7.3.1 Ny regering – nya planer
Sedan tidigare har regionen lockat investerare att etablera sig i de många särskilda ekonomiska zoner (SEZ) som finns i delstaten (båda i och utanför Hyderabad) med mer fördelaktiga bygg och arbetsmarknadsregler än resten av delstaten. Numera erbjuder man även investerare kraftiga skattesubventioner, bland annat upp till 100 procents
momsåter-betalning under de första åren.55 Delstatsregeringen presenterade sommaren 2015 sin nya industripolicy, där 14 områden som de vill locka till sig investeringar i pekas ut. Bland dessa placeras livsvetenskaper, läkemedels- och IT-sektorn högst. Andra områden är flyg-, fordons-, textil-, mineral- och transportindustrin. Industripolicyn har en vision om att man i Telangana ska kunna gå från ”forskning till innovation; innovation till industri; och
industri till välstånd”. En annan paroll är att man i delstaten ska ”förnya (innovate), inkubera (incubate) och inkorporera (incorporate)”.
Delstatsegeringen presenterade även regler för hur lång handläggningsprocess investe-ringsansökningar får ta (beroende på dess storlek). Megaprojekt, som klassificeras som investeringar värda mer än 2 miljarder rupies (motsvarande 250 miljoner kronor) ska få tillstånd inom 15 dagar. Hyderabad har gjort ett avsteg från arbetssättet i övriga Indien, där byråkratin ofta ses som en stoppkloss för investeringar, genom att som en del av industri-policyn göra det straffbart för statsanställda att ha otillbörligt långa handläggningstider.
7.3.2 T-Hub
Bengaluru anses av de flesta som Indiens nuvarande centrum för startup-företag och har enligt vissa undersökningar 60 procent av landets verksamma startups inom teknik-branschen.56 Detta vill dock Telangana-regeringen ändra på. Målsättningen är att Hydera-bad ska bli Indiens startup-företags huvudstad. Man har därför etablerat den privata, men icke-vinstdrivande, organisationen T-Hub (Telangana Hub) som samordnar det över-gripande arbetet med att locka entreprenörer och nystartade innovationsdrivna företag till delstaten. Utöver hjälp med praktiska ansökningsbestyr erbjuder T-Hub även inkubation- och acceleratorsprogram för lovande företag, som man även investerar i. T-Hub erbjuder även mentorskapsprogram med framgångsrika entreprenörer från hela Indien.
Delstatsregeringen lät bygga en femvåningsbyggnad till T-Hub bara några dagar efter att man tillträtt. I byggnaden ska även andra accelerators- och inkubationsprogram få husera (däribland industrisammanslutningen NASSCOMs ”Startup Warehouse” och Microsoft Ventures). T-Hub gavs vid grundandet motsvarande 60 miljoner kronor för byggandet av T-Hubs lokaler samt för dess drift och personalkostnader, men drivs i övrigt helt själv-ständigt från delstatsregeringen. I T-Hubs styrelse är endast en av nio ledamöter från regeringen (i form av Telanganas högste tjänsteman för Ifrågor). Förhoppningen är att T-Hubs egna investeringar i framgångsrika startups ska medföra att verksamheten blir själv-försörjande. Samtidigt ska man fungera som spindeln i nätet då T-Hubs verksamhets-område faller in i flertalet olika fackdepartements verksamhets-områden. Byggnaden som T-Hub huserar i är redan fullbelagd, och det finns planer på en ny byggnad som är fem gånger större inom några år. T-Hub leds av indier med lång utlandserfarenhet och kallas även för Indiens största inkubator. Förhoppningen är att satsningen på lång sikt ska generera upp till 200 000 jobb.
7.3.3 Framtiden
I Telanganas industripolicy nämner också delstatsregeringen att antalet kvinnoägda företag i delstaten, precis som i resten av Indien, är få. Detta vill man ändra på, och man har bjudit in externa organisationer, såsom Confederation of Women Entrepreneurs of India
(COWE), att samarbeta med delstaten i frågan. Samtidigt kommer man att erbjuda
55 I Indien får företag vanligtvis inte dra av sin moms.
56 BBCs inslag “Bangalore: City of Choice”
industriparker över hela delstaten exklusivt för kvinnor. Delstatsregeringen kommer även ge särskilt stöd till lågkastiga entreprenörer, som också är underrepresenterade i statistiken.
