En ny avfallsplan från år 2014har tagits fram för Strängnäs kommun. Avfallsplanen är en omfattande omarbetning av den tidigare avfallsplanen och anpassad till dagens förutsättningar, krav och lokala förhållanden.
Den förra avfallsplanen för Strängnäs kommun gällde från år 2007 till år 2012. Under planperioden genomfördes en större förändring genom bildandet av det kommunala bolaget, SEVAB Strängnäs Energi AB, som delegerades utförareansvaret för renhållning, VA- och energifrågorna i kommunen. I och med denna ändring blev ansvaret för genomförandet av ett antal åtgärder i den tidigare avfallsplanen oklart vilket bidragit till behov av en ny avfallsplan med nya mål och åtgärder för att utvecklingen av
avfallshanteringen ska gå framåt.
1.2 Behov av miljöbedömning
Kommunen bedömer att genomförande av planen kan medföra betydande miljöpåverkan och den ska därför miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas, enligt 6 kap miljöbalken.
Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planeringen så att en hållbar utveckling främjas.
2 Avfallsplan för Strängnäs kommun
2.1 Avfallsplanens syfte
Syftet med avfallsplanen för Strängnäs kommun är främst att:
• Beskriva nuvarande avfallshantering i Strängnäs kommun
• Styra utvecklingen i kommunens avfallshantering så att hållbar utveckling och resurseffektivitet främjas
• Öka medvetenheten om avfallshantering och återvinning genom att vara ett verktyg i kommunikation med kommuninvånarna
• Ange mätbara mål och tydliga åtgärder som leder till minskade avfallsmängder och ökad återvinning/återanvändning
• Ge ansvariga politiker en helhetsbild över avfallshanteringen 2.2 Avfallsplanens innehåll
Avfallsplanen baseras på Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:6) om innehållet i en kommunal avfallsplan. I avfallsplanen redovisas:
• mål och åtgärder för avfallshanteringen
• nulägesbeskrivning med bland annat avfallsmängder, nuvarande hantering och behandling av avfallet
• anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall
• nedlagda deponier
• lagar och mål
• avfallshanteringens miljöpåverkan (föreliggande miljökonsekvensbeskrivning)
Dnr KS/2014:149–450
2014-02-11
4
• översiktligt om ekonomi, kommunala styrmedel, organisation, gällande lagstiftning och uppföljning av föregående avfallsplan.
Målstrukturen i avfallsplanen innefattar fyra målområden:
1. Minskad avfallsmängd och ökad återanvändning 2. Ökad återvinning
3. Minskad miljöbelastning 4. Kundfokus
För varje målområde anges två eller tre mätbara mål som sträcker sig, som längst, till år 2020.
De åtgärder som enligt planen skall genomföras finns i sin helhet i avfallsplanen i bilaga 2. En omfattande åtgärd i avfallsplanen är utbyggnad av matavfallsinsamling med god kvalitet för biogasproduktion.
Strängnäs kommun planerar att utöka insamlingssystemet för matavfall i hela kommunen samt göra det möjligt för alla fastighetsägare att välja fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar. För småhus kommer fastighetsägarna att erbjudas möjlighet till sortering av kärl- och säckavfall i flera fraktioner; brännbart avfall, matavfall samt förpackningar genom insamling i olikfärgade påsar som läggs i samma kärl. Med denna insamlingsteknik kommer avfallet sedan att sorteras på sorteringsanläggningen i Eskilstuna. Sorteringsanläggningen använder sig av optik för att skilja påsarna med olika färger från varandra. Det insamlade matavfallet skickas efter sortering till rötning med biogasproduktion för fordonsdrift. Förpackningar skickas vidare till olika anläggningar för materialåtervinning eller energiutvinning.
En annan omfattande åtgärd är att sluttäcka den nedlagda deponin på Kvittens avfallsanläggning. Detta kommer att pågå under flera år. Därutöver kommer kompletterande kartläggning av övriga nedlagda deponier att ske.
