra
Företagets namn? ( ) Ja ( ) Nej
Er position i företaget? ( ) Ja ( ) Nej
Ert namn? ( ) Ja ( ) Nej
Får vi ta kontakt med er om behov finns för vidare information?
( ) Ja ( ) Nej
Namn:
Telefon:
E-post:
Tack för er medverkan!