U
nder en vecka i april 2014, mitt i rådande kon-junkturuppgång, varslade Whirlpool, Seco Tools, och Vitamex Manufacturing tillsammans 600 jobb i Norrköping. En stad där arbetslösheten rört sig sakta uppåt, och ligger på drygt 12 procent, en bra bit över rikssnittet. Sådana rubriker har blivit vardagsmat under senare decennier. Samtidigt är Norrköping inte på något sätt glesbygd, utom inom räckhåll från Storstockholmsom-rådet, och Linköping, där näringslivet växer kraftigt, men delvis anställer människor med andra kompetensprofiler än de som förlorar jobben i Norrköping. Denna ökande miss-match mellan dem som förlorar jobb till följd av automa-tisering och de nya jobben som skapas tarvar förmodligen fler samhällsanpassningar.Några av dessa samhällsförändringar kan avse hur skatte- trygghets- och utbildningssystemen är anpassade för fram-tiden. Dessa beskrivs på annat håll.19 Här fokuseras på fem slutsatser som bryter mot vad som varit vanliga ämnen i svensk debatt.
”Complexity Management”
En viktig del av en digitaliseringsstrategi är att säkerställa att de nya jobben inte i huvudsak är sådana som frodas på onödigt krångel. I stället finns mycket att vinna på ett mer aktivt arbete för att använda digital teknik för att för-enkla, och motarbeta det ökade krångel som digitalisering kan skapa. Ett litet positivt exempel är hur digitalisering
i viss mån bidragit till allt mer oöversiktliga finansiella instrument för pensionssparande, som en växande kår av pensionsrådgivare och fondförvaltare levt på. Några eldsjä-lars envisa arbete har dock så småningom resulterat i ”Min Pension” där var och en lätt kan få en överblick över det samlade pensionssparande, vilket förenklar åtminstone ett komplext område väsentligt.
Främja innovation i utbildningssystemen
I någon mån kan en snabbare strukturomvandling pareras med bättre utbildning. En rad studier finner emellertid re-dan idag en omfattande ”överutbildning”. Stora grupper välutbildade får visserligen förtur till jobben, men ofta jobb som inte matchar deras kvalifikationer.
I Arbetsförmedlingens årliga rapport (2014) hävdas att effekten av arbetsmarknadsutbildning och praktik försäm-rats. Arbetsmarknadsutbildning ger, enligt rapporten, inte någon ökad sannolikhet att få jobb, jämfört med liknande personer som inte går en utbildning. Oavsett vilka utvär-deringar av arbetsmarknadspolitiken man lutar sig emot, så måste slutsatsen vara att de endast kan vara till hjälp på marginalen.
När yrken i allt snabbare takt blir obsoleta är det ännu viktigare att snabbt och flexibelt kunna lära ut nya färdig-heter till dem vars jobb automatiseras. Samtidigt hägrar också för det kantstötta svenska utbildningssystemet en di-gital revolution. Didi-gitala lärare och lärprogram kan vara en
19. Möjliga anpassningar av skatte- och trygghetssystemen diskuteras till exempel i en artikel i Dagens Arbete, Fölster (2015).
viktig lösning på en högre omsättning av yrkeskompetens.
Men Sverige saknar en genomtänkt innovationspolitik för utbildning som både främjar nya försök, men också testar och förkastar det som inte fungerar. Risken är då stor att utbildning förblir en trång sektor, och att nya lösningar, när de väl kommer, tagits fram av innovatörer i andra länder.
En vassare innovationsstrategi
Sveriges innovationssystem klarar sig bra i många interna-tionella jämförelser.20 En närmare granskning tyder dock på att Sverige klarar sig sämre när det gäller kommersialiserba-ra innovationer, än när det gäller forskning och publicekommersialiserba-rade artiklar. I likhet med många länders innovationspolitik är den svenska i hög grad inriktat på högskolor och universi-tet, men tar mindre hänsyn till att de flesta viktiga innova-tioner tas fram av människor i andra delar av samhället. I synnerhet skulle resurser till innovation i högre grad kunna ges till utmaningsdriven forskning.
Amerikanske DARPA har länge varit hävstång för myck-et stora innovationskliv med en utmaningsdriven ansats.
Ändå förekommer ett liknande arbetssätt knappt i Sverige.
Storbritannien har nyligen påbörjat en stor satsning på ut-maningsdriven innovation utanför universiteten, i form av det så kallade Longitude Prize 2014. Danmark gör en sats-ning i Research2020 på utmasats-ningsdriven forsksats-ning.