Övriga åtgärder handlar huvudsakligen om information och projekt för att på olika sätt förbättra dagens avfallshantering. Åtgärderna som föreslås berör till exempel återanvändning, matsvinn, farligt avfall, smått el-avfall, matavfallsinsamling, materialåtervinning och nedskräpning. För utförligare information om avfallsplanens innehåll hänvisas till avfallsplanens bilaga 2, ”Åtgärdsprogram”.
2.3 Avfallsplanens förhållande till andra planer och program
Avfallsplanen förhåller sig till andra planer och program genom att både ange förutsättningar för och styras av dessa. Exempel på hur planen kan ange förutsättningar för andra planer eller program är att avfallsplanen kan omfatta åtgärder som ska uppfyllas genom tillsynsplanen. Exempel på hur avfallsplanen kan styras av andra planer eller program är att en översiktsplan kan ange i vilken del av kommunen som en avfallsanläggning ska anläggas. Behovet av avfallsutrymmen, exempelvis sophus/miljöbodar samt hämtningsvägar för olika typer av insamlingsfordon behöver beaktas i den fysiska planeringen (t.ex.
detaljplaner). Relevanta planer, program och strategier är exempelvis:
• Översiktsplanen 2040 (arbete med denna pågår, samrådshandling finns klar)
• Strategiska planen 2011-2014
• Fördjupade översiktsplaner (grönplan och blåplan)
• Detaljplaner
• Tillsynsplanen
• Trafikstrategin 2040
Dnr KS/2014:149–450
2014-02-11
5
• Klimat- och energiplanen
För kortfattad beskrivning av hur ovanstående planer berör avfallshanteringen hänvisas till avfallsplanen, kapitel 2.1.
3 Bedömningsgrunder
3.1 Avgränsningar 3.1.1 Miljöaspekter
Miljöbedömningen omfattar samtliga miljöaspekter som anges i 6 kap. Miljöbalken. Redovisningen i MKB:n har avgränsats till att omfatta de miljöaspekter som kan antas påverkas i väsentlig grad. Väsentliga miljöaspekter för avfallshanteringen bedöms vara:
• Människors hälsa
• Luft och klimatfaktorer
• Materiella tillgångar och resurshushållning
• Mark och vatten
I beskrivningen av påverkan på människors hälsa bedöms åtgärder kopplade till hanteringen och omhändertagande av farligt avfall, minskad nedskräpning och buller. Här omfattas dock inte arbetsmiljöaspekter.
Luft och klimatfaktorer omfattar de växthusgaser som bidrar till global uppvärmning och övriga luftföroreningar som är farliga för människa och miljö. Här behandlas främst matavfallsinsamlingens bidrag till att ersätta fossila drivmedel men också återanvändning och återvinningens positiva bidrag till minskade utsläpp.
I beskrivningen av påverkan på materiella tillgångar och resurser bedöms åtgärder för införande av matavfallsinsamling, fastighetsnära insamling av förpackningar samt åtgärder för att genom ökad service och kundnöjdhet öka andelen materialåtervinning.
I beskrivningen av påverkan på mark och vatten omfattas främst planerade åtgärder vid anläggningar till exempel avslutning av Kvittens deponi och åtgärder vid andra nedlagda deponier.
