Aktiemarknader och investerare

Skillnader i resultat mellan denna studie och Habib och Huangs (2019) studie skulle även kunna bero på att Sverige har en bättre fungerande kapitalmarknad, eftersom den kinesiska aktiemarknaden är relativt nyetablerad (Chen, Kim, Nofsinger & Rui 2007). Då många kinesiska investerare har mindre erfarenhet än investerare på de mer väletablerade aktiemarknaderna (Chen et al. 2007) borde det innebära att de svenska investerarna har mer erfarenhet. Eftersom investerarnas åsikter om bolaget påverkas av hur de tolkar den information som finns tillgänglig (Yin & Tian 2017) borde det leda till mycket åsiktsskiljaktigheter på den kinesiska aktiemarknaden då oerfarna investerare kan vara sämre på att använda information (Holm & Rikhardsson 2008). Åsiktsskiljaktigheter mellan investerare leder enligt differences of opinion-teorin till handel med bolags aktier genom att publik information tolkas på olika sätt av olika investerare (Harris & Raviv 1993; Kandel & Pearson 1995). Åsiktsskiljaktigheterna bör då bli kraftigare i Kina eftersom oerfarna investerare generellt tar sämre investeringsbeslut (Chen et al. 2007).

Oerfarna investerare bör även agera långsammare vid uppkomst av ny information, eftersom de troligtvis är sämre på att använda den finansiella informationen (Holm & Rikhardsson 2008). Om sämre investeringsbeslut tas på grund av att information tolkas annorlunda kan det även innebära att den rationella beslutsteorin (Scott 2015) inte är lika applicerbar på de olika marknaderna. Då den rationella beslutsteorin säger att investerare fattar beslut som ger störst nytta samt justerar besluten vid uppkomst av ny information (Scott 2015), borde det finnas en skillnad mellan erfarna och oerfarna investerare. Om de mer oerfarna kinesiska investerarna tar mer tid på sig att behandla ny information borde det leda till att de fattar investeringsbeslut med ett mindre aktuellt beslutsunderlag och besluten borde därför inte ge lika stor nytta som för de mer erfarna svenska investerarna. Det skulle även innebära att teorin market for lemons som menar att inaktuell information är dålig information (George 1970), inte är lika applicerbar på den kinesiska aktiemarknaden då oerfarna investerare inte tvunget tolkar inaktuell information som dålig information. De svenska investerarna borde ta beslut som ger större nytta än de kinesiska investerarna på grund av deras erfarenhet borde innebära att de är bättre på att utnyttja aktuell information. Detta borde även innebära att aktuell information är viktigare på den svenska aktiemarknaden än den kinesiska aktiemarknaden.

48

Att aktuell information skulle kunna vara viktigare på den svenska aktiemarknaden borde leda till att svenska bolag vill presentera sina rapporter i så god tid som möjligt vilket i sin tur kan var anledningen till att Sverige har relativt kortare ARL än Kina. Att de svenska bolagen skulle kunna påverkas mer av tidpunkten för offentliggörandet av de finansiella rapporterna borde innebära att de svenska bolagen vill få revisionsberättelsen påskriven så snabbt som möjligt för att kunna publicera årsredovisningen i god tid. Behovet av att tidigt erhålla en påskriven revisionsberättelse skulle i sin tur kunna påverka revisionens kvalitet negativt då revisorerna måste utföra arbetet under en kortare tidsperiod. Låg kvalitet på finansiella rapporter är som tidigare nämnt en bidragande orsak till aktieprisfall då kvaliteten på finansiella rapporter påverkar investerarnas syn på bolaget, vilket i sin tur kan ha en negativ effekt på aktiepriset (Yin & Tian 2017). ARL:s negativa samband med ökad risk för aktieprisfall skulle därför kunna förklaras av att de svenska bolagen påverkas mer av informationens aktualitet, vilket kan leda till kortare ARL som i sin tur kan leda till lägre kvalitet i revisionen. Lägre kvalitet i revisionen lämnar utrymme för flera felaktigheter och lägre kvalitet i bolagens finansiella rapporter vilket kan leda till en ökad risk för aktieprisfall.

