4 SVARSSAMMANSTÄLLNING AV GEMENSAMMA FRÅGESTÄLLNINGAR
4.3 A NLÄGGNINGSBESKRIVNING OCH PROBLEMKOPPLING
4.3.1 Reningssteg
Framförvarande reningssteg i rökgasflödets riktning har en stor betydelse för uppkomsten av igensättningar, erosion och korrosion på enheterna. Förekomsten av reningssteg för de i rapporten kontaktade anläggningarna kan ses i bilaga F1 och F2, och utifrån bilaga F2 en sammanfattning enligt tabell 4.3-1.
Tabell 4.3-1 Reningssteg. Framförvarande reningssteg i rökgasflödets riktning för matarvattenekonomiser (”Mava”), avgaspanna (”Avgasp”), luftförvärmare av tubtyp (”Lufo (tub)”) och luftförvärmare Ljungström (”Lufo (Lj)”).
”P” står för antalet problem för enheten ifråga. ”Textfi”, ”Elfi”, ”Cy”, ”Askf”
och ”SCR” står för textilfilter, elfilter, cyklon, askfälla respektive katalysatorenhet.
”Flera”, ”-” och ”?” står för flera föregående reningssteg, inget framförvarande reningssteg förekommer respektive ingen uppgift erhållits. ”Tot” står för antalet enheter i form av ”funktioner” (se kap 4), respektive totala antalet nuvarande problem för enheten ifråga.
Antalet enheter med respektive rening anges enligt ”antal med åtminstone enheten ifråga”/”antal med enbart enheten”/”antal utan enheten”, och antalet enheter med problem på motsvarande sätt.
For text in english, see supplement N.
Tot Textfi Elfi Cy Askf SCR Flera - ?
Här kan man se att reningsstegen elfilter och cyklon överväger, och då främst för
avgaspanna respektive matarvattenekonomiser. Vad gäller problemkoppling har endast
cykloner för matarvattenekonomiser respektive elfilter för avgaspanna tillräckligt stort
antal för att man åtminstone ska ha någotsånär goda förutsättningar för att kunna dra
några säkrare slutsatser. Vad gäller förstnämnda kan man se att det för 14
matarvattenekonomisrar med cykloner erhåller 4 matarvattenekonomisrar med problem
medan det för 36 matarvattenekonomisrar utan cyklon också ger 4
matarvattenekonomisrar med problem. Utifrån detta skulle man kunna dra slutsatsen att
cykloner ökar problemomfattningen för matarvattenekonomisrar. Det troliga är dock att
andra orsaker här spelar in, exempelvis att konstruktion eller driftförhållande avviker
till nackdel för de matarvattenekonomisrar som har framförvarande cykloner i
rökgasflödets riktning. Vad gäller elfilter för avgaspanna kan man se att det för 15
avgaspannor med elfilter har inga problem medan det för 11 avgaspanna utan elfilter 1
avgaspannor, vilket man för övrigt rimligen kan förmoda, men antalet avgaspannor med
problem, 1 st, är för litet för att kunna dra några säkrare slutsatser.
4.3.2 Bränsle
Bränslet har stor påverkan på beläggningsbildningen och därmed efterföljande erosion och korrosion. Se bilaga G för sammanställning av det bränsle som anläggningarna använder, och om anläggningen gjort några större förändringar vad gäller bränslesammansättningen. Även hur länge anläggningen drivs per år har betydelse, och troligen också den effekt som anläggningen körs med, varför även dessa uppgifter ges i bilagan. En sammanfattning av aktuell problemförekomst relaterat till bränslet ges i tabell 4.2-2. Här kan ses att biobränsle orsakat de flesta problemen, och inte vad man skulle kunna förmoda, avfallsbränslet. Problemen utgörs dock främst av igensättningar, varför orsaken kan vara att de berörda biobränsleanläggningarna främst har matarvattentuber med kamfläns, vilket ökar risken för igensättningar. Utifrån bilaga I ges att antalet kamflänstuber för biobränsleanläggningarna och avfallsanläggningarna är 9 respektive 2, samtidigt som, vid jämförelse mellan bilaga I och bilaga E, ges att de igensatta ekonomisrarna för biobränsleanläggningarna samtliga 3 har kamfläns. Detta kan anses ge stöd för nämnda förklaring.
4.3.3 Tillsatser
Något som kan påverka beläggningsbildningen är tillsatser. Se bilaga H1 och H2 för text- respektive tabellform, och sammanfattad utifrån bilaga H2 enligt tabell 4.3-2.
Tabell 4.3-2 Tillsatser. Ämnen som tillsätts i rökgaslinjen, och då med avseende på rökgasens flödesriktning före matarvattenekonomiser (”Mava”), avgaspanna (”Avgasp”), luftförvärmare av tubtyp (”Lufo (tub)”) och/eller luftförvärmare Ljungström (”Lufo (Lj)”).
”Amms” och ”Gran” står för ammoniumsulfat respektive granulat. Mix står för om båda av alternativen för svavel respektive NOx-reducerande ämnen tillsats. ”-” och ”?” står för att inget alternativ tillsats respektive ingen uppgift erhållits. ”P” och ”R” står för de platser där ämnet tillsats dvs panna respektive reaktor.
Värdena anges enligt ”antal enheter”/”antal av enheterna med problem”/”ingen uppgift om problem erhållits” och där antalet enheter anges i form av ”funktioner” (se kap 4). Finns ingen enhet där tillsats gjorts anges detta med ”0” istället för 0/0/0.
For text in english, see supplement N.