I en studie av Block och Keller undersöks var de viktigaste amerikanska innovationerna tagits fram under de senaste 40 åren.21 Ett anmärkningsvärt resultat är att universiteten bara står för ungefär sex procent av dessa innovationer. Ett annat resultat är att samarbeten mellan utmaningsinriktade myn-digheter och enskilda innovatörer har blivit den viktigaste källan till dessa innovationer. Bland annat står småföretag som fått uppdrag inom ramen för SBIR (Small Business
Innovation Research) numera för över 20 procent av dessa viktiga innovationer. SBIR stipulerar att myndigheter som fördelar forskningsanslag eller uppdrag måste ge minst 2,5 procent av dessa till småföretag, vanligast i anslag om upp till fem miljoner kronor för första fasen, och upp till 12 miljoner kronor för andra fasen om målen uppfyllts i den första fasen.
Reforminstitutet har publicerat en liknande studie för Sverige, utfört av Christian Sandström.22 Även den tyder på att universiteten står för en mindre del av viktiga innovatio-ner, medan enskilda uppfinnare står för en stor del trots att innovationspolitiken erbjuder dessa ganska lite stöd.
Bered marken för de nya jobben
Digital teknik ger ofta hög utdelning till den som är först.
Hela 50 procent av nyföretagandet inom USA:s dataindu-stri avser företag med kodning som en del av affärsidén.
Världsbanken har nyss levererat en lång lista av hinder för innovatörer i Sverige när de försöker starta företag och skala upp till nästa Google eller Apple. Många av dessa hinder fångas också av Världsbankens ”Ease of Doing Bu-siness” index där Sverige har halkat ner. En mängd olika tillstånds-, bygglovs-, arbetsmarknads- och skatteregler kan göras enklare och administreras snabbare och effektivare.
Att underlätta för människor som tar fram och kommer-sialiserar innovationer handlar mycket om regler och skatter som ofta sammanfattas i uttrycket ”företagsklimat”.23 Än viktigare är sannolikt hur länder förbättrar sitt företagskli-mat på nationell nivå. Världsbanken har nyligen publicerat en lång lista av förenklingar för nyföretagare och gasellföre-tag som Sverige skulle kunna genomföra.24
Automatisering inklusive digitalisering bidrar till svagare investeringsdrivna konjunkturuppgångar och låg inflation.
20. En utförlig genomgång av internationella jämförelser finns till exempel i skriften ”Det Innovativa Sverige” från Vinnova och Esprit (2013).
21. t.ex. Block och Keller (2008).
22. Sandström, C. (2014).
Det behövs helt enkelt inte lika dyra investeringar för att öka produktionen. En följd är låga räntor och risk för nya tillgångsbubblor. Riksbanken lyckas allt sämre, både att stävja bubblor och att stimulera ekonomin. Även det talar för att större vikt läggs på annan tillväxtpolitik.
Tillväxt viktigare för finansiering av välfärden
För välfärdspolitiken finns också en viktig slutsats. Under lång tid har det ansetts avgörande för god välfärd att många människor också arbetar i välfärdssektorn och sysselsätt-ningsgraden är hög. En högre BNP-tillväxt har setts som mindre viktigt eftersom den höjer löner, men inte automa-tiskt ökar antal händer och fötter i välfärden. Om robotise-ring framskrider snabbt, kan det emellertid bli viktigare att Sverige har relativt god tillväxt och därmed råd att investera i och även producera de nya maskinerna.
För länder som klarar omflyttning av skatter och regler till andra instrument hägrar möjligen en rätt behaglig
fram-tid. De stora tekniklyften som till exempel Brynjolfsson och McAfee målar upp för ju med sig enorma förbättringar i sjukvård, utbildning eller äldreomsorg. Produktionskost-nader på många varor och tjänster sjunker väsentligt och kvaliteten förbättras. Det kan därför också bli billigare att tillhandahålla en god materiell standard även för människor med små inkomster. Den som tror att Sverige kan ligga i täten för de reformer som behövs har all anledning att vara optimist.
En återgång till en situation där mänsklig arbetskraft inte efterfrågas i samma utsträckning behöver således inte vara någon katastrof. Däremot kan det bli besvärligt för de länder som vill fortsätta att upprätthålla välfärd genom pålagor på arbete, istället för att söka andra skattebaser. För länder som i stället ligger före i att anpassa sig till de nya förutsättningarna kan däremot framtiden te sig betydligt ljusare.
23. Enligt t.ex. Svenskt Näringslivs index för företagsklimatet.
24. Världsbanken (2014).
Referenser
Adermon, A. och M. Gustavsson (2015) Teknisk utveckling och jobbpolarisering. SNS Analys nr. 28, mars 2015. SNS, Stockholm.
Adermon, A. och M. Gustavsson (2015), ”Job Polarization and Task-Biased Technological Change – Evidence from Sweden, 1975–2005”, accepterad för publicering i Scandinavian Journal of Economics.