6.2 Slutsats

I motsats till resultatet från studien som delvis replikerades (Habib & Huang 2019) påvisade inget samband mellan lång ARL och ökad risk för aktieprisfall i denna studie. Istället indikerade resultaten i denna studie att det finns ett svagt negativt samband mellan ARL och ökad risk för aktieprisfall på den svenska aktiemarknaden, det vill säga att kortare ARL ökar risken för aktieprisfall. Ett annat samband som indikerades var att högre värderade bolag kan ha en ökad risk för aktieprisfall, då bolagens värde visades ha ett positivt samband i flera av studiens regressionsmodeller. De ovan nämnda sambanden behöver dock tolkas med försiktighet eftersom endast ett par modeller var svagt signifikanta med positiva justerade förklaringsgrader. En annan anledning till att sambanden behöver tolkas med försiktighet är att endast modellerna som använde NCSkewt+1 som proxyvariabel för risk för aktieprisfall påvisade positiva justerade förklaringsgrader. Den andra proxyvariabeln för risk för aktieprisfall, DUVolt+1, är som tidigare nämnt mindre känslig för extremvärden i aktieavkastningen och visade inte på positiva justerade förklaringsgrader i någon av regressionsmodellerna. Eftersom endast en av proxyvariablerna visade på signifikanta samband och positiva justerade förklaringsgrader kan det innebära att de observerade sambanden från modellerna kan ha uppstått på grund av extremvärden i aktieavkastningen.

Anledningarna till att modellerna var insignifikanta och visade på negativa justerade förklaringsgrader kan bland annat vara på grund av urvalsstorleken och att små bolag inkluderades i regressionsanalyserna. En annan förklaring till de insignifikanta modellerna

49

och de negativa justerade förklaringsgraderna kan vara att flera variabler som skulle kunna ha bidragit till en högre justerad förklaringsgrad exkluderades från ursprungsmodellen i Habib och Huangs (2019) studie. Att ARL hade omvänt samband med ökad risk för aktieprisfall i denna studie jämfört med Habib och Huangs (2019) studie skulle bland annat kunna förklaras av skillnaderna mellan Sveriges och Kinas kulturer, Big 4-byråernas stora inflytande och skillnader mellan aktiemarknaderna. De kulturella skillnaderna kan innebära att teorier och modeller som utvecklats i en kontext inte tvunget är applicerbar i en annan kontext, vilket därmed kan ha givit upphov till skilda resultat trots att en delvis replikering utfördes. Bland annat fanns det indikationer på att den rationella beslutsteorin (Scott 2015) och teorin market for lemons (George 1970) inte var lika applicerbara på både den svenska och den kinesiska aktiemarknaden. Skillnaderna i revisionsarbetet mellan Sverige och Kina kan också ha påverkat studiens resultat, då bolagen på den svenska aktiemarknaden till skillnad från bolagen på den kinesiska aktiemarknaden nästan uteslutande revideras av Big 4-byårerna. Slutligen kan skillnader mellan aktiemarknaderna ha resulterat till ett omvänt samband mellan ARL och en ökad risk för aktieprisfall då Sverige borde påverkas mer av aktuell information vilket ger bolagen incitament att publicera de finansiella rapporterna så snabbt som möjligt. Att aktuell information har mer påverkan i Sverige än Kina skulle kunna förklaras av att Sverige har en mer väletablerad aktiemarknad och mer erfarna investerare.

Sammanfattningsvis fann denna studie inga samband mellan lång ARL och ökad risk för aktieprisfall på den svenska aktiemarknaden, vilket troligtvis beror på de stora kulturella skillnaderna mellan Sverige och Kina. Resultatet från studien visade istället svaga indikationer på att ett samband mellan kort ARL och ökad risk för aktieprisfall existerar på den svenska aktiemarknaden, vilket bland annat kan förklaras av skillnaderna mellan Sveriges och Kinas aktiemarknader.

6.3 Studiens bidrag

Denna studie är den första som undersöker ett eventuellt samband mellan ARL och risk för aktieprisfall i en svensk kontext enligt författarnas kännedom. Detta innebär att studien bidrar med ökad kunskap om ARL:s konkreta effekter i en svensk kontext. Det faktum att ett eventuellt samband mellan ARL och risk för aktieprisfall endast har undersökts i en tidigare studie, enligt författarnas kännedom, innebär att kunskapen kring det specifika fenomenet även har ökats i en generell kontext. Det presenterade sambandet mellan ARL och risk för aktieprisfall visar på att sambandet från Habib och Huangs (2019) studie inte är generaliserbar för alla aktiemarknader. Även nya samband har studerats då denna studie inkluderade flera nya variabler jämfört med Habib och Huangs (2019) studie har även nya samband studerats. Vidare bidrar studien med viss praktisk kunskap till revisorer, bolagsledning och investerare om vilka konsekvenser kort ARL kan ha på börsnoterade