Påverkan på bebyggelse bedöms inte vara betydande. För insamling av matavfall samt förpackningar har system med optisk sortering valts och därför påverkas inte insamlingsledet på något betydande sätt. Med insamling i olikfärgade påsar i samtliga småhusfastigheter kommer antalet avfallskärl som ska tömmas av SEVAB inte förändras vid fastigheten. Antalet behållare inomhus, exempelvis i hushållens kök, påverkas och vissa hushåll kan uppleva svårigheter med att få plats för behållaren för matavfall i köket. Införande av separat insamling av matavfall i flerbostadshus är beroende av storleken på utrymmen för
avfallshantering. Vid införande av insamling av matavfall och eventuellt för olika förpackningsmaterial och tidningar minskar dock ofta behovet av antalet kärl för restavfall. Möjligheter att ordna utrymmen vid flerbostadshus kommer att behöva bedömas från fall till fall. Påverkan på bebyggelse berörs inte
ytterligare i denna MKB
Påverkan beskrivs övergripande utifrån vad som har bedömts rimligt med hänsyn till planens innehåll och detaljeringsgrad och den kunskap som finns tillgänglig. I likhet med vad som är normalt för
Dnr KS/2014:149–450
2014-02-11
6 miljökonsekvensbeskrivningar för planer och program av detta slag, görs ingen djupgående beräkning av konsekvenser, som exempelvis i en livscykelanalys (LCA).
Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i kommunal avfallsplan ska det finnas en beskrivning av hur målen i avfallsplanen kan bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen respektive de regionala målen nås. Denna beskrivning återfinns i denna MKB-bilaga.
Miljöpåverkan från de anläggningar som finns inom kommunen beskrivs inte utan detta hanteras inom ramen för tillståndsprövning/anmälningsärende och tillsyn för dessa anläggningar.
3.1.2 Geografisk och tidsmässig avgränsning
Miljökonsekvensbeskrivningen fokuserar på påverkan i Strängnäs kommun. Påverkan från avfallshanteringen är dock inte enbart lokal. Transporter till anläggningar utanför kommunen förekommer i stor utsträckning. Transporternas miljöpåverkan bedöms därför generellt.
Tidsmässigt avgränsas bedömningen till den period som mätbara mål har formulerats för, till år 2020.
3.2 Alternativ till avfallsplan 3.2.1 Nollalternativet
Enligt Miljöbalken ska miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs beskrivas. Nollalternativet avser en situation som kan uppstå om föreslagen avfallsplan inte genomförs. Om inte förslaget till ny avfallsplan genomförs skulle föregående avfallsplan kvarstå och fortsätta gälla.
Tiden har gått ut för föregående avfallsplan som gäller för år 2007-2012 och de flesta åtgärder som beskrivs i planen har genomförts. Det kan konstateras att med nollalternativet skulle ett viktigt verktyg saknas för att tydligt arbeta för minskade avfallsmängder och ökad återvinning av avfall och flera av de positiva effekter som beskrivs skulle riskera att utebli eller försenas. Nollalternativet innebär därmed att avfallsplanen inte skulle uppfylla nu gällande lagstiftning.
3.2.2 Andra alternativ
En alternativ avfallsplan med helt annan inriktning än den som kommer att föreslås, bedöms inte vara relevant. Med de resurser och den organisation som bedöms vara tillgänglig under planperioden bedöms de föreslagna åtgärderna och nivåerna på mål vara rimliga. Därför bedöms det inte vara aktuellt att beakta alternativ för enskilda åtgärder eller mål.
3.3 Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål
Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel i miljöbalken som används för att förebygga eller åtgärda miljöproblem. Det finns miljökvalitetsnormer för:
• Fisk- och musselvatten (normer för gräns och riktvärden)
• Vatten (normer för statusklassificering)
• Omgivningsbuller (målsättningsnormer gällande kartläggning och rapportering av bullerkällor)
• Utomhusluft (normer för halter)
Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål beaktas i planen genom att planen som helhet syftar till att främja hållbar utveckling och åtgärderna i synnerhet ska genomföras med syfte att främja en god miljö och människors hälsa.
Dnr KS/2014:149–450
2014-02-11
7 Förordning (SFS 2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten trädde i kraft 1 september 2001. Miljökvalitetsnormerna om fiskevatten tillämpas på de fiskevatten som Hav- och
vattenmyndigheten föreskriver. Mälaren omfattas och klassas som ”Annat vatten”. Vilka fiskevatten som berörs regleras i NSF 2002:6. Genomförandet av avfallsplanen bedöms inte bidra till att
miljökvalitetsnormen för fisk- och musselvatten överskrids.
Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön trädde i kraft 1 augusti 2004.
Miljökvalitetsnormerna baseras på den status en vattenförekomst har fått i statusklassificeringen. Det är vattenmyndigheten som beslutar om miljökvalitetsnormer för vattenförekomsterna inom vattendistriktet.
Med ytvattenstatus menas det tillstånd en ytvattenförekomst har och som bestäms av vattenförekomstens ekologiska status eller kemiska status, beroende på vilken av dessa som är sämst. Genomförandet av avfallsplanen bedöms inte bidra till att miljökvalitetsnormen för vatten överskrids. På lång sikt bedöms genomförandet av planen påverka vattenkvaliteten positivt genom sluttäckning av Kvittens deponi, se kapitel 4.4. Då deponin inte är aktiv tillkommer inget avfall till det som redan ligger på deponin.
Förordning (SFS 2004:675) om omgivningsbuller trädde i kraft 1 september 2004. Som omgivningsbuller klassas buller från vägar, järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet. Genomförandet av
avfallsplanen bedöms inte bidra till att miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller överskrids.
Förordningen om föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477) trädde i kraft den 8 juni 2010. Normerna syftar till att skydda människors hälsa och miljön samt att uppfylla krav som ställs genom vårt
medlemskap i EU. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet. Genomförandet av avfallsplanen bedöms inte bidra till att miljökvalitetsnormen för luft överskrids.
Riksdagen har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. Genomförandet av avfallsplanen påverkar dock främst följande mål:
• Begränsad klimatpåverkan
• God bebyggd miljö
• Giftfri miljö
• Frisk luft
Sammantaget bedöms miljökvalitetsmålen påverkas i positiv riktning av avfallsplanens åtgärder.
Miljökvalitetsmålen ”Begränsad klimatpåverkan” samt ”frisk luft” beaktas särskilt genom åtgärder som syftar till att minska avfallets mängd, minska matsvinn, öka återvinningen och därmed indirekt minska utsläpp till luft. Det avser särskilt insamling och behandling av matavfall för produktion av biogas, aktiviteter på skolor för att minska matsvinn samt informationsinsatser som avses bidra till förändrade konsumtionsmönster hos invånarna.
Miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö” och ”God bebyggd miljö” beaktas särskilt genom åtgärder som syftar till att minska mängden farligt avfall samt att ta tillvara avfallet som en resurs. Åtgärder som påverkar dessa mål är exempelvis att förbättra hanteringen av farligt avfall samt utöka insamlingen av matavfall för biogasproduktion. Plockanalyser av hushållsavfallet med inriktning på att mäta förekomst av bl.a. farligt avfall i hushållsavfallet och annan felsortering ger möjligheter till förbättringsåtgärder i framtiden.
Dnr KS/2014:149–450
2014-02-11
8 Strängnäs kommun avser att utöka insamling av matavfall och bidrar därmed till uppfyllande av det nationella etappmålet om resurshållning i livsmedelskedjan. Det nationella målet är att senast år 2018 ska minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara.
Det andra nationella etappmålet som finns kopplat till ”God bebyggd miljö” avser återvinning av bygg- och rivningsavfall. Avfallsplanen har inget mål eller åtgärd som specifikt är inriktat på denna typ av avfall.
Däremot finns mål för ökad andel materialåtervinning som omfattar den del av bygg- och rivningsavfallet som lämnas vid någon av kommunens återvinningscentraler. Genomförande av avfallsplanen bedöms inte påverka detta etappmål vare sig positivt eller negativt.