Arbetsförmedlingen (2014) Arbetsmarknadsrapport 2014.
Arbetsförmedlingen (2015) Var finns jobben? Bedömning för 2015 och en långsiktig utblick.
Autor, David H. (2014) Polanyi’s Paradox and the Shape of Employment Growth MIT, NBER and JPAL*.
Presented at Jackson Hole September 3, 2014.
Autor, D., Levy, F. och Murnane, R.J. (2003). The skill content of recent technological change: An empirical exploration.
The Quarterly Journal of Economics, vol. 118, no. 4, pp. 1279–1333.
Autor, D., D. Dorn, och G. H. Hanson (2013) Untangling Trade and Technology: Evidence from Local Labor Markets, Centre for Monetary and Financial Studies (CEMFI); Institute for the Study of Labor (IZA), IZA Discussion Paper No. 7329 .
Azmat, G., A. Manning, and J. Van Reenen (2012): “Privatization and the Decline of the Labour’s Share:
International Evidence from Network Industries,” Economica, 79, 470–92.
Barro, R., and X. Sala-i-Martin (1995): Economic Growth. McGraw Hill. Bentolila, S., and G. Saint-Paul (2003):
“Explaining Movements in the Labor Share,”
Bengtsson, N., P.-A. Edin och B. Holmlund (2014) Löner, sysselsättning och inkomster – ökar klyftorna i Sverige?
Rapport till Finanspolitiska rådet 2014/1.
Block, F. och M. Keller (2008) Where Do Innovations Come From? Transformations in the U.S. National Innovation System, 1970-2006. The Information Technology & Innovation foundation.
Brynjolfsson, E. och A. McAfee (2014) ”The Second Machine Age - Work, Progress, and Prosperity in a Time of Brilliant Technologies”.
Norton, New York.
Cappelli, P. (2014) Skill Gaps, Skill Shortages and Skill Mismatches: Evidence for the US. NBER Working Paper No. 20382.
Fölster, S. (2014) Vartannat jobb automatiseras inom 20 år – utmaningar för Sverige. Stiftelsen för Strategisk Forskning, Stockholm.
Fölster, S. (2015) Så kan nya jobb skapas. Dagens Arbete 21 januari, 2015.
Frey, C. B. och M. A. Osborne (2013) The Future Of Employment: How Susceptible Are Jobs To Computerisation?, September 17, 2013.
University of Oxford.
Gershuny, J. och K. Fisher (2014) Post-industrious society: Why work time will not disappear for our grandchildren, by Jonathan Gershuny and Kimberley Fisher, Centre for Time Use.
Goos, Maarten, Alan Manning, and Anna Salomons. 2014. ”Explaining Job Polarization:
Routine-Biased Technological Change and Offshoring.” American Economic Review.
Kahneman, D. m.fl. (2006) Would you be happier if you were richer? A focusing illusion, Science, 2006.
Karabarbounis, L., and B. Neiman (2012): “Declining Labor Shares and the Global Rise in Corporate Saving,” NBER Working Paper No. 18154.
Karabarbounis, L. och B. Neiman (2013) The global decline of the labor share, NBER Working Paper nr. 19136.
Levy, F. och R. Murnane (2004) The New Division of Labor: How Computers are Creating the Next Job Market, Princeton: Princeton University Press.
Levy, F., and R. Murnane. (2013). Dancing with robots: Human skills for computerized work. NEXT Report.
Molinder, J. och O. Pettersson (2013) Arbetskostnadsandelens utveckling i Sverige. Ekonomisk Debatt, 41-7, s. 18-28.
Sandström, C. (2014) Var skapades Sveriges 100 främsta innovationer? Reforminstitutet, Stockholm.
Summers, L. (2014) Reflections on the new ’Secular Stagnation hypothesis’, Vox CEPR’s Policy Portal, 30 October.
Summers, Lawrence (2014). “U.S. Economic Prospects: Secular Stagnation, Hysteresis, and the Zero Lower Bound”, Business Economics, Vol. 49, No. 2, National Association for Business Economics.
Vinnova och Esprit (2013) Det Innovativa Sverige – Sverige som kunskapsnation i en internationell context.Stockholm.
Veblen, T. (1899) The theory of the leisure class: An economic study of institutions, by Thorstein Veblen, Aakar Books.
Världsbanken (2014) Sweden´s business climate – opportunities for entrepreneurship through improved regulations.
Åberg, R. (2013), ”Tjugohundratalets arbetsmarknad – fortsatt uppkvalificering eller jobbpolarisering?”, Ekonomisk Debatt 41(2), 6–15.
Regressioner av automatiseringsrisk och digitaliseringspotential.
I en enkel regression av hur väl automatiseringsrisken enligt Frey och Osborne förklarar sysselsättningsförändringen blir resultaten enligt tabellen nedan.
