Aktörer i rapporteringen

I den rapportering som undersökts presenteras en mängd olika aktörer. Det här avsnittet kommer presentera dessa utifrån hur de kan kategoriseras med hjälp av frågan kring aktörer i analysschemat. Resultaten visar att samtliga aktörer representerar en organisation, ett företag eller ett politiskt parti, de är alltså inte porträtterade som frikopplade individer. Det finns dock artiklar där enskilda aktörer förekommer ensamma och kommer till tals, däremot knyts de alltid till företag, organisation eller politiskt parti. Utöver detta visar resultaten även att aktörernas förekomst kan betraktas som cirkulär, nämligen att många av de aktörer som en gång presenterats senare återkommer i rapporteringen. Här kommer de delas upp utifrån politiska aktörer, ekonomiska aktörer samt negativt drabbade aktörer, detta utifrån deras presenterade förekomst och kontext i artiklarna.

7.2.1 Politiska aktörer

De flesta artiklarna presenterar aktörerna som politiska. I de artiklar där politiska aktörer representeras görs det i form av antingen enskilda politiker eller politiska partier.

Partitillhörighet framkommer tydligt i texterna och de egenskaper aktörerna tillskrivs utgår oftast från politiska kontexter. De mest återkommande politiska aktörerna var de som

representerade de politiska partierna i Göteborgs kommunfullmäktige, nämligen Socialdemokraterna, Moderaterna, Vänsterpartier, Miljöpartiet, Kristdemokraterna, Feministiskt initiativ, Liberalerna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Demokraterna. Tillskrivandet av egenskaper varierar mellan journalisten i fråga och andra inblandade aktörer. Många av artiklarna presenterar även flera olika politiska aktörer, vilket sätter en förväntan om en viss relation mellan dem. I dessa artiklar cirkulerar relationen oftast runt det politiska ämne som behandlas och de olika åsikterna som partierna har. Även de motiv som syns i artiklarna är bland annat politiska, detta både genom direkta uttalanden som görs men även journalistens egna beskrivningar. Det förekommer även ekonomiska motiv, som dock bottnar i att vara politiska. Det finns även fall där den enskilda aktören tillskriver sitt parti olika egenskaper.

I de fall där enskilda politiska aktörer presenteras ensamma förekommer inga andra aktörer, däremot kan de enskilda aktörerna nämna andra. Ett exempel på detta är de tidigare nämnda artiklarna 100 dagar avklarade samt Lega värnar både sim och bad (Göteborgs-Posten, 10 juni 2016; Göteborgs-Posten, 2 juni 2017) där fokus ligger på enskilda politiker. I den förstnämnda uttalar sig Ann-Sofie Hermansson från Socialdemokraterna om andra politiska partier: ”Först ska vi komma överens i vår rödgrönrosa grupp och sedan måste vi prata med borgarna” (Göteborgs-Posten, 10 juni 2016). Det här talar för en relation till de andra

partierna som bottnar i ett beroende av att komma överens med samtliga. Uttalandet görs även i en vi-form vilket innebär en tillhörighet till de rödgrönrosa partierna. Hermansson säger även: ”När Sverigedemokraterna skriver stoppa alltihopa, där ska man hålla stånd” vilket i sin tur ger ett exempel på en negativ associerad relation (ibid).

De flesta av artiklarna med politiska aktörer presenterar dock flera samtidigt. I dessa går det att se att det finns olika partipolitiska representanter, vilket innebär att motivet blir politiskt. I artikeln Arenadramat i Göteborg: Nytt stort badhus ska byggas i centrum – kritiseras för

”skenmanöver” förekommer flera olika representanter för de politiska partierna (Dagens

Nyheter, 20 februari 2020). Exempel på egenskaper som tillskrivs finns i meningen ”Det var på Vänsterpartiets initiativ som den segslitna arenafrågan på nytt bordlades […]”, där i form av Vänsterpartiet som aktiv aktör med motivet att bordlägga frågan. I artikeln presenteras en relation till andra politiska partier i form av en överenskommelse, som beskrivs enligt följande: ”Förutom Vänsterpartiet står Moderaterna, Liberalerna, Miljöpartiet Centerpartiet, Kristdemokraterna och Feministiskt initiativ bakom förslaget […]” (ibid). Olika politiska konflikter presenteras också, ofta i form av skilda åsikter. Citatet ”Demokraternas gruppledare Martin Wannholt är inte lika entusiastisk. Han säger till DN att han ser överenskommelsen som ’en politisk skenmanöver som skadar vår stad’”, vilket visar hur ett missnöje gentemot andra partier kan exemplifieras.

