Utredningen har låtit verkställa en undersökning av likvida tillgångar och kortfristiga skulder för de å fondbörsens A-lista noterade bolagen utom bankbolagen, tre investmentbolag och ett fastighetsbolag. Därvid ha såsom likvida tillgångar upptagits s u m m a n av kassa samt bank- och girotillgodo-havanden med tillägg för obligationsinnehav och tillgångar i form av varu-fordringar. För ett flertal bolag äro varufordringar ej särskilt specificerade u t a n redovisas under rubriken diverse debitorer. I dessa fall h a r denna post medtagits. Kortfristiga skulder ha beräknats som summan av
leverantörs-skulder, upplupna löner, räntor o. d., hälften av reserverade skattemedel samt innestående utdelning till aktieägare.
De likvida tillgångarna, de kortfristiga skulderna och skillnaden mellan dessa tillgångar och skulder voro, i miljoner kronor:
1938 1942 1945 1946 Likvida tillgångar 631 1 242 1526 1 594 Kortfristiga skulder 351 752 789 763 Skillnad 280 490 737 831
30
Denna undersökning utvisar alltså en fortlöpande likviditetsförbättring för berörda bolag.
Industriens utredningsinstitut h a r verkställt en undersökning per den 1 oktober 1946 och den 1 oktober 1947 av likviditeten hos 123 företag, av vilken undersökning utredningen beretts tillfälle att taga del. Undersök-ningens syfte h a r varit, att bedöma utvecklingen av relationen mellan om-sättningstillgångar och kortfristiga skulder. Denna relation h a r kallats lik-viditetskvoten. Med kortfristiga skulder avses: varuaccepter, varuskulder, skatteskuld, oinlösta kuponger och obligationer, upplupna ej förfallna r ä n -tor, löneskulder, o. d. Med omsättningstillgångar avses: kassabehållning, postgiro, banktillgodohavanden, varuväxlar, varufordringar, börsnoterade
aktier och obligationer (om de äro avsedda att omsättas). Omsättningstill-gångarna uppgingo per den 1 oktober 1946 till 887 miljoner kronor och per den 1 oktober 1947 till 841 miljoner kronor, medan skulderna uppgingo till resp. 355 och 454 miljoner kronor. Tillgångarna ha alltså minskats med 46 miljoner kronor (ca 5 %) och skulderna ökats med 99 miljoner kronor
(ca 28 %). Skillnaden mellan tillgångar och skulder har nedgått från 532 till 387 miljoner kronor. Om likviditetskvoten per den 1 oktober 1946 sättes till 100, skulle den per den 1 oktober 1947 för samtliga berörda företag vara omkring 75. Likviditeten har försämrats inom alla branscher som berörts av undersökningen. Av de enskilda företagen visa 86 försämrat och 37 oförändrat eller förbättrat läge.
Den försämring i likviditetsläget som denna undersökning utvisar torde i icke ringa omfattning sammanhänga med den livliga investeringsverk-samheten under den senaste tiden. Utredningen vill i detta s a m m a n h a n g lämna några uppgifter om de obligations- och förlagslån som av industri-och trafikbolag upptagits med utgivningsdagar dels under 1946 industri-och dels under 1947 intill den 15 november. De emitterade beloppen uppgingo till 40 resp. 335 miljoner kronor. Av lånebeloppen skulle enligt låneprospekten ca 10 resp. 76 miljoner kronor användas till inlösen av äldre lån. I övrigt har såsom huvudsakligt låneändamål angivits finansiering av nyanlägg-ningar och rationaliseringar. Endast i ett par fall har ändamålet även an-givits vara att tillgodose ökat behov av rörelsekapital.
Enligt bankstatistiken per den 31 oktober 1946 och den 31 oktober 1947 har bankernas beviljade utlåning till allmänheten ökats med ca 1 186 mil-joner kronor. Största ökningen hänför sig till växeldiskonteringen, ca 600 miljoner kronor, inteckningsbelåningen, ca 250 miljoner kronor, och kre-dit mot namnsäkerhet, ca 300 miljoner kronor. I vilken omfattning denna utlåning hänför sig till aktiebolag såsom låntagare kan icke bedömas.