Framöver vill Hyderabad fortsätta locka till sig fler investeringar inom både läkemedels- och IT-industrin. Bland annat vill man etablera Hyderabad som ett centrum för mobil-telefontillverkning. Delstatsregeringen har erbjudit mobiltelefontillverkare mark där företagen erbjuds etablera fabriker. Man har bett företagen att förbereda en lista med önskemål gällande vad regeringen kan bidra med, till exempel vad gäller infrastruktur och annat stöd. Hyderabad vill även locka till sig andra typer av hårdvarutillverkare.
I april 2016 lanserade delstaten sin nya IKT-policy57 där målen att Telangana ska bli den föredragna etableringsplatsen för alla IT-företag som planerar att expandera globalt och att delstaten ska ses som en ledare inom nya teknologier slås fast. Långsiktigt vill Telangana bli Indiens ledande IT-exportör. Inom fem år ska både exporten och sysselsättningen inom IT-sektorn fördubblas. I policyn lyfts även elektronikproduktion fram som ett prioriterat område, enligt ovanstående stycke. I policyn identifierar delstatsregeringen även Indiens problem med arbetslivsanknytning av högskoleingenjörer, där företag ofta får lägga tid och pengar på att utbilda sina nyanställda. En organisation kallad TASK (Telangana Academy of Skill and Knowledge) har därför satts upp för att koordinera förbättringsåtgärder mellan industri, akademi och delstatsregeringen.
Inom ramarna för IKT-policyn upprepar även regeringen tidigare satsningar på en etablering av ”Photonic Valley” och dataspelsindustrin i något som ska kallas GAME (Gaming, Animation, Media and Entertainment) City.58
Ytterligare ett ambitiöst projekt går ut på att utveckla Hyderabad till ett globalt finans-centrum. I Hyderabad finns redan stora banker såsom Wells Fargo, HSBC, UBS, Bank of America, RBS och HDFC. Hyderabad vill även utveckla sin position som flyg- och försvarscentrum och nyligen presenterade Boeing att man ska bygga och utveckla en stor del av sina militärhelikoptrar i staden tillsammans med Tata.
7.4 Diskussion
Det bör direkt slås fast att Hyderabad och svenska storstadsregioner är tämligen olika på ytan. Samtidigt finns likheter i form av stora IT- och läkemedelssektorer, även om
komplexiteten i arbetet som utförs inom dessa sektorer skiljer sig åt. Genom att etablera sig eller nyinvestera i Hyderabad kommer företag åt den stora indiska marknaden. Det kan svenska regioner givetvis inte mäta sig emot. I Hyderabad finns också ett stort utbud av högutbildad arbetskraft som dessutom är betydligt billigare än i Sverige.
I Hyderabad finns också några av Indiens främsta universitet ur vilka företagen kan hitta kompetenta medarbetare. Genom nysatsnigen T-Hub försöker delstatsregeringen skapa bättre förutsättningar för samarbete mellan industri och universitet, samtidigt som innova-tionsklimatet stärks.
Svenska lärdomar vad gäller Hyderabads attraktivitet torde därför främst vara den tyngd-punkt den politiska ledningen i Telangana – under lång tid – har lagt på att locka till sig stora investeringar. Detta främst genom att erbjuda diverse incitament såsom billig mark, men kanske framförallt i ansträngningar om att vara så tillmötesgående och tillgänglig som möjligt i jämförelse med andra indiska städer som också vill se ökade investeringar.
57 Telangana ICT Policy Framework 2016
58 Tillväxtanalys har tidigare rapporterat om detta i IKT-avsnittet av Hänt i Världen, våren 2015
I Hyderabad har man också varit duktig på att göra staden attraktiv för människor att flytta till, till exempel genom de många starka universiteten och en god tillgång på bra skolor och bostäder.