Som tidigare nämnt finns det även artiklar där frågan behandlas som en form av politiskt samarbete, vilket innebär att fokus ligger på de politiska aktörer som kommer överens med varandra. I dessa fall beskrivs ofta politiska aktörer på ett positivt sätt av andra representerade aktörer och den relation som finns är positiv. Således blir motiven politiska även här, både gällande en önskan att komma överens med andra partier samt bibehållandet av den egna politiska linjen. Artikeln Överenskommelse om nya arenor inleds med ”Socialdemokraterna och allianspartierna har nått en överenskommelse i arenafrågan” (Göteborgs-Posten, 28 april 2018). Här exemplifieras hur det finns en relation mellan två politiska sidor och den är underförstått önskvärd.

7.2.2 Ekonomiska aktörer

Bland de aktörer som representerades fanns det de som representerade olika företag, fastighetsbolag eller andra ekonomiska intressenter vilket gör att de går under ekonomiska aktörer. Personerna som presenteras introduceras snabbt som representanter, vilket gör att de uttalanden som görs kopplas till det egna företaget eller bolaget. Utmärkande för dessa är att de ofta beskrivs i relation till de politiska aktörerna och att denna relation även präglas av att de ekonomiska aktörerna är i en beroendeposition. De ekonomiska aktörerna är beroende av politiska beslut, samtidigt som politikerna erkänner sig vara i behov av marknadens

finansiering. De egenskaper som de tillskrivs bygger på deras storlek, exempelvis hur stort ett företag är, då detta i sin tur förstås som en ekonomisk styrka. Detta görs i form av både journalistens beskrivningar och aktörers beskrivningar. I de fall där politiska aktörer talar om dem omnämns de i positiva ordalag. I vissa artiklar förekommer de ekonomiska aktörerna direkt i form av uttalanden och i andra omnämns de av andra aktörer.

I artikeln Fastighetsjätte vill bygga köpcenter beskrivs den ekonomiska aktören Unibail-Radamco såhär: ”Vad som hittills inte varit känt är att världens näst största fastighetsbolag Unibail-Rodamco under ett och ett halvt års tid också arbetat med frågan” (Göteborgs-Posten, 21 februari 2018). Fokus läggs på bolagets storlek och indikerar då en ekonomisk fördel. Senare i artikeln belyser journalisten även företagets tidigare meriter i form av ”I Sverige driver man, förutom Mall of Scandinavia, Täby centrum och Nacka Forum” vilket innebär att aktören i fråga är erfaren. Liknande tendenser finns även i Jättebolag redo att bygga

(Göteborgs-Posten, 27 oktober 2016). Här beskrivs den ekonomiska aktören Plats för

Göteborg som ”Åtta av landets - och Göteborgs - största bolag […]” (ibid). Även här används bolagens storlek på samma sätt som med Unibail-Rodamco.

Relationen mellan politiska aktörer och ekonomiska aktörer exemplifieras i följande citat: ”Matematiken är enkel: Om bolagen tilldelas mark mellan Valhalla och fram till Ullevi för att bygga bostäder, affärer, restauranger och hotell så finansierar det nya konsortiet den nya multiarenan i Göteborg” (Göteborgs-Posten, 27 oktober 2016). Plats för Göteborg är

ekonomiskt beroende av att kommunen ska ge dem marken för att de ska kunna bygga arenan. Aktörens motiv blir således önskan om ett politiskt gynnsamt beslut. En representant för initiativet uttalar sig även och säger ”Vi måste vara noga med vem som bestämmer. Staden Göteborg har beslutet, stans politiker och tjänstemän. Det är de som beslutar vad som ska göras, hur och när […]” vilket också indikerar ett politiskt beroende.