50

bolags aktieavkastning. Revisorerna och bolagsledningen kan få en bättre förståelse för vilka konsekvenser en förhastad årsredovisning kan leda till, eftersom ett behov av tidigt publicerade årsredovisningar kan leda till en lägre kvalitet på revisionen, vilket i sin tur kan leda till en större risk för aktieprisfall. Slutligen kan investerarna använda studiens konstaterade samband med aktieprisfall som grund för deras investeringsbeslut, då den här studien indikerade att kort ARL och högt värderade bolag har en ökad risk för aktieprisfall.

6.4 Studiens begränsningar

Det resultat som visades i den här studien kan som tidigare nämnt bero på vissa begränsningar som studien hade. Då studien ämnade att delvis replikera en annan studie var det viktigt med samma metodval för att kunna ge jämförbara resultat. På grund av studiens omfattning fattades dock beslut som gjorde att en exakt replikering av Habib och Huangs (2019) studie inte var möjlig. Bland annat innebar det att ett antal variabler exkluderades från regressionsmodellerna samt att urvalet blev mindre än urvalet i Habib och Huangs (2019) studie. Exempelvis exkluderades variabeln OP som mäter periodiseringar och resultatjusteringar. OP visade på ett starkt samband med den beroende variabeln i Habib och Huangs (2019) studie på den kinesiska aktiemarknaden, vilket det även skulle kunna ha gjort i en svensk kontext.

Att den studerade tidsperioden var kortare i den här studien jämfört med Habib och Huangs (2019) studie kan ha varit en begränsning. Om denna studie hade utförts med ett urval som sträckte sig över en längre tidsperiod hade troligen flera volatila perioder inkluderats i det datamaterialet, vilket inte var fallet för denna studie då den granskade tidsperioden var år 2016–2018. I Habib och Huangs (2019) studie undersöktes elva år på den kinesiska aktiemarknaden, år 2002–2013, vilket innebär att flera volatila perioder bör ha fångats upp. Exempelvis var börskraschen år 2008 inte inkluderad i denna studies undersökta period samtidigt som den var inkluderad i Habib och Huangs (2019) studie. Även metoden i Habib och Huangs (2019) studie anses vara en begränsning då den inte var tillräckligt detaljerat beskriven för att kunna genomföra en exakt replikering. Exempelvis framgick det inte tydligt om små bolag exkluderas från urvalet i Habib och Huangs (2019) studie, vilket troligen hade haft en påverkan på resultatet i denna studie.

6.5 Vidare forskning

Då denna studie begränsades på grund av en kortare studerad tidsperiod och annorlunda studerade variabler jämfört med studien som replikerades, finns ett behov att följa upp och utöka denna studie. Att hypotesen förkastades kan bero på att den studerade tidsperioden var för kort, att små bolag var inkluderade i urvalet, samt att vissa potentiellt viktiga variabler exkluderades. En utökad studie borde därför studera en längre tidsperiod för att kunna

51

fastställa om ett samband mellan ARL och en ökad risk för aktieprisfall finns på den svenska aktiemarknaden. En längre tidsperiod hade även möjliggjort en annorlunda operationalisering av ARL, där det skulle kunna undersökas om ett bolag har lång ARL i förhållande till bolagets genomsnittliga ARL istället för att jämföra med urvalets genomsnittliga ARL. Det skulle även vara intressant att utöka det studerade fenomenet i en annan europeisk eller amerikansk kontext, där aktiemarknaderna inte är lika nyetablerade som den relativt nyetablerade kinesiska aktiemarknaden.

Trots ett nästintill identiskt medelvärde på ARL och proxyvariablerna för aktieprisfall i den här studien jämfört med Habib och Huangs (2019) studie kunde inget samband mellan lång ARL och ökad risk för aktieprisfall konstateras. Det vore därför intressant att undersöka vad det är som kan förklara ökad risk för aktieprisfall i en svensk kontext. Då exempelvis bolags värde verkar ha varit en bidragande orsak till aktieprisfall finns det uppenbarligen andra faktorer än ARL som kan förklara ökad risk för aktieprisfall på den svenska aktiemarknaden. Tidigare litteratur som har undersökt faktorer som kan förklara aktieprisfall visar på att exempelvis bolagsstyrningen, bolagsledningen och bolags finansiella rapportering har kunnat förklara ökad risk för aktieprisfall (Habib, Hasan & Jiang, 2018). Dessa utgångspunkter skulle kunna vara användbara tillsammans med exempelvis positive accounting theory och de systemorienterade teorierna för att försöka förklara om det finns ett samband mellan ökad risk för aktieprisfall och antingen bolagsstyrning, bolagsledning eller finansiell rapportering.

