Konklusionen av intervjuerna är att spelteorier inte var något som någon av aktörerna inom vårt avgränsningsområde aktivt tillämpade. Indirekt kommer däremot aktörer genom erfarenhet agera som om de äger kännedom om spelteorier i den mån information finns att tillgå. Det ska sägas att det förekom en hel del spelteoretiskt tänk mellan köpcentrumaktörer och andra aktörer, såsom exempelvis kommunen. Dessutom låter alla köpcentrumaktörer experter genomföra analyser av typiska konsumentbeteenden, för att på bästa möjliga sätt göra sig själva mest attraktiva för något som branschen kallar "slutkunden". Alltså används spelteorier av köpcentrumaktörer, men spelteorierna som tillämpas och beteenden som analyseras berör inte samma kategori som Prisoners Dilemma.
52
8 Diskussion och frågor för framtida
forskning
Köpcentrumaktörernas agerande har granskats ur ett spelteoretiskt perspektiv på den svenska köpcentrummarknaden. Vidare har undersökt hur aktörer använder spelteorier när det kommer till beslutsfattande vid investeringar. Undersökningen påvisar att ingen av de psykologiska modellerna kan tillämpas fullt ut, men att analoga tillämpningar är fullt möjliga. Public Goods Game lämpar sig särskilt väl för analog tillämpning på denna marknad. En fortsatt fråga är huruvida användningen av modellerna skulle kunna ge aktörerna en fördel på köpcentrummarknaden eller inte.
Fördelarna som en aktör kan uppnå med att förstå och använda spelteorier är att aktören enklare kan förutspå ageranden hos konkurrenter i förväg. Detta möjliggör för aktörer att vara proaktiva i sitt beslutsfattande vilket kan resultera i att konkurrenters ageranden inte får avsedd effekt. Aktörer på en konkurrerande marknad vill givetvis se till att aktörens eget köpcentrum och strategi är den mest slagkraftiga. Resultatet ger en fingervisning om att spelteorier är av intresse på köpcentrummarkanden. Problematiken ligger i att det på köpcentrummarknaden redan är enkelt att förutspå konkurrenters agerande. Det förekommer såväl kommunikation mellan aktörerna som diverse andra informationsflöden på köpcentrummarknaden. Kombinerat med en trög marknad, där det är svårt att överraska sina konkurrenter, finns det ingen större potentiell ekonomisk vinst i att bekosta spelteoretiska undersökningar. Därmed bedöms att spelteorier av typen Prisoners Dilemma och Public Goods Game inte känns intressanta för aktörerna på köpcentrummarknaden.
Det har varit svårt att spelteoretiskt kategorisera investeringsstrategierna som aktörerna tillämpar till ett visst givet spelval. Som exempel kan nämnas investeringsstrategin optimering, där det var problematiskt att bedöma om strategin kunde kopplas till Cooperation eller Defection. Den spelteoretiska grundmodellen utgår från att användaren av modellerna tydligt kan skilja på spelvalen Cooperation och Defection. Anledningen varför det inte finns tydligare information om vilka kriterier som krävs för att strategierna ska kunna kategoriseras som antingen Cooperation eller Defection är då arbete med dessa modeller till allra största utsträckning skett på forskningsbasis. Verkligheten är däremot inte lika svart och vit i sin framtoning. Vad är det för faktorer i spelvalens struktur som indikerar Cooperation eller Defection? Kan samma spelval kategoriseras olika från en situation till en annan, beroende på förutsättningarna? I brist på material från verkliga fall kan inget bestämt svar ges.
Eftersom att det förekommer en brist på underlag rörande hur spelval kategoriseras påverkar det generaliserbarheten i vårt resultat. Vad är det som exempelvis säger att en infrastrukturell satsning på områdesutveckling innebär att köpcentrumaktörer använder spelvalet Cooperation? Genom studien kan det konstateras att infrastrukturella satsningar görs för att skapa flöden in till köpcentrumet snarare än att utveckla området som sådant. Intervjuresultaten pekar på att köpcentrumaktörer gör det som gynnar deras eget köpcentrum långsiktigt. Frågan är återigen, till vilken grad av säkerhet det går att koppla köpcentrumaktörernas strategier till de spelteoretiska spelvalen.
Resultatet pekar på att de spelteorier som undersökts inte diskuteras mer genomgående hos de köpcentrumaktörer som intervjuats. Dock är spelteorier något som undermedvetet kan komma att ha en inverkan på aktörerna rörande de investeringsbeslut som fattas. Det finns däremot inga säkra källor som bekräftar detta och inga tillförlitliga mätinstrument att förlita sig på för att med full tillförlitlighet bekräfta detta.
