A VSLUTANDE DISKUSSION OCH FORTSATT FORSKNING

En gemensam diskurs för likvärdighet i skolan är en myt, likväl som begreppet likvärdighet i skolan är en myt. Denna studies resultat och analys synliggör en bild av att det finns oändligt många bilder av likvärdighet. Detsamma gäller för de olika uttolkningarna av likvärdighetsbegreppet. När intervjuade skolledare och kommunpolitiker diskuterade likvärdighet utifrån en filosofisk förståelse, kännetecknades diskussionen av en likvärdig förståelse, en förståelse som grundade sig i vårt samhälles gemensamma värdegrund om allas lika värde. Den filosofiska sammanhållningen speglades i den likvärdiga argumentationen kring förståelsen för likvärdighet. Diskursen om likvärdighet i denna sfär, omfattades av ett återgivande av läroplanstexterna vilka speglar vårt samhälles vilja och värdegrund. När dock skolledare och kommunpolitiker klev in i mer pragmatiska sammanhang, förändrades diskurserna om likvärdighet mot oerhört många olika perspektiv och antaganden.

I skärningspunkten av pedagogik, politik och filosofi hanterar skolledaren och kommunpolitikern olika ställningstaganden om likvärdighet utan att en gemensam norm för likvärdighet kan tolkas, diskuteras eller argumenteras fram. Det finns slåedes många olika normer för likvärdighet. Efter att ha genomfört denna studie, reflekterar jag mer och mer om inte likvärdighetsbegreppet förhåller sig politiskt och filosofiskt som den pedagogiska uppfattningen om likvärdighet, nämligen att likvärdig undervisning inte handlar om att genomföra en lika undervisning för alla, utan att likvärdighet i undervisningssammanhang just handlar om lärarens förmåga att uppträda differentierande. I detta tänkande antar likvärdighet ett differentierande förhållningssätt, med fokus på mågtydighet.

Som avslutande diskussion för denna studie vill jag därför diskutera likvärdighet i skolan mer utifrån mångtydighet. Vi lever i ett mångfacetterat, multikulturellt och pluralistiskt samhälle. Detta är vår verklighet. Därför går det att konstruera flera olika bilder av likvärdighet för att därigenom konstruera olika normer för likvärdighet. Därigenom uppstår frågan om hur politiken respektive tjänstemannaorganisationer bör lära sig att samtala och förhålla sig till och med varandra avseende likvärdigheten i skolan? Denna fråga, som denna studie har gett upphov till, tror jag är en relevant fråga i den fortsatta forskningen om likvärdighet i skolan. Likvärdighet har med möjligheter att göra och konstruerar därför filosofiskt en bild av vilket samhälle vi strävar efter att leva i och att bibehålla.

Därför måste likvärdighet utvecklas i överensstämmelse med hur våra samhällen utvecklas.

Likvärdighet måste därför återkommande konstrueras och konstitueras i skolans pragmatiska sammanhang - i en ständig växelverkan mellan filosofi, politik och pedagogik.

L

Abrahamsson, B (1975). Om byråkrati, administration och självstyre. Stockholm. Almqvist &

Wiksell

Apple, M.W (2001). Educating the right way. Markets, standard, god and inequality. New York.

Routledge

Alvesson, M (1993). Cultural Perspectives on Organizations. Cambridge: Cambridge University Press

Augustinsson, S & Brynolf, M (2009). Rektors ledarskap. Komplexitet och förändring.

Studentlitteratur

Bakka, J. F, Fivelsdal, E & Lindkvist, L (2011). Organisationsteori. Struktur, kultur, processer. Liber Backman, J (2008). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur

Bergström, G & Boréus, K, red (2010). Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Studentlitteratur

Berg, G & Wallin, E (1982). Skolan i ett organisationsperspektiv. Studentlitteratur Boström, V & Lundmark, K (2009). Skoljuridik. Liber

Bergh, A (2008). Från likvärdighet till kvalitet. I Englund, T & Quennerstedt, A (red). Vadå likvärdighet. Göteborg. Daidalos

