Acknowledgements

A grant from "Cellulosaindustriens Stiftelse for teknisk och skoglig forsk- ning samt utbildning" has supported t h e present work financially. I wish t o express my gratitude for this support.

My thanks are primarily due t o Professor Ake Gustafsson, head of the Department of Forest Genetics, The Royal College of Forestry, for his never ceasing interest and helpful criticism during this work. I also wish to thank Professor Bertil M a t h , head of the Department of Forest Biometry, for his invaluable help and advice regarding statistical methods and calculations.

To Professor Diter von Wettstein, head of the Intitute of Genetics, Copen-

118 C A R I S E I i L U S D I l E H R E S B E R G

hagen, I am deeply indebted for reading the manuscript, for suggesting ini- provements and for inspiring discussions.

Sincere thanks are also due to all the members of the staff of the Department of Forest Genetics, in particular to Miss Christina Plym Forshell, for their encouraging interest in my work.

The English translation has in part been made by Mr. ,kke Wiksten and the final correction of the English hy Mrs. Elsie Ljungberg. To both of them I want to express my thanks for help and advice.

Most of the manual calculatioiis have been performed by Miss Maud En- strom. The figures have been drawn by Mrs. Anneliese Neuschel and Mrs.

Xnnika Svenssoii. I a m much indebted t o them, as well as t o all the others who have helped in carrying out the technical part of the work.

Stockholm, June 1963.

L I T E R A T U R E

ALL.ARD, K. I T . 1960. Principles of plant breeding. - New Yorl;.

XNDERSSOT, E. 1962. Die Fichtcnziichtung in Schweden. - Svensk Papperstidn. 63: 2, 11. 44.

~ R S B O R G , T. a n d H ~ ~ D E R S , G. 1957. Studies of some forestry qualities in clones of P i n a s siluestris. - Acta Horti Gotoburgensis X X I : 3, p. 125.

B a i c ~ ~ n , J. C., D o ~ a r a s , I<. \IT. a n d JORDAN, R. A. 1955. Slash pine crown width clif- ferences appear a t early age in I-parent progeny tests. -- Rcs. Notes. Southeast.

Forest E x p t . Sta. No. 86.

E.LRBER, J. C. a n d DORLIAN, I<. \V. 1957. Slash pine progeny t e s t indicate genetic varia- tions. - 4th South Forest Tree Improvement Conf., p. 44.

BARXES, B. V. 1958. E r s t e Aufnalnne eines sechsjahrigen Bestandes von Aspenhybriden.

-- Silvae Genet. 7, p. 98.

B E R G M . ~ , F . 1953. Om skogstradens sjukdonisresistens ocll dess utnyttjande inom skogs- traclsforiidlingen. - Foren. Yaxtf. Sliogstrad h b . , p. 70.

BINGHALI, R. T. and SQUILIACE, A. E. 1955. S e l f - c o ~ ~ ~ l ~ a t i l ~ i l i t y and effects of sclf-fertilitg in western white pine. - Forest Sci. I , p. 121.

BIXGHAL~, R. T., SQUILLACE, A. E. a n d \VRIGIIT, J. \V. 1960. Breeding blister rust resistant western white pine. - Silvae Genet. 9, p. 33.

CALL.UIAJI, R . Z. a n d HASEL, A. A. 1961. P i n u s ponderosn. Height gro\vtll of wind-pollinated progenies. - Silvae Genet. 10, p. 33.

CAJIPBELL, R . K . 1961. Phenotypic variation and some estimates of repeatability in branching characteristics of Douglas-fir. - Silvac Genet. 10, p. 109.

I ~ E S G L E R , A. 1938. Fremde I<iefcrnherkiinfte in zweiter Generation. - Z. Forst. Jagdw.

70, p. 150.

- 1939, Uber die Entwiclilung 1;iinstlicher I<iefernkreuznagen. - Z. Forst. Jagdw. 71, p. 457.

DIJIPFLMEIER, R . 1059. Die Bastardierung in der Gattung L n r i z . - Forstwiss. Zentr.

Beih. 12.

D o n a ~ a x , I<. I\'. 1952. Hereditary variation as t h e hasis for selccting superior forest trees.

- Southeast. Forest E x p t . Sta. S o . 15.

DUFFIELD, J. I\:. 1962. Forest tree improvement: Olcl techniques and the new science of genetics. - Publ. Univ. British Colunlbia.

ENRENHERG, C. E I ~ L U N D R 1958. Uber Entwicklungsanomalien i n I < r e u r z ~ ~ i ~ g s ~ ~ a c h l t o r n - inenschaften bci P i n ~ l s siluestris L. - RIedd. Statens Skogsforsliningsinst. 48: 2.

- 1961. Tillvaxt och gren~~tvecliling hos tallavliommor.