En annan synvinkel värd att resonera kring är de personliga karaktäristiska drag som varje representant för en köpcentrumaktör besitter. Upplevelsen av en aktör på intervjun återspeglas till stor del av hur representanten för företaget i fråga uppträder som person. Det är möjligt att en annan representant från samma företag skulle kunnat förmedla en annan känsla under intervjun som hade kunnat påverka analysen av aktören. Med andra ord kan resultatet påverkas av vem det är som intervjuas, och hur denne väljer att svara på intervjufrågorna för företagets räkning. En felformulerad mening kan göra att avsikten med meningen missförstås och kan vara vilseledande för hur aktören faktiskt tänker och agerar. I slutändan är det ändå människor bakom spakarna som styr företaget gemensamt mot ett långsiktigt mål, och den mänskliga faktorn måste tas i hänsyn till vid prövningen av studiens validitet.
Validitet och reliabilitet är begrepp som är väletablerade inom vetenskaplig forskning och har därmed valts att diskuteras. (Gunnarsson, 2002). Det finns en risk för låg validitet då studien endast omfattas av två metodval, semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier. Det hade varit önskvärt med ytterligare metodval såsom direkta observationer, enkäter eller bara en breddning av undersökningen genom att intervjua fler aktörer. Dock är semistrukturerade intervjuer en pålitlig metod i detta avseende eftersom det är en metod som direkt kan fånga in de svar som studien söker. En annan anledning till bristande validitet är att de spelteoretiska modellerna är utformade efter individuella spelare, inte gruppspelare. En grupp resonerar och agerar ofta olikt mot vad en individ i samma situation förmodligen skulle göra. Det finns begränsat material på verkliga tillämpningar av dessa spelteoretiska modeller, och inte ett enda exempel på verkliga gruppaktörer i spel har påträffats under arbetets gång.
Reliabiliteten kan diskuteras i termer om följsamheten av data har varit god utifrån tolkningar av svaren som erhållits från intervjuerna. Bedömningarna och tolkningarna av svaren har varit likvärdiga, trots att tolkningarna genomförts oberoende av varandra. Med andra ord har interbedömarreliabiliteten varit hög. Det är sällan som svaren från aktörerna har bedömts olika. I de fall bedömningen inte överstämt mellan observatörerna så har det handlat om små nyansskillnader. Förförståelsen inför de semistrukturerade intervjuerna har varit god. Under arbetets gång har kontinuerlig handledning och kalibrering av begrepp skett. Kvaliteten på den tekniska utrustningen i form av ljudinspelningsapparaturer har också varit god. Sammanfattningsvis kan reliabiliteten i studien anses god, men validiteten mer tveksam.
54 Avslutningsvis presenteras förslag på framtida forskning som studien gett upphov till. Förslagen delas upp i följande tre kategorier:
• Studien har avgränsats till norra Stockholmsområdet. Det skulle vara intressant att se på skillnaden i agerande hos köpcentrumaktörer och spelteoriers applicering på övriga marknader utanför detta område. Detta är något som vi anser är relevant att forska vidare i. • Studien har inte granskat kommunalpolitiska råd som spelar ur ett spelteoretiskt perspektiv.
När vi färdigställt vår rapport har vi kommit till insikt om att kommunerna förmodligen är de aktörer som använder sig mest av spelteori i praktiken. Kommunerna sitter på planmonopol och fattar de avgörande besluten när det kommer till etableringar av köpcentrum varav det skulle vara angeläget att titta närmare på hur olika kommunalpolitiska råd i olika kommuner spelar mot varandra.
• Studier av samma spelteorier på en marknad som inte är lika trög och där det inte förekommer varken kommunikation eller informationsutbyten i den grad det förekommer på köpcentrummarknaden. Det skulle vara intressant att jämföra resultaten från en sådan studie med resultaten som erhållits i denna studie.
9 Referenser
Backemar, L. (den 10 jan 2013). Överinvesterar vi i köpcentrum? Hämtat från Fastighetsnytt: http://fastighetsnytt.se/2013/01/overinvesterar-vi-i-kopcentrum/ den 3 april 2015 Backemar, L. (den 9 april 2015). Senior Advisor Backemar Consulting. (R. Carls, & F. Wendelheim,
Intervjuare)
Barge-Gil, A. (2010). Cooperation-based innovators and peripheral cooperators: An empirical analysis of their characteristics and behavior. Technovation, Vol. 30(3), 195-206.
Baron, R., & Byrne, D. (1987). Social Psychology: Understanding Human Interaction (5:e uppl.). Boston, MA: Allyn and Bacon.
Beggs, J. (den 18 maj 2015). The Prisoners´Dilemma. Hämtat från About Education:
http://economics.about.com/od/game-theory/ss/The-Prisoners-Dilemma.htm#step-heading den 3 april 2015
Beloborodova, K., & Yilmaz, O. (2013). Hållbart bostadsbyggande och dess konsekvenser för
planering av handel. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan.
