Företagsinformation
AB Stångåstaden bildades 1942 och är ett dotterbolag till Linköpings Stadshus AB. Företa- get är det största bostadsföretaget i Östergötland och har vuxit mer och mer i takt med Linköpings utveckling som en universitetsstad och som ett centrum för högteknologisk forskning och avancerat företagande. Stångåstaden har idag cirka 32 000 kunder och är det ledande företaget på bostadsmarknaden i kommunen (AB Stångåstaden, 2004).
Företaget ägs alltså av Linköpings Stadshus, som är helägt av Linköpings kommun, och har cirka 114 anställda. De är indelade i tre affärsenheter: marknad, fastighet och affärsstöd. AB Stångåstaden är klassade som Diamantpartner för LHC. Kommunikationen med företaget har skett med Mats Fransson, Marknadschef, AB Stångåstaden.
Mats Franssons syn på varumärket LHC
AB Stångåstaden har två syften med samarbetet med LHC, att erbjuda barn och ungdomar i bostadsområden att prova på hockey (oftast utan is) med LHC-spelare som tränare. Tan- ken bakom detta är att barnen ska bli intresserade av idrott och då skapa ett vidare intresse att fortsätta med idrott. Här handlar det om att skapa publicitet för företaget och detta ge- nom ett positivt sammanhang (Grönkvist, 2005). Roos och Algotsson (1998) tar upp som en fördel med sponsring att det går att kombinera olika typer av medier. Detta är något som AB Stångåstaden utövar i sin sponsring med LHC i och med satsningen med till ex- empel barnhockeyn i bostadsområdena. Det andra är att få ha en exponeringsplats av va- rumärket AB Stångåstaden tillsammans med LHC. Det handlar om exponering, vilket in- nebär att de syns på deras dräkter samt runt arenan, vilket överensstämmer med ett av de skäl som Grönkvist (2005) tar upp angående sponsring. AB Stångåstadens logotyp syns på spelarnas dräkter, på mediakuben, i matchprogrammet samt på hemsidan. Turner (1989) lyfter fram en fördel som han kallar namnexponering, vilket innebär att sponsorns namn finns på deltagarnas och supporternas kläder med mera. Detta är något som passar in på AB Stångåstaden som valt att ha reklam på spelarnas dräkter. AB Stångåstaden får genom sin exponering och barnhockeyn i sina bostadsområden som de arrangerar i samråd med LHC en stor fördel, vilket Roos och Algotsson (1996) lyfter fram.
Varumärket Linköpings Hockey Club
Samarbetet ses på en affärsmässig nivå. Företaget vill givetvis ha något tillbaka, det handlar om att ge och ta, detta sker i form av barnsatsningarna då LHC-spelarna besöker AB Stångåstadens bostadsområden och är med på ”barndagar” där de deltar i speciella aktivite- ter, exempelvis spela landhockey med barnen, vidare medverkar LHC-spelarna även vid id- rottsskolor där barnen får prova på flera olika idrotter. Vid applicerande av ERK-modellen (Roos & Algotsson, 1996) kan en parallell dras med exponering, relationer samt kommuni- kation. Vad gäller exponeringen kan ses att AB Stångåstaden har sin logotyp synlig då de arrangerar evenemang av olika slag i samarbetet med LHC. De evenemang som Stångåsta- den arrangerar tillsammans med LHC fokuserar på att stärka de befintliga relationerna med sina boende. Detta är ett sätt att hålla relationen med LHC vid liv. Sett till den sista delen i ERK-modellen, kommunikation, får båda parterna ut något av evenemanget. Både Stångås- taden och LHC syns i samband med denna aktivitet då den lokala pressen gör reportage om evenemanget.
Satsningen handlar om ett långsiktigt samarbete och nyckeln är att barnen och ungdomarna ser spelarna som idoler och föredömen, vilket innebär att negativa händelser helt klart på- verkar barn och ungdomar som har spelarna som idoler. Detta är något som kan ses som en nackdel när det gäller sponsring. Clark (1996) menar på att en nackdel kan anses vara då ett företag inte vill sätt de resurser och engagemang som krävs för sponsring. Vid negativa händelser som uppstår kring LHC kan en nackdel ses utifrån hans resonemang i och med att det sponsrande företaget kan välja att inte lägga all den tid och engagemang på att sponsra LHC som tidigare gjorts.
Mats Fransson anser att LHC vet att det är viktigt att snabbt åtgärda negativa händelser som sker samt att de hanterar det bra. Bra händelser som sker i och med LHC anser han även stärker AB Stångåstadens varumärke. Stångåstaden har som många andra sponso- rer/samarbetspartners (oavsett sport) en klar uppfattning om att satsningen på LHC är av- sett att reflektera i ett strategiskt långsiktigt tänkande.
Enligt Mats Fransson har LHC blivit alltmer professionella under tidens gång, vilket han syftar på att de lyssnar mer på sina samarbetspartner samt att LHC arbetar mycket med att de ska vara ett intressant varumärke för företag att synas tillsammans med. Även här kan en parallell dras med delen kommunikation i ERK-modellen (Roos & Algotsson, 1996). Enligt kommunikation är samarbetet en viktig aspekt, vilket Stångåstaden anser att LHC blivit allt bättre på i och med att de lyssnar mer på sina samarbetsparters. Roos och Algotsson (1996) anser att när sponsorföretag syns tillsammans med ett starkt varumärke kan detta bidra med en viss tyngd åt det egna varumärket. Detta är något som Mats Fransson menar att LHC kontinuerligt arbetar med då de vill att företaget ska kunna synas tillsammans med ett starkt varumärke.
Ett idrottslags varumärke stärks av framgång såväl på som utanför arenan vilket medför att andra företag vill synas i samband med laget.
I arbetet med sitt varumärke gäller det, enligt Mats Fransson, att fokusera på det som va- rumärkesinnehavaren är bra på och på så sätt skapa en image som överensstämmer med den önskade position företaget/föreningen vill ha. Det arbete och de aktiviteter som LHC/LFC hittills har haft anses ha stärkt deras varumärke. Det gäller att inte bredda sitt varumärke för långt, detta för att kunna uppfylla de/det varumärkeslöften som de uppgett.
Varumärket Linköpings Hockey Club