-

Slcogen 1, 11. 6.

P R O G E S Y TESTS O F SCOTS P I S E 119 EHRENBERG, C. och GUSTAFSSON,

a.

1957. Plus- och iniuustriid: Crval och avkoinmc-

prouning. - Skogen 22, p. 722.

EHRESBERG, C. a n d S I ~ I A K , _\.I. 1957. Flowering a n d pollination in Scots p h c ( P i n u s siluestris L.). - 1Iedcl. Statens Slcogsforski~ingsinst. 46: 12.

EHRESBERG, C., GUSTAFSSOX,

a.,

P L Y X FORSHELL, C. a n d SI~IAIC, >I. 1955. Sced quality ancl the principles of foresl genetics. - Hereditas 31, p. 291.

EICHE, \IT. 1955. Spontaneous chlorophyll mutations in Scots pine ( P i n u s siluestris L.). - hledd. Statens Sliogsforskningsinst. 45: 13.

ERICSOX, B. 1960. Studies of t h e genetical \vood density variation in Scots pine and Norway spruce.

-

Forest Res. Inst. Sweden. Rept. S o . 4.

F I E L D I ~ G , J . 11.1953. Variations in Nonterey pine.- Forcst and Timber Bureau, Australia.

Bull. 31.

- 1960. Branching ancl f l o ~ ~ e r i n g characteristics of 1Iontcrey pine. - Forest and Timber Bureau, Australia. Bull. 37.

GAVRIS, Y. P . 1939. On t h e selection of rust-resistant forms of Scots pinc. - (Proc.

Lenin Acacl. Agr. Cult. Sci. L'SSR, S o . 10, 11. 29) 1939140 Forestry Xbstr. 1, 138.

G E O R G E S ~ U , C. C. 1927. Bcitriige zur I<enntnis cler Yerbanderung. - Botan. Abhandl.

11, 11. 1.

GOEBEL, I<. 1928. Organographie der Pflanzen. I. - J e n a .

Huss, G. 1951. Skogsforskningsinstitutets rnetodilc vid Pro~~nclersokni~~gar. - 31edd.

Statens Skogsforsl~i~ingsii~st. 40: 6.

JOHXSSON, H. 1949. Hereditary precocious flowering in Betalu uerrucosn and R. pubescens.

- Hereditas 35, p. 112.

- 1954. Utvecklingen i 15-Ariga forsolisodlingar a v tall i relation till provenicns och odlingsort. - Forea. Vaxtf. Skogstrad a r s b . , p. 19.

JOHNSON, L. P. V. 1945. Reduced vigour, chlorophyll deficiency, a n d other effects of self-fertilization in P i n u s . - Can. J . Res. C. 23, p. 145.

KEIIPTHORNE, 0. 1952. A n introduction t o genetic statistics. - New York.

KIELLANDER, C. L. 1950. Sortslrillnader i 10-Briga faltforsolr med svensli och mellan- enropeisli gran. - Foren. Vaxtf. Sliogstrad iirsb., p. 30.

- 1956. 'iiber eine spattreibende Rasse von Picea ubies in Schweden u n d eine Schwierig- keit bei der Plusbaumauswahl. - Z. Forstgenet. Forstpflanzenziicht. 5, p. 181.

I ~ L I N G S T R O ~ I , A. 1963. M e l a m p s o r u pinitorqua (Braun) Rostr. - Pine twisting rust. -

Some experiments in resistance-biology. - Stud. For. Suec. 6.

K s o x , A. A. 1908. The incluction, development, and heritability of fasciations. - Washington, Carn. Inst., Publ., S o . 98, p. 1.

LANGLLT, 0. 1936. Studier over tallens fysiologiska variabilitet ocll dess sambancl med lilirnatet. - RIedd. Statens Sliogsforsoksanst. 29: 4, p. 219.

- 1938. Proveniensforsok med olika tradslag.

-

- Svenska SlrogsvArdsforcn. Ticlskr.

1-11, p. 55.

- 1940. Om utveclilinneil a v m a n a r u r fro efter sialrbefru1;tninw och efter fri vincl- pollinering. - ~ e c l c c S t a t e n s SkogsfSrsi5lcsanst. 3 i : 1.

-

- 1943. Photoperioclismus und Provenienz bei cler gemeinen Iciefer ( P i n u s siluesfris L.). - hIedd. Statens Sliogsforsoksaust. 33: 5, p. 295.

- 1959. Sorrlandstallens pralitiska och systematislia avgransning. - Srenslia Skogs- vhdsforen. Tidskr. 3, p. 425.

LANGKER, W. 1951. I<reuzungsversuchc m i t L a r i x europaea D. C . und Lctrix leptolepis Gord. - Z. Forstgenet. Forstpflanzenzucht. 1, p. 2.