Bergström, E., & Årman, F. (2002). Investeringar i externa köpcentrum - är det lönsamt? Malmö: Handelns Utredningsinstitut, HUI.
Bergström, F., & Kolterjahn, F. (2004). Liktriktning: Möjlighet och hot i svenska köpcentrum. Stockholm: Handelns Utredningsinstitut, HUI.
Bjerre, L. (den 19 maj 2010). Så gör du en exit. Hämtat från Internetworld:
http://internetworld.idg.se/2.1006/1.319697/sa-gor-du-en-exit den 28 mars 2015
Bonanno, A., & Goetz, S. (November 2012). WalMart and Local Economic Development: A Survey.
Economic Development Quarterly, Vol. 26(4), 285-297.
Bowles, S. (2008). Policies Designed for Self-Interested Citizens May Undermine "The Moral Sentiments": Evidence from Economic Experiments. Science, Vol. 320(5883), 1605-1609. Business Sweden. (den 3 april 2015). 10 Reasons for Sweden. Hämtat från Business Sweden:
http://www.business-sweden.se/en/Invest/Why-Sweden/10-reasons-for-Sweden/ den 3 april 2015
Carlsson, H. (den 3 april 2015). Nashjämvikt. Hämtat från Nationalencyklopedin:
http://www.ne.se.focus.lib.kth.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nashj%C3%A4mvi kt den 18 maj 2015
Cho, S.-j., & Duggan, J. (2009). Bargaining foundations of the median voter theorem. Journal of
Economic Theory , Vol. 144(2), 851-868.
Citycon. (den 25 april 2015). Kista Galleria. Hämtat från Citycon: http://www.citycon.com/kista-galleria den 25 april 2015
Citycon. (den 25 april 2015). Our history. Hämtat från Citycon: http://www.citycon.com/our-history den 25 april 2015
Dawson, J., & Lord, D. (2013). Shopping centre development:policies and prospects. London: Routledge.
Dijkman, J. (2009). European Property report: Retail Space Europe. Hamburg: Europe Real Estate Publisher; ICSC Europe.
56 Eezelaya (Regissör). (2009). Median Voter Theorem Animation [Film].
Egidius, H. (den 18 maj 2015). fångarnas Dilemma. Hämtat från Psykologiguiden:
http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=f%E5ngarnas%20Dilemma den 3 april 2015
Erikson, T. (september 2013). Månadens profil. Hämtat från Lediga Lokaler:
http://objekt.ledigalokaler.com/fi/blandade-artiklar/?cmd=articles&article_id=2013-12 den 25 april 2015
Falk, C., & Andersson, E. (2010). Bankens agerande i förhållande till Riksbankens reporänta. Karlstad: Handelshögskolan vid Karlstads universitet.
Fastighetsvärlden. (den 6 juni 2014). Olav Thon köper från Steen & Ström för 3,25 miljarder. Hämtat från Fastighetsvärlden: http://www.fastighetsvarlden.se/notiser/fem-kopcentrum-far-nya-agare-jatteaffar-om-325-miljarder/ den 20 april 2015
Fehr, E., & Fischbacher, U. (2004). Social norms and human cooperation. Trends in Cognitive
Sciences, Vol. 8(4), 185-190.
Fehr, E., & Gächter, S. (2000). Cooperation and Punishment in Public Goods Experiments. American
Economic Review, Vol. 90(4), 980-994.
Fischbacher, U., Gächter, S., & Fehr, E. (2000). Are People Conditionally Cooperative? Evidence from
a Public Goods Experiment. Institute for Empirical Research in Economics. Zurich: University
of Zurich.
Forsberg, H. (1995). Dagligvaruhandelns geografi som resultat av politikers och konsumenters preferenser. Stadsvetenskaplig tidskrift, 362-371.
Freeman, R. (2003). Wal-Mart Collapses U.S City and Towns. Executive Intelligence Review, Vol.
30(45), 7-10.
Gidlöv, P., & Olsson, G. (2010). Ett köpcentrums attraktionskraft. Vilka faktorer är väsentliga vid
konsumentens val av köpcentrum? Skövde: Högskolan i Skövde.
Gunnarsson, R. (den 13 mars 2002). Validitet och reliabilitet. Hämtat från Infovoice: http://infovoice.se/fou/bok/10000035.shtml den 10 maj 2015
Gustafsson, C. (den 1 february 2011). Varför är det viktigt med transparans? Hämtat från
Fastighetsvärlden: http://www.fastighetsvarlden.se/insyn/kronikor/varfor-ar-det-viktigt-med-transparens/ den 28 mars 2015
Halpern, J. Y., & Rong, N. (2010). Cooperative Equilibrium. New York: Cornell University.
Hauert, C., De Monte, S., Hofbauer, J., & Sigmund, K. (2002). Volunteering as Red Queen Mechanism for Cooperation in Public Goods Games. Science, Vol.296(5570), 1129-1132.