Vad angår näringslivets fordringar hos bankerna k u n n a de förekomma under såväl check- och uppsägningsräkning som depositions- och kapital-räkning. Per den 31 oktober 1947 visa dessa inlåningsräkningar en ökning med ca 130 miljoner kronor i förhållande till den 31 oktober 1946.
A l l m ä n t u t t a l a n d e av u t r e d n i n g e n .
Huvuduppgifterna för utredningen äro dels att överse gällande bestäm-melser om begränsning av vinstutdelningarna från aktiebolagen, dels att uppgöra förslag till föreskrifter om sterilisering — genom insättning på spärrkonto i riksbanken — av en del av aktiebolagens vinster. Genom ut-delningsbegränsning och vinststerilisering avses att på skilda vägar mot-verka de inflationsdrivande krafterna.
E n snävare och mera absolut begränsning av vinstutdelningarna än som lämnas i den nuvarande lagen och en sterilisering av en del av vinstbelop-pen påverkar arbetsmarknadens parter vid deras bedömning av det lönepo-litiska läget. En lagstiftning i denna riktning torde för arbetarparten fram-stå som en naturlig förutsättning för den återhållsamhet i lönerörelserna, som ansetts önskvärd med hänsyn till den nuvarande spänningen mellan köpkraft och efterfrågan. Man kan icke förvänta, att den ena parten skall finna sig i att avstå från en höjning av lönenivån, som i och för sig skulle ha varit möjlig med hänsyn till vinstutvecklingen hos aktiebolagen under de senare åren, utan att den andra parten också bringar vissa offer.
Uldelningsbegränsning och vinststerilisering ha även direkta penning-politiska verkningar. Utdelningsbegränsningen träffar n ä r m a s t aktieägarna,
som därigenom förhindras öka sin konsumtion. Då en avsevärd del av aktierna kan antagas ligga i h ä n d e r n a på den grupp av inkomsttagare, som ej konsumerar hela sin inkomst, är utdelningsbegränsningens effekt i detta hänseende dock icke betydande. Vinststeriliseringens penningpolitiska verk-ningar framträda tydligare. Genom att medel, som normalt skulle ha an-vänts till att finansiera nya investeringar, dragas ur marknaden, sker en allmän åtstramning inom kreditlivet, som kan väntas framtvinga en sträng-are sovring av nya investeringsobjekt. En avsevärd sektor av investerings-verksamheten är, som den tidigare redogörelsen visar, redan underkastad kontroll från det allmännas sida, men detta synes hittills icke ha hindrat en relativt stark nyinvesteringsverksamhet.
I det följande kommer utredningen att i första hand dryfta frågan om begränsningen av utdelningarna varefter steriliseringsspörsmålet upptages.
Vissa speciella problem, såsom angående bolagens skattefonder, behandlas därpå. Slutligen kommer utredningen att motivera de speciella bestämmel-serna i de av utredningen framlagda författningsförslagen.
Utredningens förslag måste ses som en enhet, framkommen genom ömse-sidiga, mot varandra svarande eftergifter och medgivanden på olika punk-ter. Ett gemensamt ståndpunktstagande har, bortsett från den särmening i vissa hänseenden som framförts av en ledamot, varit möjligt, trots att några av utredningens ledamöter hysa en principiell inställning, som delvis avviker från den som kommit till uttryck i utredningens direktiv. Utan att ge avkall på sin principuppfattning ha dessa ledamöter sett som sin skyl-dighet att inom den ram, som anvisas i direktiven, åstadkomma det bästa möjliga resultatet.
Utredningen önskar framhålla att utredningen haft att fullgöra sin upp-gift på en knappt tillmätt tid.