Tolkningen av koefficienten för automatiseringsrisken (-0,17 och -0,3) är följande. Den genomsnittliga automatiseringsrisken (på 20 år) för alla yrken är 53 procent. Under de fem åren som skattningen avser har den genomsnittliga sysselsättningsminskningen till följd av automatisering då varit 9-15 procent (-0,17*53 eller -0,3*53). Om automatisering skulle fortsätta i samma takt skulle det alltså bli 36-60 procent förlorade jobb på 20 år.
Koefficienten för automatiseringsrisken är högre (- 0,275) om man enbart ser på privat sektor. Det är rimligt eftersom många offentliga verksamheter är anslagsfinansierade, vilket innebär att de inte nödvändigtvis minskar antalet anställda även om de automatiserar.
Vi har också försökt att kontrollera för olika bakgrundsfaktorer. Den enda som ger större utslag är andelen ungdomar mellan 16 och 24 år. Den kan vara intressant, eftersom alliansregeringen införde en rad olika reformer som kan tänkas särskilt öka sysselsättning bland ungdomar, som sänkt ar-betsgivaravgift, jobbskatteavdrag och annat. När andelen ungdomar är inkluderade i regressionen så minskar koefficienten för automatiseringsrisken till -0,3.25 Det kan tolkas som att sysselsättningsminskningen blev 15 procent i snitt över fem år, vilket motsvarar 60 procent under en 20-års period.
De nya jobben till följd av digitalisering och inkomstökning
En regressionsekvation skattas med sysselsättningsökningen 2006-2011 som beroende variabel, och som oberoende variabler automatiseringsris-ken, potential för digitala arbetare, potential av inkomsteffekten, och andelen ungdomar. I basregressionen blir konstanten störande stor och negativ, vilket skulle innebära en underliggande trend på en genomsnittlig sysselsättningsminskning på 9 procent under fem år. Den tolkningen kan visserli-gen överensstämma med verkligheten, om det till exempel är så att andra länder digitaliserar och konkurrerar ut svenska jobb även om Sverige inte skulle ha någon automatisering eller digitalisering. Som jämförelse visas emellertid också en regression där antagandet är att sysselsättningstillväx-ten i avsaknad av automatisering och digitalisering är lika stor som tillväxsysselsättningstillväx-ten av den arbetsföra befolkningen.26
Regression av sysselsättningsökning 2006 till 2011 som en funktion av flera variabler
Konstant Automatiseringsrisk Andel ungdomar
0,15*** -0,17**
0,14*** -0,3*** 0,98***
* signifikant vid 10 procentsnivå, ** signifikant vid 5 procentsnivå, *** signifikant vid 1 procentsnivå.
Konstant Automati
seringsrisk
Potential av digitala arbetare
Potential av inkomsteffekt
Andel ungdomar
Bas regression -0,09*** -0,11* 0,65*** 1,34*** 0,93**
Sysselsättningstillväxt utan digitali
sering lika med befolkningstillväxt
0 -0,21*** 0,52*** 1,01*** 0,91**
* signifikant vid 10 procentsnivå, ** signifikant vid 5 procentsnivå, *** signifikant vid 1 procentsnivå.
Regression av sysselsättningsökning 20062011 som en funktion av automatiseringsrisk och andelen ungdomar
25. Koefficienten för andelen ungdomar i regression på 0,98 kan tolkas som att om andelen ungdomar inom ett yrke är 15 procent, så har sysselsättningsökningen varit i samma storleksordning, dvs. runt 15 procent.
26. Det görs genom att konstanten sätts till noll. Då blir sysselsättningstillväxten lika stor som tillväxten i den arbetsföra befolkningen om värdena för automatiseringsrisken, digitala arbetare och inkomsteffekten också blir noll.
Box 70483, 107 26 Stockholm Besöksadress: Kungsbron 1, G7
tel: 08-505 816 00 fax: 08-505 816 10 e-post: found@stratresearch.se www.stratresearch.se S T I F T E L S E N F Ö R S T R A T E G I S K F O R S K N I N G
n Stöder forskning och forskarutbildning inom natur vetenskap, teknik och medicin i syfte att stärka Sveriges framtida konkurrenskraft.
n Finansierar ett stort antal forskningsprojekt vid universitet och högskolor – många av dem i samverkan med näringslivet.
n Delar ut bidrag till särskilt framstående forskare, med tonvikt på de yngre.
n Stöder viktiga områden som livsvetenskap, bioteknik, materialutveckling, informationsteknik och beräkningsvetenskap.
n Har en utbetalningsvolym på cirka 600 miljoner kronor per år.
n Har som bas för verksamheten ett kapital på knappt 11 miljarder kronor.