4 Betydande miljöpåverkan
Här bedöms hur genomförande av avfallsplanen påverkar miljön och de nationella miljömålen utifrån de föreslagna väsentliga miljöaspekterna för avfallshanteringen. Varje enskilt etappmål och varje enskild åtgärd kommenteras inte utan en bedömning görs utifrån hur etappmål och åtgärder inom respektive målområde sammantaget påverkar miljön och de nationella målen.
4.1 Människors hälsa
I detta kapitel bedöms påverkan på människors hälsa av planens genomförande med avseende på hanteringen och omhändertagande av farligt avfall, nedskräpning och insamlingens påverkan genom buller.
4.1.1 Nuläge och förutsättningar
Farligt avfall innehåller ämnen som kan vara skadliga för människor och miljön. Om farligt avfall inte hanteras på ett säkert sätt finns risk för direkt eller diffus spridning av skadliga ämnen och risk för att människor påverkas negativt. Därför är en av avfallshanteringens viktigaste uppgift att skapa
förutsättningar för en säker hantering av farligt avfall.
Nedskräpning på offentliga platser upplevs idag vara ett problem i många kommuner och har därför lyfts fram i den nationella avfallsplanen. En del av problembilden kan hänföras till återvinningsstationer där Förpacknings- och Tidningsinsamlingen ansvarar för containrar och tömning av dessa samt städning. En skräpig offentlig miljö kan ha samband med upplevelse av otrygga1 miljöer och risk för mindre brott såsom klotter och skadegörelse. Nedskräpning kan även bidra till diffus spridning av farliga ämnen.
Buller uppstår från avfallshanteringen på flera sätt, exempelvis från både insamlingsfordon och hantering av behållare. Buller från avfallshanteringen är dock kortvarig. Buller kan generellt sett ge upphov till störning av människors hälsa genom stress och störd sömn vilket i sin tur kan leda till irritation, trötthet, högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar. Det nationella miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö”
innefattar att störningar från trafikbuller ska minska.
Avfallshanteringen ger upphov till utsläpp till luft, vilket kan ge effekt på människors hälsa. Hur åtgärder i avfallsplanen påverkar utsläpp till luft behandlas i kapitel 4.2.
Avfallshanteringen ger även upphov till utsläpp till mark och vatten, vilket kan ge effekt på människors hälsa om det sker exponering för farliga ämnen. Hur åtgärder i avfallsplanen påverkar utsläpp till mark och vatten behandlas i kapitel 4.4.
1
Stiftelsen Håll Sverige Rent, www.hsr.se
Dnr KS/2014:149–450
2014-02-11
9 4.1.2 Negativ miljöpåverkan
Negativ påverkan på människors hälsa på grund av avfallshanteringen är främst kopplat till diffus spridning av farliga ämnen. Genomförandet av planen bedöms inte medföra ökad risk för negativ påverkan, men bedöms inte heller väsentligt minska den risken.
Negativ påverkan kan uppstå till följd av ökad fastighetsnära insamling vid flerfamiljshushåll. Detta ger upphov till ökad risk för bullerstörning vid transporter och tömning nära bostäder. Negativ påverkan med avseende på buller bedöms som liten eftersom transporter vid tömning normalt sett endast sker vid något tillfälle per vecka samt under en kort tid.
Den negativa påverkan på människors hälsa till följd av genomförandet av avfallsplanen bedöms som liten.
4.1.3 Positiv miljöpåverkan
Positiv påverkan kan uppstå om exponering för farliga ämnen minskar, exempelvis till följd av säkrare hantering av farligt avfall och minskade utsläpp från nedlagda deponier samt minskad nedskräpning.