Tot
Svavel NOx-reducerande ämnen Kalk
Amms
Här kan man se att tillsatser i form av NO
x-reducerande ämnen är vanligast, och då i
pannan. Vad gäller koppling till problem kan man se att det för matarvattenekonomisrar
med kalktillsättning erhåller inga matarvattenekonomisrar med problem medan det för
47 matarvattenekonomisrar utan kalktillsättning ger 8 matarvattenekonomisrar med
problem. Detta pekar på fördel med kalktillsättning men antalet matarvattenekonomisrar
utan kalktillsättning i urvalet är så pass mycket större än antalet
man också kan se är att det för NO
x-reducerande ämnen är problem för samtliga av de 4 matarvattenekonomisrar för vilka NO
x-reducerande ämnen inte tillsats, medan det för matarvattenekonomisrar där NO
x-reducerande ämnen tillsats innebär betydligt lägre andel problem, som mest 1 av 5 för NH
3-tillsats i reaktor. Utifrån bilaga H2 han ses att 3 av de fyra problemen är i form av igensättningar. Möjligen skulle tillsats av NOx-reducerande ämnen uppströms matarvattenekonomisern medföra sämre vidhäftning av askan på matarvattenekonomisrarna.
4.3.4 Konstruktion och drift
Förutom yttre förhållanden, exempelvis rökgastemperatur, rökgassammansättning och rökgasflödeshastighet, påverkas känsligheten för igensättningar, erosion och korrosion hos enheten även av dess konstruktion och dess driftförhållanden. De förutsättningar som gäller vad avser konstruktion och drift för matarvattenekonomiser, avgaspanna och luftförvärmare kan ses för respektive i bilagorna I1-I3 och vad gäller problemerfarenheter och åtgärder i bilagorna J1-J3. En något sammanfattad version av problemuppkomst och åtgärd kan ses i bilaga K. En sammanfattande tabell av både förutsättningar och problem vad gäller koppling till konstruktion ges i tabell 4.3-3, och vad gäller koppling till sotning och underhåll i tabell 4.3-4.
Tabell 4.3-3 Problem kopplade till konstruktion. Faktorer kopplade till konstruktion som påverkar problembilden hos matarvattenekonomisrar (M), avgaspannor (A), luftförvärmare av tubtyp (”L(tub)”) och/eller luftförvärmare Ljungström (”L(Lj)”).
”Ände” står för om enhetens rörändar ligger utanför (U) eller i (I) rökgaskanalen, ”Tubyta” anger om tuberna är av typen kamfläns (K) eller släta (S), ”Material” anger om tubens material är av kolstål C, rostfritt (ss) eller gjutjärn (Gj) medan ”Värmning” anger om mediet in i enheten förvärms med förvärmare (F), återcirkulation (Å) eller ingen förvärmning alls.
Värdena anges enligt ”antal enheter”/”antal av enheterna med problem”/”ingen uppgift om problem erhållits”, med undantag för ”ingen uppgift om problem erhållits” där detta endast anges där värde erhållits (detta p g a utrymmesbrist i tabell). Antalet enheter anges i form av
”likvärdiga funktionell enheter” (se kap 4). Tecknet ”#” anger att uppgift inte går att erhålla alt.
ingen avvikelse förekommer medan ”?” står för att ingen uppgift erhållits.
For text in english, see supplement N.
Tot Tubände Tubyta Material Värmning
Vad gäller matarvattenekonomisrar kan ses i tabell 4.3-3 att problem kopplade till
rörändarnas placering ger att för 24 matarvattenekonomisrar med rörkrökarna utanför
rökgaskanalen så har 7 problem medan för 22 matarvattenekonomisrar med rörkrökarna
innanför rökgaskanalen endast 2 har problem. Det pekar i problemhänseende på att det
är fördelaktigare att ha rörändarna placerade i rökgaskanalen. Det är i överensstämmelse
med uppgiften att Metso Power och Foster Wheeler numer installerar
medan för 39 matarvattenekonomisrar med slättuber endast 3 har problem. Det pekar på, vilket man i och för sig kan förvänta sig, att kamflänstuber ökar risken för problem.
Vad avser om mediet in i enheten förvärms med förvärmare eller återcirkuleras kan ses att för 17 matarvattenekonomisrar med förvärmning har 3 problem och för 7 matarvattenekonomisrar med återcirkulation har 4 problem, medan det för 33 matarvattenekonomisrar utan förvärmning eller återcirkulation endast 2 har problem.
Detta pekar på att det i problemhänseende skulle vara till nackdel med förvärmning eller återcirkulation. Någon förklaring till vad detta skulle bero på har vi inte.
Tabell 4.3-4 Problem kopplade till sotning och underhåll. Anges för matarvattenekonomisrar (M), avgaspannor (A), luftförvärmare av tubtyp (”L(tub)”) och/eller luftförvärmare Ljungström (”L(Lj)”), och hur vanligt förekommande de är för de i rapporten granskade
anläggningarna.
”Sotning” anger om sotning utförts med ångsotning (Å), slagsotning (Sl), kulsotning (Ku), ljudsotning (Lj) eller luftsotning (Lu), och
”Underhåll” anger om det förekommer någon annan typ av underhåll än sotning (Har) eller ej (-).
Värdena anges enligt ”antal enheter”/”antal av enheterna med problem”/”ingen uppgift om problem erhållits”, med undantag för
”ingen uppgift om problem erhållits” där detta endast anges där värde erhållits (detta p g a utrymmesbrist i tabell). Antalet enheter anges i form av ”likvärdiga funktionell enheter” (se kap 4). Tecknet
”#” anger att uppgift inte går att erhålla medan ”?” står för att ingen uppgift erhållits. ”Tot” står för antalet likvärdiga funktionell enheter (se kapitel 4).
For text in english, see supplement N.
Tot Sotning Underhåll
Å Sl Ku Lj Lu