53

Referenser

Abernathy, J. L., Barnes, M., Stefaniak, C. & Weisbarth, A. (2017). An international perspective on audit report lag: a synthesis of the literature and opportunities for future research. International Journal of Auditing, 21(1), ss. 100-127.

Avanza (u.å.). Aktielistan. https://www.avanza.se/aktier/lista.html [2020-04-06]

Ball, R., Walker, R. G. & Whittred, G. P. (1979). Audit qualifications and share prices. Abacus, 15(1), ss. 23-34.

Bamber, E. M., Bamber, L. S. & Schoderbek, M. P. (1993). Audit structure and other determinants of audit report lag: an empirical analysis. Auditing, 12(1), ss. 1-23.

Beaver, W. H. (1968). The information content of annual earnings announcements. Journal of Accounting Research, 6(3), ss. 67-92.

Blaine, B. E. (2018). Winsorizing. I Frey, B. (red.). The SAGE encyclopedia of educational research, measurement, and evaluation. 1-4. uppl. Thousand Oaks: SAGE Publications, ss. 1817-1818.

Blankley, A.I., Hurtt, D.N. & MacGregor, J.E. (2014). The relationship between audit report lags and future restatements. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 33(2), ss. 27-57.

Bolagsverket (2020). Olika aktieslag.

https://bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/starta/aktier/aktieslag-1.3163 [2020- 04-21]

Brooks, C. (2014). Introductory econometrics for finance. 3. uppl., Cambridge: Cambridge University Press.

Bryman, A. & Bell, E. (2011). Business research methods. 3. uppl., Oxford: Oxford University Press.

Callen, J. L. & Fang, X. (2013). Institutional stability and crash risk: monitoring versus short-termism? Journal of Banking and Finance, 37(8), ss. 3047-3063.

Cassell, C. A., Drake, M. S. & Rasmussen, S. J. (2011). Short interest as a signal of audit risk. Contemporary Accounting Research, 28(4), ss. 1278-1297.

54

Chambers, A. E. & Penman, S. H. (1984). Timeliness of reporting and the stock price reaction to earnings announcements. Journal of Accounting Research, 22(1), ss. 21-47.

Chan, K.H., Luo, V.W. & Mo, P.L.L. (2016). Determinants and implications of long audit reporting lags: evidence from China. Accounting and Business Research, 46(2), ss. 145-166.

Chen, J., Chan, K. C., Dong, W. & Zhang, F. (2017). Internal control and stock price crash risk: evidence from China. European Accounting Review, 26(1), ss. 125-152.

Chen, H., Dong, W., Han, H. & Zhou, N. (2017). A comprehensive and quantitative internal control index: construction, validation, and impact. Review of Quantitative Finance and Accounting, 49(2), ss. 337-377.

Chen, J., Hong, H. & Stein, J.C. (2001). Forecasting crashes: trading volume, past returns, and conditional skewness in stock prices. Journal of Financial Economics, 61(3), ss. 345- 381.

Chen, G., Kim, K. A., Nofsinger, J. R. & Rui, O. M. (2007). Trading performance, disposition effect, overconfidence, representativeness bias, and experience of emerging market investors. Journal of Behavioral Decision Making, 20(4), ss. 425-451.

Cheong, C. S. & Zurbruegg, R. (2016). Analyst forecasts and stock price informativeness: some international evidence on the role of audit quality. Journal of Contemporary Accounting & Economics, 12(3), ss. 257-273.

David, M. & Sutton, C. D. (2011). Social research: an introduction. 2. uppl., London: SAGE Publications.

Dimitropoulos, P.E. & Asteriou, D. (2010). The effect of board composition on the

informativeness and quality of annual earnings: empirical evidence from Greece. Research in International Business and Finance, 24(2), ss. 190-205.

Dimson, R. (1979). Risk measurement when shares are subject to infrequent trading. Journal of Financial Economics, 7(2), ss. 197-226.