- 1952. Eine RIendelspaltung bei Aurea-Formen von Piceu crbies (I,.) Karst. als Mittel zur I<larung der Befr~~chtungsverl~iiltnisse i m Walde.

-

Z. Forstgenet. Forstpflanzcn- ziicht. 2, p. 49.

- 1958. Einfiihrung in die Forstpflailzei1zucl1t~111g. - Allgem. Forstz. Xo. 48157-16/58.

L a n s ~ s , C. S T R A C H - I ~ ~ ~ . The e i n ~ l o y m e n t of species, typis a n d individuals in'forestry.- Roy. Yet. Agr. Coll. Yr.b. 1937. Copenhagen.

- 1947. Estimation of t h c genotype in forest trees. - Roy. Vet. Xgr. Coll. Yr.b. 1947, p. 87. Copenhagen.

- 1956. Genetics in Silviculture. - London.

LUSH, J. L. 1949. Heritability of quantitative characters in farm animals. - Proc. Eighth Int. Congr. Genet. 1948. Hereditas Suppl. Yol. 1949, p. 356.

~\IATTIIE\YS, J. D. 1950. Precocious Scots pinc. - Quat. J. Forestry 44, p. 237.

120 CXRIN E K L U X D H E H R E N B E R G

MERGEN, F. 1953. Selection a u d breeding of slash a n d longleaf pine a t Lake City, Florida.

- Z. Forstgenet. Forstpflanzenzucht. 6, p. 126.

- 1954. Self-fertilization i n slash pine reduces height growth. - Res. Notes. Southeast.

Forest E x p t . Sta. No. 67.

- 1955. Inheritance of deformities in slash pine. - Southern Lumberman 1.

- 1959. Forest tree breeding research. - Unasylva 13: 2, p. 81 and 3, p. 129.

- 1961. Natural a n d induced flowering in young pine trees. - Rec. h d v a n . Botan., p. 1671.

~ I E R G E N , F . , H O E I ~ S T R A , P . E . and ECHOLS, R . 31. 1955. Genetic control of oleoresin yicld and viscosity in slash pine. - Forest Sci. 1, p. 19.

AIi'xcri, E . 1949. Beitrage zu Forstpflanze~lzuchtun$. - Bayerische L a n d ~ ~ i r t s c h a f L s - verlag, hliinchen.

NILSSON, R. 1955. Kvalitets- och produltLionsforh811anden i c t t klonforsoli a v tall. -- Foren. Yaxtf. Skogstrad h s b . , p. 33.

- 1956. On1 sambandet mellan modertrad och avlionl~na 110s tall och gran.

-

Foren.

\-axtf. Skogstrad Arsb., p. 52.

- 1957. Studier a v 3-Briga avliommor efter liorsning svensk gran x kontinentgran. - Foren. Yiixtf. Skogstrad h b . , p. 30.

ORR-EXYISG, A. L. 1954. Inbreeding csperiments with Douglas fir. - Forest Chron.

30, p . 7.

PERRY, T. 0. 1960. The inheritance of crooked stern form in loblolly pine (Pinus taeda L.).

- J. Forestry 58, p. 943.

PETRIXI, S. 1959. D e tvB aldsta svenslia tallpro\~eniensforsolien.-hIedd. Stalcns Skogs- forsliningsinst. 48: 11.

PLYZI FORSHELL, C. 1953. I<ottens och Iroets utbildning efter sjalv- och Itorsbefrul<tni~lg hos tall ( P i n ~ l s siluesfris L.). - hledd. Statens Skogsforskningsinst. 43: 10.

REED, T. 1912. Some points in t h e morphology a n d physiology of fasciated seedlings. -

Ann. Botan. X X V I , p. 389.

REXSERFELT, E . 1953. Biologische Untersuchungen iiber den Kieferndrcher, Xelan~psorci pinitorqucc (Braun) Rostr. - Proc. Congr. I U F R O Sect. 24 (No. I/,), Rome, p. 705.

RICHENS, R . H. 1945. Forest trce breeding and genetics. - Imp. Agr. Bur., Joint. Publ. 8.

ROHZIEDER, E . 1961. Das Problem der Erkennbarheitiiberdurchschilittlicher\J7~~chsveran- lagung a m Phanotyp der filutterbaume. - Forstwiss. Zentr. 80, p. 321.

ROHMEDER, E. und SCHOXBACH, H. 1959. Genetik u n d Ziichtung der \Yaldbaume. -

Hamburg.

R U D E X , T. 1957. Arvelige dvergformer av furu (Pinus silvesfris L.) fra SlrjBk, Gudbrands- dal. - Medd. D e t norske Skogsforsoksvesen 48, 11. 413.