Hellberg, C. (2000). De externa handelsetableringarnas framtid - en samhällsekonomisk analys av
behov och möjligheter till politisk styrning och planering. Linköping: Linköpings universitet.
Hjort, M. (den 21 mars 2014). Stockholm växer i rekordfart. Hämtat från SvD:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/stockholm-vaxer-i-rekordfart_3381290.svd den 20 april 2015
Karlsson, G. (den 20 februari 2014). Landskrona vill förbjuda köpcentrum. Hämtat från Besöksliv: http://www.besoksliv.se/artikel/landskrona-vill-foerbjuda-koepcentrum-45846 den 28 mars 2015
Kelley, H. H., & Stahelski, A. J. (1970). Social interaction basis of cooperators´and competitors beliefs about others. Journal of Personality and Social Psychology , Vol. 16(1), 66-91.
Lakshmanan, J., & Hansen, W. (1965). A Retail Market Potential Model. Journal of the American
Institute of Planners, Vol. 31(2), 134-143.
LaSalle, L. J. (den 16 april 2013). 1,8 gånger mer köpcentrumyta i Sverige . Hämtat från
Fastighetsvärlden: http://www.fastighetsvarlden.se/notiser/18-ganger-mer-kopcentrumyta-an-i-vasteuropa/ den 3 april 2015
Lindholm, R. (den 2 april 2015). Thon tar steget över gränsen. Dagens Industri, ss. 4-5.
Nabi, B. (2012). Utveckling av Konkurrenskraftiga Köpcentrum. Stockholm: Kungliga tekniska högskolan.
Nilsson, L. (den 5 february 2014). ETC. Hämtat från Galleriadöden: http://www.etc.se/inrikes/galleriadoden den 28 mars 2015
Parks, C. D., & Rumble, A. C. (2001). Elements of Reciprocity and Social Value Orientation.
Personality and Social Psycholgy Bulletin, Vol. 27(10), 1301-1309.
Rosenberg, M. (den 28 mars 2015). Reilly´s Law of Retail Gravitation. Hämtat från About Education: http://geography.about.com/cs/citiesurbangeo/a/aa041403a.htm den 28 mars 2015
Rämme, U., Gustafsson, N., Vestin, H., Lindblom, J., & Kilander, K. (2010). Härifrån till framtiden -
detaljhandeln i Sverige 2025. Stockholm: Handelns utvecklingsråd, HUR.
Sears, D. O., Peplau, L. A., & Taylor, S. E. (1991). Social Psychology (7:e uppl.). Englewood Cliffs, NJ: Prentice-Hall International.
Sethi, R. (2007). Nash Equlibrium. New York: International Encyclopedia Of The Social Sciences. Sollentuna Centrum. (den 20 april 2015). Om vårt centrum . Hämtat från Sollentuna Centrum:
http://www.sollentunacentrum.se/om-centret/ den 20 april 2015
Sollentuna Kommun. (den 9 juli 2014). Aktuella byggprojekt. Hämtat från Sollentuna: http://www.sollentuna.se/Sollentuna-kommun/Bygga-bo--miljo/Stadsplanering-och-byggprojekt/Aktuella-byggprojekt/ den 20 april 2015
Szolnoki, A., & Perc, M. (2012). Conditional strategies and the evolution of cooperation in spatial public goods games. Physical Review E, Vol. 85(2), 1-6.
Tapio, J. (den 21 april 2015). Leasing Director, Thon Property AB. (R. Carls, & F. Wendelheim, Intervjuare)
Tollesson, N. (den 25 april 2015). DNB säljer Kista Galleria. Hämtat från FastighetsSverige: http://www.fastighetssverige.se/artikel/dnb-saljer-kista-galleria-10853/ den 25 april 2015 Urban Utveckling. (den 18 maj 2015). Planprocessen. Hämtat från Urban Utveckling:
http://www.urbanutveckling.se/ordlista/pqr/planprocessen den 18 maj 2015
Wachtmeister, C.-A. (den 20 april 2015). Key Account Manager, iCore Solutions. (R. Carls, & F. Wendelheim, Intervjuare)
Waher, E. (2003). Investeringar i volymhandelsfastigheter - en studie av marknaden i Sverige. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan.
Vencom Property Partners AB. (den 25 april 2015). Bromma Blocks. Stockholm, Sverige.
Von Troil, P. (den 22 april 2015). Centre Manager, Vencom Property Partners AB. (R. Carls, & F. Wendelheim, Intervjuare)
58 Åkerlund, S. (2003). Utveckling av köpcentrum - en studie av Lidingö Centrum. Stockholm: Kungliga
tekniska högskolan.
Åkesson, M. (den 28 april 2015). Commercial Director, Citycon. (R. Carls, & F. Wendelheim, Intervjuare)