Åtgärder för att få en säkrare hantering av farligt avfall ingår i målområde 3 och 4. Exempel på åtgärder är bland annat information till hushåll och företag om farligt avfall inklusive el-avfall, att öka tillgängligheten för insamling av batterier, glödlampor och el-avfall genom fler insamlingsplatser, exempelvis Samlaren, samt utökade öppettider på återvinningscentralerna. Informationsinsatser kan medföra att risken för att människor tar skada av farliga ämnen på sikt minskar då kunskapen om korrekt hantering av farligt avfall ökar. Åtgärder för att utveckla tillsyn, rådgivning och information som verktyg när det gäller
verksamhetsavfall kan medföra att verksamheter förbättrar sin säkerhet och minskar riskerna vid hantering av verksamhetsavfall.
Målområde 3 omfattar bl.a. nedskräpning i kommunerna. Åtgärder som på sikt kan bidra till minskad nedskräpning är en informationskampanj knuten till skräpplockardagarna i samarbete med stiftelsen Håll Sverige Rent samt mätning av nivå på nedskräpning. Båda aktiviteterna genomförs två gånger under perioden fram till år 2018. Minskad nedskräpning kan ge positiva effekter på människors hälsa genom en ökad känsla av trygghet. Minskad nedskräpning vid avlämningsplatser för avfall, t.ex.
återvinningsstationer, kan även bidra till bättre sortering, se kapitel 4.3. Under avfallsplaneperioden bedöms den positiva påverkan från planerade åtgärder för minskad nedskräpning vara mycket liten.
Den positiva påverkan på människors hälsa bedöms som liten till måttlig och bedöms överstiga omfattningen av den negativa miljöpåverkan.
4.1.4 Åtgärder för att minska miljöpåverkan
Nedan beskrivs förslag att beakta vid genomförande av planens åtgärder för att motverka negativ miljöpåverkan eller optimera positiv miljöpåverkan:
• Vid information om nedskräpning även inkludera kostnader, i syfte att öka motivationen för minskad nedskräpning.
• För att minska risken för negativ miljöpåverkan i form av buller kan exempelvis åtgärder vidtas för att anpassa hämtningstider och planera lokalisering av nya insamlingsplatser nära bostadshus med hänsyn till dessa aspekter. Hänsyn till avfallshanteringen bör tas tidigt i processen för fysisk planering av nya bostadsområden.
Dnr KS/2014:149–450
2014-02-11
10 4.2 Luft och klimatfaktorer
Luft och klimatfaktorer omfattar de växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen och övriga luftföroreningar som är farliga för människa och miljö. Här behandlas främst matavfallsinsamlingens bidrag till att ersätta fossila drivmedel men också återanvändning och återvinningens positiva bidrag till minskade utsläpp.
4.2.1 Nuläge och förutsättningar
Avfallshantering ger upphov till utsläpp till luft från fordon i insamlingsskedet, från långväga transporter till behandlingsanläggningar och från behandlingen.
När avfall samlas in för återvinning sker utsläpp till luft vid transporter och återvinningsprocesser, men dessa processer ersätter annan produktion som också skulle ha gett upphov till utsläpp. Vanligtvis räknar man med att de totala utsläppen blir lägre vid produktion från återvunnet material jämfört med
produktion med jungfrulig råvara. Ökad materialåtervinning medför således mindre utsläpp totalt sett. I denna miljökonsekvensbeskrivning beskrivs enbart utsläpp till luft, eftersom det är den aspekt som bedöms vara betydande i detta sammanhang, men vid produktion av varor från återvunnet eller jungfruligt material sker utsläpp till både luft, mark och vatten.
När avfall samlas in för återanvändning antas att det innebär att den återanvända produkten ersätter en nyproducerad vara, det vill säga att den totala produktionen av varor minskar när återanvändningen ökar.
Det medför att ökad återanvändning bidrar till att utsläppen minskar totalt sett. Minskad mängd avfall till behandling eller materialåtervinning medför även minskade utsläpp i behandlingsskedet.
Utsläpp av klimatpåverkande gaser i kommunen beror endast till en liten del på avfallshanteringen.
Utsläpp av klimatpåverkande gaser i kommunen beror endast till en liten del på avfallshanteringen.