RUDOLPH, T. D. 1962. Lammas growth a n d prolepsis in jack pine in t h e Lake States. - Dissertation Xbstr. 22: 7, p. 2156. Anu Arbor, Michigan.

SCAZIONI, A. 1950. Uber die weitere Entmicklung ltiinstlicher I<iefernlireuzungel~ in Ebers- walde. - Ziichter 20, p. 39.

S C H L ~ ~ T E R , \Y. 1956. Einige abnorme Triebbildungen der Iciefer und ihre maldbauliche Bedeutung. - Forst. Holzwirtsch. 11, p. 219.

SCHAIIDT, \T. 1940. I<nospen- und Triehschiidigungen in I<iefernliulturen und ihr Einfluss auf die \Tertholzerzeugung. - Forstarch. 16: 819, p. 121.

SCHOTTE, G. 1923. Tallfroets proveniens - Norrlands viktigastc sliogsodlingsfr8ga (XBgra norrlandska foryngringsproblem I). - AIedd. Statens Skogsforsolisanst. 20: 5, p. 305.

SCHOUTE, J. C. 1936. Fasciation a n d dichotomy. - Rec. Trav. Botan. NCerl. 33, p. 649.

SCHREIYER, E. J. 1958. Possibilities for genetic improvement in t h e utilization potentials of forest trees. - Silvac Genet. 7, p. 122.

SCHROCK, 0. 1949. Die Vererbung der Friillblute der Kiefer. - Ziichter 19, p. 247.

- 1956. Problemalik bei der An~vendung roil Friihtesten in der Forstpflanzeilziicl1t~111g.

- Ziichter 26, p. 270.

-

1057. Beobachtungen a n der Nachlioinmenschaft einer Zapfensuchtkicfer. - Silvac Genet. 6, p. 169.

SCHROCK, 0. uud STERX, I<. 1952. Untersuchungen zur Fruhheurteilung cler Wuclisleistung unserer Waldbaume, zugleich ein Beitrag zur Pappelziichtung. - Zuchter 22, p. 134.

- 1953. Prufung des Wachstumsganges der Kiefer im Keimlingstest als Auslesernethode.

- Zuchter 23, 11. 137.

S C H ~ ~ T T , P. 1958. Ziichtung m i t Wefern. I. Individualunterschiede und Provenienzver- suchc. - Mitt. Bundesforschungsanst. Forst. Holzwirtsch. 40.

P R O G E N Y TESTS O F SCOTS P I N E 121 - 1959. Ziichtung mit Kiefern. 11. Kreuzungen. Resistenzziichtung u n d Zytologie. -

Mitt. Bunclesforscl~ungsanst. Forst. Holzwirtsch. 42.

SHERRY, S. P . 1947. T h e potentialities of genetic research in South African forestry.

-

J. South. Xfr. Forest Ass. 15, p. 69.

SILEN, R. R. 1962. A s t u d y of genetic control of bud bursting in Douglas Fir. - J. Forestry 60, p. 472.

SIIIAI~, M. 1953. Beziehungen zwischen Sainengrosse u n d Samenanzahl i n verschieden grossen Zapfen eines Baumes ( P i n u s siluestris L.). - Medd. Statens Skogsforsknings- inst. 43: 8.

SILIAI~, 'hi. a n d G u s ~ a ~ s s o s , -%. 1954. Frobeskaffenheten hos modcrtrad och y n p a r a v tall. - Medd. Statens SkogsforsliningsinsL. 44: 2.

SNEDECOR, G. 1946. Statistical methods.

-

4th ed., Iowa.

SQUILLACE, A. E . a n d BIXGHAX, R. T . 1954. Breeding for improved g r o v t h rate and timber quality in western white pine. - J. Forestry 52, p. 656.

SQUILLACE, A. E . a n d SILES, R. R . 1962. Racial variation in ponderosa pine. - Forest Sci., hIonograp11 2.

STERN, I<. 1953. BIethodilr der vergleichenden Beurteilung von nach der Langparzellen- methode angelegten Kieferneinzelstaminsaaten.

-

Zuchter 23, p. 1.

-

1961. c b e r den Erfolg einer uber drei Generationen gefiihrten Auslese auf friihes Bluhen bci Betula uerrucosn. - Silvae Genet. 10, p. 48.

STLT-EN, N. 1908. On1 lconsfijrdelningei~ hos tallen. - Skogsvlrdsforen. tidslrr. Bledd.

Statens Skogsforsoksanst. Fackuppl. p. 73.

- 1916. De svenska slrogstraden. I. Barrtraclen.

-

Stockholm.

- 1917. Om tallens lrnacliesjuka (Melctmpsorct pinitorqua (Braun) Rostr.).

-

hIedd.

Statens Skogsforsolisanst. 13-14, p. 1075.

