Efter inläsning av forskningslitteraturen (steg 1) samt urval av dominerande teman och teorier, valde jag att göra en analysmodell i fyra steg. Vidare har jag genom intensiv läsning försökt härleda ett framträdande mönster vilket har blivit tydligt genom uppenbara upprepningar i litteraturen. Iakttagna mönster vilka uppkommit via fakta insamlade utifrån ett psykodynamiskt respektive ett feministiskt perspektiv har sedan relaterats till varandra och bildat temana för studien (steg 2). Syftet med detta har varit att föra samman innehållet i de utvalda temana för att kunna sammanställa kunskapsläget om sexuella övergrepp mot kvinnor. Följande helhetsanalys kan utföras i enlighet med vad som framkommit tidigare under studien. Samtliga teman är hämtade ur olika aspekter utifrån ett flerdimensionellt perspektiv. Temana i studien är alla bärande och kan inte reduceras på grund av att de berör flera dimensioner.
Därmed har jag presenterat ett par olika infallsvinklar kring begreppen våldtäkt och sexuella övergrepp mot kvinnor på grund av att det inom forskningslitteraturen konstateras olika perspektiv. De psykodynamiska källorna nämner sexuella övergrepp som härstammande ur förövarens trasiga barndom medan feministiska källor framhäver att sexuella övergrepp är ett uttryckssätt för den manliga könsrollens makt och styrka, som olika förklaringar på beteendet.
Flerdimensionell bild av en komplex problematik
I temana uppmärksammade jag följaktligen ett mönster för sexuella övergrepp mot kvinnor.
Mönstret som härletts via data insamlade utifrån perspektiven har sedan relateras till varandra.
Mönstret förhåller sig enligt att problematiken är så komplex att det inte går att beröra den utifrån ett enstaka perspektiv (se Figur 2). Forskarna använder sig av olika teorier och beskriver våldtäkt och sexuella övergrepp i forskningslitteraturen ur ett teoretiskt och behandlingsmässigt avseende på följande sätt: Empirin visar att olika (Brownmiller, 1976;
Groth, 1981; Jeffner, 1998; Vizard et al., 1999; Kwarnmark & Tidefors-Andersson, 1999;
Långstöm, 1999; Nyman et al., 2000; Eliasson, 2000; Bergenheim, 2005) teorier bör beaktas för att man ska kunna öka kunskapen och förståelsen för sexuella övergrepp mot kvinnor.
Analys samt diskussion av temana har sedan skett utifrån ett kombinerat psykodynamiskt och
Tema 1 Tema 2 Tema 5 Teoretiska perspektiv Förövaren Behandling
Biologiskt Överproduktion av hormoner Medicinering
Kognitivt Felaktiga tankar Kognitiv terapi/Impulskontroll
Psykologiskt Felaktiga handlingar Beteendeterapi
Sociologisk/Feministisk teori Manlig makt
Oförklarligt beteende Samhälleliga förändringar
Figur 2. Utvalda teman ur studien vilka speglar en flerdimensionell bild av sexuella övergrepp mot kvinnor.*
*I litteraturen framkommer med andra ord flertalet perspektiv och teorier gällande förövaren, och olika behandlingsmetoder. I figur 2 för jag samman tema 1, 2 samt 5 och visar på den mångfaldiga problematiken kring fenomenet. Teorierna är flera och de berör förövaren utifrån olika perspektiv. Behandlingsmodellerna blir därefter med en stor variation beroende på teoretisk utgångspunkt.
I genomförandet av kunskapsöversikten var följande nödvändigt för att få en mångfaldig bild av problematiken:
- Två perspektiv har valts ut, det feministiska samt det psykodynamiska perspektivet, i syfte att kunna belysa problematiken utifrån olika vinklar. Det existerar följaktligen ingen ensam teori som kan förklara sexuella övergrepp. Det finns även svårigheter med valda teorier att förklara fenomenet då övergreppsproblematiken i vissa fall inte är förklarbart.
- Förövaren kan studeras utifrån ett biologiskt, socialt och kontextuellt perspektiv. Dels beskrivs det att förövaren begår sexuella övergrepp som en form av manligt förtryck, dels diskuteras det kring förövaren om dennes eventuella överproduktion av hormoner, felaktiga tankar, felaktiga handlingar samt hur barndom och personlighet påverkar förövaren. Litteraturen framställer att förövaren som person måste granskas ur flera perspektiv, då denne har komplicerade personlighetsfaktorer.
- Det finns flertalet förhållningssätt kring våldtäktsoffer och dess förövare som är vida komplex, med myter och föreställningar som avlöser varandra Våldtäkt är ett komplicerat händelseförlopp med många bakomliggande motiv. Männens agerande förklaras emellanåt med att de av naturen har så stark sexualdrift att de inte kan lägga band på sig och istället ifrågasätts kvinnans beteende och trovärdighet. Det sker ofta genom att kvinnans sexualitet angrips. Gällande flertalet förövare vet man vidare inte med dagens forskning orsaken till beteendet. De olika förhållningssätten speglar följaktligen svårigheterna i att beskriva fenomenet.