Bielsta, G (2004). Education accontability and the ethical demand: Can the democratic potential of accountability be regained? Educational Theory, 54 (3), 233 - 250

Englund, T (2005). The discourse on equivalence in Swedish education policy; Journal of Education Policy, 20: 1, 39 – 57

Denscombe, M (2006). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur

Dolan, T & Grossin, L (2008). School Effectivenes Research - findings and reflections. Department of Education. Stockholm University

Englund, T, Quennerstedt, (red.) (2008). Likvärdighet i svensk utbildningspolitik (s 7-35). I Englund, Tomas & Quennerstedt, Ann (red.) (2008) Vadå likvärdighet? Daidalos

Englund, T & Quennerstedt, A (2008). Linking curriculum theory and linguistics: the performative use of ”equivalence” as an educational policy concept. Routledge

Englund, T (2005). Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension. Göteborg: Daidalos Englund, T (2013) i Hartsmar, N & Liljefors - Persson, red (2013). Aktuella perspektiv på skolans

medborgerliga skapande (s. 35-64). Lund: Studentlitteratur

Fairclough, N (2003). Analysing Discourse: Textual Analysis for Social Research. London: Routledge Francia, G (2008). Omfördelning eller erkännande? Ett dilemma i uttolkningen av likvärdighet. I Englund, T & Quennerstedt, A (red). Vadå likvärdighet? Daidalos

Grosin, L (1991). Skolklimat, prestation och uppförande i åtta högstadieskolor. Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Rapport 53, Juni 1990

Grosin, L (2010). Rektor administratör eller pedagog. Rektorer i effektiva skolor. Kritisk utbildningstidskrift nr 139-140 (3-4/2010)

Gustafsson, J. E & Myrberg, E (2002). Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat- en kunskapsöversikt. Skolverket

Habermas, J (2008). Den moraliska synpunkten. Moralfilosofiska texter sammanställda och översatta av Anders Molander. Daidalos

Habermas, J (2009). Theorie des kommunikativen Handelns. Studienarbeit. GRIN

Heide, M, Johansson, C & Simonsson, C (2005). Kommunikation & organisation. Malmö: Liber Jarl, M (2010). Skolan som politisk organisation. Pierre, J (red). Det professionella är politiskt – om rektorsrollen i den decentraliserade skolan. (s 104 – 120). Gleerups

Kvale, S & Brinkmann, S (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur

Laclau, E & Mouffe, Ch (1990). Post - modernism whitout apologies i E. Laclau, New Reflections on the revolution of Our Time. London. Verso

Patel, R & Davidson, B (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur

Pierre, J, red (2010). Skolan som politisk organisation.Glerups.

Olsson, M (2008). Från samhörighet till särart. Förändringar i den svenska skolans medborgarfostrande roll under 1900- talet i relation till valfrihet och likvärdighet (s.72-94). I Englund, T & Quennerstedt, A (red). Vadå likvärdighet? Göteborg. Daidalos

Quennerstedt, A, red (2008). Vadå likvärdighet? Studier i utbildningspolitisk språkanvändning.

Kommunal skolpolitik i likvärdighetens namn. (s.36-56). Daidalos

Quennerstedt, A (2006). Kommunen – en part i utbildningspolitiken? Örebro Universitet.

Rapp, S (2001). Rektor – garant för elevernas rättssäkerhet? Studies in Education 2. Örebro Universitet.

Rapp, S (2009). Rektor och lagen. En studie av skolans pedagogiska ledare. Norstedts Juridik

Miller, K (2012). Organizational Communication. Approches and Processes. International Edition Murphy, M & Flemming, T (2010). Habermas, Theory and Education. Rotledge International Studies in the Philosophy of Education

Ny skollag i praktiken (2010). Lagen med kommentarer. Svensk Facklitteratur

Skinner, Q (1988). Language and social change. I J. Tully (red). Meaning and context. Quentin Skinner and his critics. Cambridge.Polity Press

Skinner, Q (2002). Visions of Politics. Volume 1: Regarding Method, Cambridge: Cambridge University Press