TIRIOP~EFF-RESSOTSKY, N. \V. 1934. c b e r den Einfluss des genotypischen Milieus u n d der Aussenbedingungen auf die Realisation des Genotyps. - Kachr. Ges. Wiss.

Gottingen 1 , p. 53.

- 1940. Allgemeine Erscheinungen der Gen-Manifestieru11g.-Handbuch der Erbbiologie des Menschen 1, p . 32.

T O D A , R . 1955. On t h e crown slenderness in clones a n d seedlings. - Z. Forstgenet. Forst- pflanzenzucht. 5: 3.

- 1958. Variation a n d heritability of some quantitative characters i n Cryptorneria. - Silvae Genet. 7, p. 87.

T O D A , R., SAI~AMURA, K. and SATOO, T. 1959. The heritability of tree height a n d stem girth in Cr;yptorneria through sexual reproduction. - Silvae Genet. 8, p. 43.

VRIES, H. DE 1894. Over cle erfelijliheid der fasciatien. - Botan. Jaarb., Dodonaea 6, p. 72.

WETTSTEIS, T. V O N 1940. Die Prufung individueller Verschiedenheiten bei der Kiefer.

-

Dent. Forstwirt 22, p. 205.

- 1949. Selelrtion von Kiefern nach 4 Jahren. - Zuchter 19, p. 205.

WRIGHT, J. W. 1953. Summary of tree-breeding experiinents b y t h e Northcast. Forest E x p t . Sta. 1947-1950. - Northeast. Forest E x p t . Sta. No. 56.

WRIGHT, J. IT., BIXGHAM, R. T. and DORRIAN, K. 147. 1958. Genetic variation within geographic ecotypes of forest trees a n d its role in tree improvement.

-

J. Forestry 56, p. 803.

ZOBEL, B. J. 1960. Selection a n d breeding of coniferous trees with superior wood charac- teristics. - 5 t h World Forest Congr. Seattle, Washington.

- 1961. Inheritance of wood properties in conifers. - Silvae Genet. 10, p. 65.

&ftlig variation i avkommefiirsiik med tall

Utvecklingen och variationen a v bvailtitativa och kvalitativa egensliaper hos tall, Pinus silvestris, har undersokts hos 5tta-tioiriga avliommor f r i n en- sliilda t r a d efter fri avblomning eller kontrollerad korsning. Planthojd, gren- langcl, grenvinkel, a n t a l grenar per grenvarv, langd och diameter hos topp- sliottets topp- och sidoknoppar lilisom antalet sidoknoppar p i toppskottet h a r registrerats 110s de enskilda avkommorna och variationen mellan och inom av- liommorna analyserats.

Tolv tracl, klassificerade som typislia plus- eller minustrad, har a n r a n t s son1 foraldratrad, darav t v i plus- och t v i minustrad i e t t bestand vid Boxholin (lat. 5S007'), t v 5 plus- och t v 5 minustrad i e t t b e s t i n d vid Ange (lat. 62'25'), t r e plustrad i olika best5nd i Varmland (lat. 59'37'-60'22') och e t t plustrad

vid Vuollerim (lat. 66'23').

Plustruclen liarakteriseras a v god hojdtillvaxt, rak I5ngsa1nt avsinalnande stam, fingrenig snial krona, r a t a till intermediara greilvinlilar och god livist- rensning.

Minustruden har relativt l5ngsam hojdtillviixt, god diametertillvast, hastigt avsmalnande stam, grovgrenig, vid krona och d5lig kvistrensning. Grenvinli- larna hos minustraden i Boxholm a r rata till intermediara, medan minus- trade11 i Ange har spetsiga till extremt spetsiga vinklar.

Plustriidsavkornmorna utmarkes i genomsnitt a v god hojdtillvaxt, ja~nforelse- vis smal krona, varierande grenvinkelstorlek, sm5 toppknoppar i forhillande till toppskottslangden, relativt stort antal grenar i v a r v 1 och 2, varierande topplinoppsform och e t t relativt stort antal sidolinoppar p i toppskottet.

Minustriidsavkomrnorna liarakteriseras a v genoinsnittligt lagre planthojd och bredare krona a n plustradsavkommorna, r a t a eller spetsiga grenvinklar be- roende p 5 foraldratradens grenvinkeltyp och liorta relativt f5 grcnar i de t v i oversta grenvarven. Toppkiiopparna v a r stora i forh5llande till toppsliottets langd och a v varierande form. Antalet sicloknoppar p a toppskottet Tar jam- forelsevis litet.