När de politiska aktörerna uttalar sig kring de ekonomiska aktörerna är det i positiva ordalag. Exempelvis uttalar sig Ann-Sofie Hermansson från Socialdemokraterna såhär i artikeln

Initiativet välkomnas av politiker: ”Generellt sett är vi positiva till att näringslivet är så

intresserat. Det är bara bra […]” (Göteborgs-Posten, 27 oktober 2016). Även Moderaternas Jonas Ransgård ställer sig positiv till det förslag som Plats för Göteborg presenterat. ”Det är mycket välkommet att flera intressenter vill göra något i arenafrågan […]” samt ”Från

Alliansens sida har vi varit tydliga med att det är fler än kommunen som behöver bidra till att en arena kan byggas och drivas […]” visar tydligt att relationen mellan ekonomiska aktörer och politiska aktörer politiskt sett är positiv (ibid).

7.2.3 Påverkade aktörer

Den sista kategorin innefattar de aktörer som på något sätt påverkats av arenafrågan, ofta i negativ bemärkelse. De aktörer som presenteras representerar en påverkad organisation och

har motiv som grundar sig i organisationens intressen. Det finns artiklar där representanterna för organisationerna tillskriver egna egenskaper och attribut, men även journalisternas beskrivningar ger aktörerna olika porträtteringar. De påverkade aktörerna ingår ofta någon relation med politiska aktörer, detta eftersom det är politiska handlingar eller beslut som legat till grund för hur de drabbats. I några av artiklarna förekommer politiska aktörer som

omnämner de drabbade aktörerna och beskriver dem som utsatta. De drabbade aktörerna i sin tur beskriver de politiska aktörerna i negativ bemärkelse, vilket tyder på en konfliktpräglad relation.

Ett exempel på journalistiska beskrivningar av de drabbade aktörerna finns i artikeln ”En

huggsexa för byggherrar” där journalisten beskriver Redbergslid IK som ”anrik” i följande

citat: ”Anrika Redbergslid är en av flera klubbar […]” (Göteborgs-Posten, 2 juni 2017). I artikeln är det enbart Redbergslid IK som får uttala sig, detta i form av klubbdirektören Tony Larsson. Larsson riktar kritik mot kommunens hantering av var klubben ska spela sina matcher när Lisebergshallen rivs. ” […] Från att ha handlat om klubbarnas, idrottens och stadens behov tycks det allt mer handla om en huggsexa där olika byggbolag mäter sina ekonomiska muskler” signalerar hur klubben känner sig bortprioriterad (ibid). Detta förstärks i Larssons följande uttalande: ”Jag skulle hellre se att kommunen presenterade en

helhetslösning där idrottens och klubbarnas behov prioriterades” (ibid). Meningen blir även ett exempel på hur motivet speglas i artikeln, där fokus ligger på ”klubbarnas behov”. Utöver detta exemplifierar det även hur föreningen är negativt påverkad.

Artikeln ”Staden är skyldig RIK en ursäkt” behandlas Redbergslid IK ur de politiska aktörernas perspektiv (Göteborgs-Posten, 4 oktober 2017). Här uttalar sig Jonas Ransgård i egenskap av moderat kommunalråd och säger följande: ”Men helt klart har RIK farit illa av att inte få besked och därmed tycker jag att staden har ett ansvar för att hjälpa till” (ibid). Genom att erkänna RIK som drabbad aktör och därefter antyda att kommunen bör hjälpa dem, i detta fall ekonomiskt, läggs även ansvaret på de politiska aktörerna. Även Vänsterpartiets representant Daniel Bernmar förekommer i artikeln och säger bland annat: ”Samtidigt har hanteringen varit olycklig och jag förstår klubbens oro. Det kan finnas förmildrande omständigheter i frågan som gör att kommunen måste hjälpa till på något sätt” (ibid). Bernmars uttalande blir också ett politiskt erkännande av Redbergslid IK som negativt drabbad aktör.