Skolinspektionens rapport 2010:14 (2010). Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever. Skolinspektionen

Skolinspektionens rapport 2010:15 (2010). Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse. Skolinspektionen

Skolinspektionens rapport 2012:1 (2012). Rektors ledarskap – med ansvar för den pedagogiska verksamheten. Skolinspektionen

Skolverkets rapport 110 (1996). Likvärdighet – ett delat ansvar. Skolverket

Skolverkets rapport 275 (2006). Vad händer med likvärdigheten i svensk skola. En kvantitativ analys av variation och likvärdighet över tid. Skolverket

Skolverkets rapport 362 (2011). Kommunalt huvudmannaskap i praktiken. Skolverket

Skolverkets rapport 365 (2011). Resursfördelning till grundskolan – rektorers perspektiv. Skolverket Skolverkets rapport 374 (2012). Likvärdig utbildning i svensk grundskola. En kvantitativ analys av likvärdighet över tid. Skolverket

Skolverkets analysrapport till 345 (2010). Skolor som politiska arenor. Medborgarkompetens och Kontrovershantering. Skolverket

Skolverkets rapport 387 (2013). Skolverkets årsredovisning 2013 http://www.skolverket.se/publikationer?id=3014

Skolverkets årsredovisning 2012. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2977 Svensk Författningssamling. Skollag 2010:800

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800

Skolverket. Lgr 11

Vedung, E (2009). Utvärdering i politik och förvaltning. Studentlitteratur

Wahlström, N (2009). Mellan leverans och utbildning. Om lärande i en mål- och resultatstyrd skola.

Daidalos

Wahlström, N (2008) Vadå likvärdighet? Studier i utbildningspolitisk språkanvändning. I spänningsfältet mellan likvärdighet och måluppfyllelse (pp. 147-164). Daidalos

Wahlström, N (2010) Från olikhet till valfrihet. Pedagogiska Magasinet.

http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2010/11/11/fran-olikhet-valfrihet

Winter J, M & Philips, L (2013). Diskursanalys som teori och metod. Studentliteratur.

B

I

Hej! XX den 18 mars 2013

Jag heter Zoia Fabres och går sista terminen på rektorsprogrammet på Linnéuniversitetet.

Mitt examensarbete behandlar likvärdighetsuppdraget grundskolan. Syftet med studien är att med utgångspunkt i den allmänna diskursen om likvärdighet i skolan och dess pragmatiska innebörd, söka belysa skolledarens ställningstaganden i skärningspunkten mellan pedagogik, politik och filosofi.

Jag genomför min studie med stöd i tidigare forskning av framförallt Ann Quennerstedt, Ninni Wahlström och Tomas Englund (Örebro universitet) som alla forskar om likvärdighet i utbildningssammanhang och den kommunala uttolkningen av innebörden av likvärdighet. Det är nämligen den politiska uttolkningen av likvärdighets innebörd som sedan ligger till grund för kommunernas resursfördelning och ekonomiska styrning av skolan. ”Förståelsen av likvärdighetens innebörd och vårt samhälles sätt att diskutera utbildning förankrades i den kollektiva förståelsen som växte fram under särskilda sociala, ekonomiska och historiska omständigheter^. Men uttolkningen av denna förståelse har inte alltid varit linjär utan har alltid blivit påverkad av hur olika sociala krafter förstår världen.

Kopplad till denna kontext utgör likvärdighet och likvärdig utbildning en av vår tids viktigaste utbildningspolicy som alltid står öppen för olika tolkningsmöjligheter” (utdrag ur min studie).

Denna studie är en kvalitativ studie där diskursteori och diskursanalysen kommer att ligga till grund för mina analyser. Med stöd i studiens syfte, skulle jag vilja intervjua två skolledare och 2 politiker - ordförande i utbildningsnämnden (M) och viceordföranden i utbildningsnämnden (S). Därför vore jag tacksam om jag kunde intervjua just dig!

Efter intervjun kommer jag att avidentifiera både dig som person samt skolans och kommunen namn.

Med vänliga hälsningar,

Zoia Fabres (zoia.fabres@XX.se