Avliommorna inom

,q

n g e - g r u p p e n u p p n i d d e efter t r e tillviixtperioder (1953)enrnedelhojdpicaSO % a v B o x h o 1 m s g r u p p e n s . F e n ~ t i l l s j u B r s e n a - re (1958-1960) rcgistrerades ingen signifiliant sliillnad i medelhoj d mellan grup- perna. Minustradsavkominorna fr5n Boxholin hade cl5 lagre plantinedelhoj cl a n avliommorna fr5n Ange. Ingeil sliillnad mellan grupperna observerqdes betraf- fande grenlangden i v a r v 1-3, medan grenarna i v a r v 4 var signifiliant liortare hos Xngeavkommorna a n hos Boxholmsarliommoriia. I forhillande till planthojden var grenarna hos Boxholmsgruppen jamfort med Angegruppen langre i v a r v 2 Br 1958 och i varv 3 Br 1959. 1960 var tendensen i v a r v 1 lik- nande men skillnaderna iclie signifikanta. Ingen genomsnittlig olikhet mellan proveilienserna forelig betraffande grenvinklarna. Avltommorna fr5n h g e hade e t t lagre antal grenar i v a r v 1 under 5ren 1958-1960, i v a r v 2 5r 1959 och 1960 oc11 endast i varv 3 5r 1960. Inom , b g e g r u p p e n var skillnaden i antalet grenar nlellan grenvarven 2 och 3 dubbelt s5 stor och mellan v a r v 3 oc11 4 t r e g5nger s i stor som inoin Boxholmsgruppen i r 1960. Topplinoppens form

varierade oberoende av avlio~nmornas proveniens. B o x l ~ o l n ~ s a . i ~ k o i ~ ~ i ~ ~ o r ~ ~ a hade

PROGESY TESTS OF SCOTS P I N E 123 i allmanhet mindre toppknoppar ocl1 relativt topplinoppen storre sidoknoppar an h g e a v k o m m o r n a . Antalet sidolinoppar p i toppsliottet var 1959 signifika- t i v t lagre inom Angegruppen, i genomsnitt en knopp mindre per planta, an in- om Boxholmsgruppen.

Effekten a v inauel undersoktes hos avkommor erhillna efter sjalvbefrulit- ning. Dessa avkommor utmarlites a v hog plantavging i plantskolan s i v a l som under de forsta h e n efter utplantering i faltforsoli, svag hojdtillvaxt och dilig vitalitet. Skillnader i vitalitet och medelhojd mellan inavelsavliommor f r i n olika modertrad lionstaterades. Plantor rned lilorofylldefekter eller liorta, tjocka barr registrerades hos vissa inavelsavkommor.

A b n o r m t utbildade k n o p p a r och 61.sskott (fasciation, gaffelbildning, dubbla linop- par, prolepsis) forekom i hog frelivens hos avliommor efter minustradet

\'I11 46- fr5n Boxholm. Dessa missbildningars penetrans och expressivitet h a r analyserats och deras genetiska baligrund diskuterats.

A b n o r m t lcrokiga rirsskott observerades hos en stor procent a v plantorna i avlionunor efter plustrade-t E 400S+. Abnormiteten livarstod efter forved- iiingen a v sliotten t v i till flera 51. som stamliroliar och slingriga grenar. Egen- skapen synes vara arftligt betingad dB sarnma foreteelse iterfanns hos yinpar a v foraldratradet E 400S+.

Iiottsuttningen hos de olilia avkommorna registrerades. Avkommorna fr5n h g e t r a d e n producerade liott vid tidigare ilder a n avliommorna f r i n Bosholm.

Stora sliillnader i procenten liottbarande individ per avkomma forelgg inom Angegruppen liksom i antalet kottar per t r a d inom en avkomina.

Starlia angrepp a v k n u c k e s j u k a , M e l a m p s o r a p i n i t o r q u a , forekoin i r 1959 och 1960. N5gon genomg8ende sliillnad mellan avltommorna i procenten in- fekterade t r a d liunde inte faststallas. E t t sainband mellaii parcellernas plant- medelhojd och procenten angripna plantor lionstaterades, d. v. s. med okad medelhojd okade irekvensen angripna plantor. Frekvensen infekterade plantor v a r aven storre i de parceller, som lag narmast infelitionskallan 211 i langre bort belagna parceller. Variationen i graden a v infektion i materialet lian bero p i arftliga skillnader mellan avliommorna eller v a r a helt miljobetingad.

M i l j o n s s t u r k n i n f l y t a n d e p 8 utformningen a v de analyserade karaktarerna f r a m g i r a v de signifikanta skillnaderna rnellan blocken, soin forel& varje 51..

Planthojdcn liksom med denna liorrelerade egenskaper, &om toppsliottets och grenarnas langd, syntes mera p h e r k a d e a r miljoforhillandena a n t . ex.

grenvinlieln eller topp- och sidoknopparnas storlek. Vissa index-viirden, t. ex.

forh5llandet mellan planthojd och grenlangd, varierade ocks5 mindre med miljon.