55

Dixon, S. (2018). EU auditor market share: 2017 audit reports.

https://blog.auditanalytics.com/eu-auditor-market-share-2017-audit-reports/ [2020-02- 19]

Durand, G. (2019). The determinants of audit report lag: a meta-analysis. Managerial Auditing Journal, 34(1), ss. 44-75.

FAR (2020). Revisionsberättelse. https://www.faronline.se/dokument/rattserien/ratt- bolagsratt/r/rb_revisionsberattelse/ [2020-01-10]

George, A. (1970). The market for lemons: quality uncertainty and the market mechanism. The Quarterly Journal of Economics, 84(3), ss. 488-500.

Givoly, D. & Palmon, D. (1982). Timeliness of annual earnings announcements: some empirical evidence. Accounting Review, 57(3), ss. 486-508.

Gold, A. & Heilmann, M. (2019). The consequences of disclosing key audit matters (KAMs): a review of the academic literature. Maandblad Voor Accountancy en Bedrijfseconomie, 93(1/2), ss. 5-14.

Habib, A., Bhuiyan, M. B. U., Huang, H. J. & Miah, M. S. (2019). Determinants of audit report lag: a meta-analysis. International Journal of Auditing, 23(1), ss. 20-44.

Habib, A., Hasan, M.M. & Jiang, H. (2018). Stock price crash risk: review of the empirical literature. Accounting and Finance, 58(S1), ss. 211-251.

Habib, A. & Huang, H. J. (2019). Abnormally long audit report lags and future stock price crash risk: evidence from China. International Journal of Managerial Finance, 15(4), ss. 611-635.

Hair, J. F., Black, W. C., Babin, B. & Anderson, R. E. (2018). Multivariate data analysis. 8. uppl., Kina: Cengage.

Harel, O. (2009). The estimation of R2 _{and adjusted R}2 _{in incomplete data sets using}

multiple imputation. Journal of Applied Statistics, 36(10), ss. 1109–1118.

Harris, M. & Raviv, A. (1993). Differences of opinion make a horse race. The Review of Financial Studies, 6(3), ss. 473-506.

56

Haw, I. M., Qi, D. & Wu, W. (2000). Timeliness of annual report releases and market reaction to earnings announcements in an emerging capital market: the case of China. Journal of International Financial Management & Accounting, 11(2), ss. 108-131. Hay, D. (2013). Further evidence from meta-analysis of audit fee research. International Journal of Auditing, 17(2), ss. 162-176.

Hay, D.C., Knechel, W.R. & Wong, N. (2006). Audit fees: a meta-analysis of the effect of supply and demand attributes. Contemporary Accounting Research, 23(1), ss. 141-191.

Hofstede, G. (1983). The cultural relativity of organizational practices and theories. Journal of International Business Studies, 14(2), ss. 75-89.

Holm, C. & Rikhardsson, P. (2008). Experienced and novice investors: does environmental information influence investment allocation decisions? European Accounting Review, 17(3), ss. 537-557.

Hong, H. & Stein, J.C. (2003). Differences of opinion, short-sales constraints, and market crashes. Review of Financial Studies, 16(2), ss. 487-525.

Hutton, A.P., Marcus, A.J. & Tehranian, H. (2009). Opaque financial reports, R2_{, and crash}

risk. Journal of Financial Economics, 94(1), ss. 67-86.

Håkansson, N. (1977). Interim disclosure and public forecasts: an economic analysis and a framework for choice. Accounting Review, 52(2), ss. 396-416.

IFRS (2018). Conceptual framework project summary: conceptual framework for financial reporting.

https://www.ifrs.org/projects/2018/conceptualframework/#supporting-material [2020- 02-12]

Jia, W. & Zhao, J. (2020). Does the market punish the many for the sins of the few? The contagion effect of accounting restatements for foreign firms listed in the United States. Journal of Accounting, Auditing & Finance, 35(1), ss. 196-228.

Kandel, E. & Pearson, N.D. (1995). Differential interpretation of public signals and trade in speculative markets. Journal of Political Economy, 103(4), ss. 831–872.

57

Karlsson, M. & Nordstrand, J. (2019). Resultatjustering & SBO: vad avslöjar särskilt betydelsefulla områden om redovisningskvaliteten på Stockholmsbörsen?

Magisteruppsats, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköping: Linköpings universitet.

Katz, M. H. (2011). Multivariable analysis: a practical guide for clinicians and public health researchers. 3. uppl., Cambridge: Cambridge university press.