- Svårigheten kring sexuella övergrepp är även komplex när det gäller den juridiska aspekten. I svensk rätt är grundregeln att bevisbördan ligger på den person som gör en polisanmälan. Den som anklagar skall bevisa för rätten att den person som utsatte offret för våldtäkt är skyldig. Svårigheten ligger här i att det saknas alltid bevis samt ögonvittnen – det står alltid ord mot ord. För att få gärningsmannen fälld krävs vid bevisvärdering att rätten i det enskilda fallet kommer fram till slutsatsen att åklagarens gärningsbeskrivning utgör den enda tänkbara förklaringen till fakta i målet. Enligt svensk lag gäller för att en person skall kunna fällas för våldtäkt krävs ett uppsåt, det
måste vara klarlagt att gärningsmannen visste att handlingen var brottsligt. Vilket innebär i praktiken att svensk lag utgår från mannens perspektiv, inte kvinnans.
- För att sedan sammanfatta den mest verksamma behandlingsmetoden, enligt forskningslitteraturen, så är resultatet återigen komplext. I litteraturen diskuteras en mångdimensionell syn på behandling av förövare, bland annat medicinering, impulskontroll, beteendeterapi samt samhälleliga förändringar. Det finns ett flertal olika behandlingsmodeller för att hjälpa förövaren att förändra sitt sexuella våldsbeteende. En gemensam faktor för samliga metoder är att behandlingen riktar sig till gärningsmannens specifika behov och förmågor. Målet med terapin oavsett metod är att individen på sikt ska förmå sig att ta ansvar för sina handlingar, att förövaren ska komma att förstå innebörden av övergreppet är därför en viktig beståndsdel i det terapeutiska arbetet.
Resultatet av de utvalda temana visar på ett komplicerat fenomen med flertalet teoretiska förklaringsmodeller, därav att jag har valt att belysa problematiken ur olika perspektiv.
Svårigheten med att förklara sexuella övergrepp mot kvinnor ligger i att problematiken är svårgreppbar och följaktligen komplex. Resonerande tankar var frestande att utgå exempelvis utifrån endast ett teoretiskt perspektiv, vilket följaktligen förenklat genomförandet av studien.
Dock är studien en kunskapsöversikt med fokus på att sammanfatta kunskapen om sexuella övergrepp mot kvinnor, ifall jag hade belyst problematiken ur förslagsvis endast det feministiska synsättet hade analysen kring fenomenet blivit i hög grad enkelspårigt.
I kunskapsöversikten, vilket har koncentrerat sig vid sexuella övergrepp mot kvinnor, har jag funnit att fokus på ett psykodynamiskt perspektiv är lämpligt genom att det är:
- Dominerande i litteraturen.
- Teoretiskt giltigt på grund av dess empiriska innehåll.
Samt att det feministiska perspektivet är relevant på grund av dess:
- Fokus på kvinnan.
- Beaktande av maktförhållandet offer och förövare emellan.
- Könsmaktsteorier.
Ny intensiv läsning av litteraturen (steg 3) har sedan skett mot bakgrund av de utvalda temana, expertintervjuer har genomförts, inklusive beskrivning av aktuella mönster i litteraturen ihopkopplade till temana. Samtliga utvalda teman var nödvändiga för studien då de alla belyser problematikens komplexitet. För att spegla kunskapsläget har jag sedan valt att sammanföra (steg 4) de två teorierna, vilka jag anser vara nödvändiga för diskussion av fenomenet, till en och samma teori. Den feministiska psykoanalysen har följaktligen framtagits mot bakgrund av olika teoretiska perspektiv identifierade i forskningslitteraturen.
Feministisk psykoanalys har verkat som databas för ny tolkning, där information mött ny information i syfte att producera ny kunskap om sexuella övergrepp mot kvinnor. En feministisk psykoanalys har använts med bakgrund av olika teoretiska perspektiv hämtade ur forskningslitteraturen. Detta ger en databas för tydning där faktauppgifter möts för att skapa ny information i syfte att kunna öka förståelsen och kunskapen om sexuella övergrepp. Den feministiska psykoanalysen ser jag som en konstruktion och den senare teorin har formats i syfte att öka kunskapen och förståelsen av sexuella övergrepp mot kvinnor (Kvale, 1997). Det har inte varit möjligt att endast utgå från ett perspektiv då problematiken är mångfaldig. Dock är det möjligt att förstå fenomenet ur andra perspektiv, än ur de jag har begränsat mig till.