Skillnaderna mellan avliommorna ifr8ga om genomsnittlig planttyp okade ined okad ilder. Den for den enskilda avfiominan karakteristiska planttgpen var mera utpraglad i det tiogriga materialet an 110s de Bttagriga plantorna.

En s k a t f n i n g a u heritabiliteten ("narrow sense") for hiijd, forhillandet mellan hojd och grenlangd, grenvinkel och antal grenar per varv utfordes med d a t a f r i n matningarna 1960. Skattningarna m i s t e anses ganslia otillforlitliga, beroende p & det ringa antalet avliommor i forsoken. Ytterligare en osakerhets- falitor utgor dct forhillandet, a t t avliomrnorna inte k a n betraktas som e t t stickprov u r en normalpopulation. De relativt hoga varden, som erhillits for heritabiliteten for de olilia egenskaperna, tyder dock p i en rnojlig positiv ef- fekt vid urvalsforadling.

A P P E N D I X

Tables I-XI

P R O G E N Y T E S T S O F SCOTS P I N E 127 Table I

.

Experiment 0

.

^{Heights of the} progenies in 1958 to 1960

.

Combination

V I I I 46- o

.

p . . .

V I I I 36- i . . .

V I I I 46- x E 4015+ . T I 1 1 46- :; T I 1 1 47- V I I I 47- 0

.

p . . .

. . . .

Y 4015- o p Y 4 0 1 5 ' x X 2 + . . . Y 4O15+xA& 4- . . . a 2 + 0 . p . . . A 2+ x r 4 0 w ) . . . A 3- 0.13. . . . A 3 - i . . . A 3 - x 4 4 - . . .

a 4 - 0 . p .

. . .

4- x Y 4015'. . . . .

A 4 - x X 3- . . .

S 30011 o

.

^p

. . .

S 3001+ i . . .

S 3002+ o

.

p . . .

S 3002+ i . . . S 3003 ⁺ 0. p . . .

S 3003+ i . . .

BD 4016+ i . . . Vo . 0

trees

KO

.

⁰

trees

Height tcm) 1959

...

Height (cm) 1 7 . 1 4.72 1 6 2 . 6 5 5.44 1 9 5 . 4 % 8.16 170.1 5 7.52 1 9 7 . 2 h 7.33 1 7 9 . 4 7.74 176.6& 5.83 158.8+ 5.85 120.6, 3.90 173.5+ 5.61 159.8+ 5.65 166.4% 5.70 138.3, 7.29 131.5& 8.63 134.5, 5.44 126.9

+

7.13 1 1 1 . 5 5 7.38 113.5, 4.69 90.3+ 6.59 121.5& 4.20 1 0 . 1 5.71 120.5% 6.35 1 2 0 . 8 5 6.65 146.2= 7.32 117.6= 9.26 174.3, 8.29 154.3= 9.31 1 8 7 . 8 5 5.42 175.0=10.98 107.1 +10.05

I) Growing on a marshy p a r t of t h e field

.

No

.

oi trees 32 1 6 23 22 23 19 25 24 42 23 25 24 24 22 25 23 24 46 1 5 47 30 24 24 23 25 11 1 4 23 7 7

CARIN EICLUNDH E H R E N B E R G

Table 11. Mean length of terminal shoots (Th) in 1958 to 1960.

Length (cm)

1959

1

1960

EX- peri- m e n t

Combination

No. of trees

Th NO. of

trees ^Th

1 ^xo.

^of

trees E 4015- x E 4008".

.

E 4008- x E 4015+. . V I I I 46- i . . . V I I I 46- x V I I I 47-

~ 4 0 1 5 + x A 2 + . . . S 3001+ 0. p. . . .

E 4015+ o. p . . . . . .

E 4008+ o. p. . . .

\-I11 46- x E 4015+

V I I I 46- ^0. p. . . . .

V I I I 47- 0. p. . . . .

Y 4015+ 0. p. . . . . A 3 - o . p . . . . A 4 - x A 3-. . . .

Table 111. Progenies, selected for analysis of the properties c-g and mean heights of the selected trees in different years.

No. of trees per progeny: Experiment X = 60. Experiment G = SO.

Experi-

ment Combination

1

¹⁹⁵⁸

E 4015+ x E 4008'. . . .

E 1008+ x E 4013'. . . . V I I I 46- il) . . . V I I I 46- x V I I I 47- . . Y 4 0 1 5 + x a 2 7 . . . . .

. . . S 3001- 0. p . .

I) 40 trees.

147.4,1.62

1 2 6 . 6 1 2 . 2 8

E 4015'- o. p. . . . E 4008+ o. p. . . . . . . V I I I 46- x E 4015+

. . .