Kim, J-B., Li, Y. & Zhang, L. (2011). CFOs versus CEOs: equity incentives and crashes. Journal of Financial Economics, 101(3), ss. 713-730.

Kothari, S.P., Shu, S. & Wysocki, P.D. (2009). Do managers withhold bad news? Journal of Accounting Research, 47(1), ss. 241-276.

Loudder, M. L., Khurana, I. K., Sawyers, R. B., Cordery, C., Johnson, C., Lowe, J. &

Wunderle, R. (1992). The information content of audit qualifications. Auditing, 11(1), ss. 69.

Luypaert, M., Van Caneghem, T. & Van Uytbergen, S. (2016). Financial statement filing lags: an empirical analysis among small firms. International Small Business Journal, 34(4), ss. 506–531.

Nasdaq Nordic (2020). Companies listed on Nasdaq Stockholm.

http://www.nasdaqomxnordic.com/shares/listed-companies/stockholm [2020-04-21]

O’brien, R. M. (2007). A caution regarding rules of thumb for variance inflation factors. Quality & Quantity, 41(5), ss. 673-690.

Owusu-Ansah, S. & Leventis, S. (2006). Timeliness of corporate annual financial reporting in Greece. European Accounting Review, 15(2), ss. 273-287.

Palmrose, Z. V., Richardson, V. J. & Scholz, S. (2004). Determinants of market reactions to restatement announcements. Journal of Accounting and Economics, 37(1), ss. 59–89.

Park, S. Y. & Park, H. Y. (2019). Do statutory internal auditors influence stock price crash risk? Firm-level evidence from Korea. Managerial Auditing Journal, 35(2), ss. 207–237.

58

Planås, L. H. & Karlsson, S. (2017). Revisionens roll för årsredovisningars aktualitet: en studie om sambandet mellan revision och mindre företags benägenhet att lämna in årsredovisningen för sent. Magisteruppsats, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköping: Linköpings universitet.

Revisorsinspektionen (2018). Marknadsandel för revision av företag av allmänt intresse. https://www.revisorsinspektionen.se/publikationer/marknadsandel-for-revision-av- foretag-av-allmant-intresse/ [2020-02-19]

Rienecker, L. och Stray Jørgensen, P. (2014). Att skriva en bra uppsats. 3. uppl., Malmö: Liber.

Ronen, J. & Yaari, V. (2008). Earnings management: emerging insights in theory, practice, and research. 3. uppl., New York: Springer US.

Scott, W. R. (2015). Financial accounting theory. 7. uppl., Toronto: Pearson.

SFS 1995:1554. Årsredovisningslag. Stockholm: Justitiedepartementet.

SFS 1999:1079. Revisionslag. Stockholm: Justitiedepartementet.

SFS 2005:551. Aktiebolagslag. Stockholm: Justitiedepartementet.

SFS 2007:528. Lag om värdepappersmarknaden. Stockholm: Finansdepartementet.

Shevlin, T. & Whittred, G. (1984). Audit qualifications and share prices: further evidence. Australian Journal of Management, 9(1), ss. 37-52.

Soltani, B. (2002). Timeliness of corporate and audit reports: some empirical evidence in the French context. The International Journal of Accounting, 37(2), ss. 215-246.

Tagesson, T., Gujic, B. & Petrovic, K. (2012). Secrecy versus transparency—a comparative study of social and environmental disclosure practice in Croatian and Swedish

corporations. Journal of East-West Business, 18(4), ss. 321-336.

Tahir, M., Ibrahim, S. & Nurullah, M. (2019). Getting compensation right - the choice of performance measures in CEO bonus contracts and earnings management. British Accounting Review, 51(2), ss. 148–169.

59

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2020-02-12] Wang, J. & Song, L. (2006). Timeliness of annual reports of Chinese listed companies. Journal of Chinese Economic and Business Studies, 4(3), ss. 241-257.

White, H. (1980). A heteroskedasticity-consistent covariance matrix estimator and a direct test for heteroskedasticity. Econometrica, 48(4), ss. 817-838.

Whittred, G. P. (1980). Audit qualification and the timeliness of corporate annual reports. Accounting Review, 55(4), ss. 563-577.

Whittred, G. & Zimmer, I. (1984). Timeliness of financial reporting and financial distress. Accounting Review, 59(2), ss. 287-295.

Yin, Y. & Tian, R. (2017). Investor sentiment, financial report quality and stock price crash