T I 1 1 46- 0. p.

V I I I 47- 0. p. . . . . . . Y 4 0 1 5 + o . p

3- 0. p. . . . . . . A 4 - x A 3 - .

134.4$2.11 111.8 +1.02 119.1 '2.44 125.5+2.51 127.4=1.88 1 2 0 . 4 5 2 . 5 9 1 2 6 . 5 5 1 . 6 1

P R O G E N Y TESTS O F SCOTS P I X E

130 C A R I S E K L U S D H E H R E N B E R G

Table V. Ratios between tree height (H) and branch length (Brl) in different whorls in 1958 to 1960.

Ratio HIBrl Ex-

peri- ment

Combination

X

E 4015- x E 4 0 0 8 ~ . . E 4OOS+ x E 4015+. .

\'I11 46- i . . . . .

\'I11 46- x TI11 47- Y 4 0 1 5 + x A 2 + . .

.

.

.

S 3001+ o . D . . . . .

G

E 4015+ o. 11. . . . E 4008+ o. p. . . .

V I I I 46- x E 4015+ .

V I I I 4 6 - o. p.

.

^{. . . .}

\'I11 47- 0.11. . . . Y 4015+ 0. p.

. .

^.

.

^.

A 3- 0 . p . . . . .

. . .

^.

.

A 4- x

A

3-. . . .

PROGEWY TESTS O F SCOTS P I N E 131 Table VI. Length of branches. Significance of the differences between provenances.

Experi-

ment Year Significance of

Provenance t h e differences1)

Boxholm 4

Ange Boxholin Ange

I

Boxholm

/

¹

/

^23.7

Anze 21.7

1

- -- -

Boxholm

Ange

1 1 1

^36.3

Boxholm

Ange 3 54.7

1) Significance of t h e differences between provenances calculated in t h e following wag.

1

^Year

(

Whorl S o .

I

Source of variation

(

df

I

Mean Square

I

^F

1

1958

1

¹

I

Between p r o w -

/

¹

I

^72.6185

I

^1.277'

1

nances

Within prove- 56.8723 3.936**

nances Error 72.6185

Quotient: - = 1.277" 56.8723

-

⁼ 3.936**

56.8723 14.4477

P R O G E N Y TESTS O F SCOTS P I N E

134

Experi- ment

S

G

CARIK E I i L U N D H E H R E N B E R G

Table IX

.

Mean length of apical buds (Ht) in 1958 to 1960

.

Combination

1-111 46- x V I I I 47- . . . . Y 4015+ x A 2+ . . .

. . .

S 3001+ o . p .

E 4015+ o

.

p . . .

E 4005' o . p . . . V I I I 46- x E 4015- . . .

V I I I 46- o

.

p . . .

V I I I 47- 0

.

p . . . Y 4015.- o . p . . . A s - o . p . . . . .& 4- x

a

^3- . . .

Length of apical bud (mm)

Table X

.

Ratios between length of apical buds (Ht) and length of terminal shoots (Th)

.

in 1958 to 1960 (PO0 Mt/Tb)

.

Experi- Ratios 100 H t / T h

ment Combination

1958

1

¹⁹⁵⁹

1

¹⁹⁶⁰

I-

E 4 0 1 5 + x E 4 0 0 8 i- . . . E 4 0 0 8 + x E 4015f . . .

V I I I 46- i . . . . . . . 1'111 46- x V I I I 47-

. . . Y 4 0 1 5 ' ~ ^A& 2+

29.2

28.7

E 4015+ o

.

p . . . E 4008+ o . p . . . . V I I I 46- x E 4015'. . . . . V I I I 4 6 - o

.

^p . . . . . .

.

V I I I 47- o p

. . .

Y 4015+ 0 . p .

213-0.p. . . .

A 4 - x h 3 - . . . S 3001- o . n . . . 1

29.9 37.0 3 i . 4 32.0 35.1 40.2 36.4

P R O G E S Y T E S T S O F SCOTS P I S E 135 Table XI. Mean number of lateral buds per terminal shoot in 1958 to 1960.

Experi- m e n t

E 4 0 1 5 ; x E 4008'. . . . E 4 0 0 8 f x E 4015'. . . . T I 1 1 46- i . . . . . V I I I 46- x T I 1 1 47- . . . .

Y 4015' x A 2 2 . . . .

S 30011 o. n. . . . Combination

V I I I 46- o. p . . . . T I 1 1 47- 0. p . . . .

Y 4015- o. 11.. . . . X 3 - 0 . p . . . . A 4- x Li 3-. . . .

1958

Electronic version

O Studia Forestalia Suecica 2002 Edited by J.G.K.Flower-Ellis

In document (Pinus silvestris (Page 116-134)