• No results found

AKTUELLA AKTÖRER I OCH UTANFÖR AMIRALSSTADENS

In document Amiralsstaden Hösten (Page 28-32)

GEOGRAFISKA OMRÅDE

Utöver styrgruppen har ett antal personer och organisationer intervjuats om Amiralsstaden Det är aktörer verksamma i området som direkt påverkas av projektet, men även andra vars input anses värdefull. Det är en bred grupp aktörer från offentlig och ideell sektor, akademien och näringdlivet. I detta skede har inga enskilda medborgare tillfrågats för att inte att skapa förväntingar som inte kan infrias, medborgare har istället fått representeras av ett antal lokala föreningar som gett uttryck för sina medlemmars åsikter. Denna kartläggning gör inte anspråk på att vara heltöckande utan är till för att ge en fingervisning om olika aktörers intressen och är ett första steg mot att bygga ett nätverk.

En gemensam nämnare för de som intervjuats är ett stort engagemang och önskan om att Amiralsstaden ska gå från ord till action. Alla har uttryckt intresse av att vara en del av processen inom Amiralsstaden och aktivt delta i nätverksbyggandet.

Moore Fastigheter

Träningsklubben Viljan S:t Matteuskyrkan

Yallatrappan

Rosengårdsbiblioteket

Stadsområde öster

BID Sofielund Drömmarnas hus

Connectors Malmö

Malmö högskola

Göteborgs Universitet

Caselab

Bostadsvrålet E-ON

Jagvillhabostad.nu Snabba hus

KARTLÄGGNING AV

AKTUELLA AKTÖRER I OCH UTANFÖR AMIRALSSTADENS GEOGRAFISKA OMRÅDE

Utöver styrgruppen har ett antal personer och organisationer intervjuats om Amiralsstaden Det är aktörer verksamma i området som direkt påverkas av projektet, men även andra vars input anses värdefull. Det är en bred grupp aktörer från offentlig och ideell sektor, akademien och näringdlivet. I detta skede har inga enskilda medborgare tillfrågats för att inte att skapa förväntingar som inte kan infrias, medborgare har istället fått representeras av ett antal lokala föreningar som gett uttryck för sina medlemmars åsikter. Denna kartläggning gör inte anspråk på att vara heltöckande utan är till för att ge en fingervisning om olika aktörers intressen och är ett första steg mot att bygga ett nätverk.

En gemensam nämnare för de som intervjuats är ett stort engagemang och önskan om att Amiralsstaden ska gå från ord till action. Alla har uttryckt intresse av att vara en del av processen inom Amiralsstaden och aktivt delta i nätverksbyggandet.

Moore Fastigheter

Kwame Moore / fastighetsägare på Norra Grängesbergsgatan

Kwame Moore vill se en organisk utveckling av gatan och är drivande i den utvecklingen. Han väljer metodiskt vem han vill hyra ut till och har riktat in sig på unga, gärna kreativa verksamheter, föreningar och frilansare. Han önskar ett bättre samarbete med kommunen då han har en

mängd idéer som han tycker att staden ska genomföra och som han gärna är med och bidrar till ekonomiskt.

Joshua NG & Julieta Talavera / Connectors Malmö

Connectors är en internationell sammsättning av människor med olika bakgrund som arbetar från ett gräsrotsperspektiv med social innovation. De har tydligt sett problemen med stuprörsorganisationen inom kommunen och exemplifierar med en situation där Gatukontoret bötfällde Miljöförvaltningen, som var Connectors uppdragsgivare under Persborg Day, för ett målat övergångsställe.

Tomas Ottoson / Träningsklubben Viljan på NGBG

Viljan är en ideell förening som tidigare hade lokaler längs Sallerupsvägen, men klubben flyttade eftersom lokalerna blev för dyra. Tomas understryker att om de inte hade haft tillgång till billiga lokaler på Norra Grängesbergsgatan att starta upp sin ideella verksamhet i hade de aldrig heller utvecklat verksamhet till det företag det är idag.

Rebecka Engvall / arkitekt jagvillhabostad.nu & snabba hus

Snabba hus är ett bokoncept utvecklat av jagvillhabostad.nu och Svenska Bostäder som snabbt, effektivt och tillfälligt ska kunna erbjuda bostäder till unga. Rebecka framhåller att det finns många ytor i Amiralsstaden som skulle kunna bebyggas tillfälligt. Snabba hus skulle kunna ha en stor positiv effekt för Amiralsstaden – konceptet innebär möjligheter att testa platser för framtida bebyggelse, ger liv åt platser och visar att det händer något i området.

Agneta Salomonsson / präst S:t Matteuskyrkan

S:t Matteuskyrkan är granne med Enskiftehagen och Kampen som MKB nyligen köpt upp. Agneta vill inte se Kampen förvandlas till ett gated community såsom utvecklingen ser ut på andra håll i Malmö. Istället tror hon på att utforma en mötesplats eller öppet torg på området.

Thomas Johnsson / affärsutvecklare E-on

Thomas menar att fastighetsägare är viktiga att inlovera för att få extern finansiering till utveckling i Amiralsstaden, detta är ett sätt att få ökad finansiering när kommunens egna resurer och

finansiering från ansökningar inte räcker till.

Therese Frykstrand och Annika Lundqvist/ Yallatrappan

Yalla trappans medlemmar har uttryckt att det framförallt är ensamstående kvinnor med barn som saknar mötesplatser i området idag. Man nämner därför inomhuslekland som viktigt, dessa fungerar även på vintern, och lekplatser blir automatiskt en mötesplats för kvinnor.

Det lyfter också fram vikten av att bjuda in näringslivet i processen för att locka företag och skapa arbetstillfällen. Kvinnorna i föreningen säger ofta att dom har allt dom behöver i Rosengård, förtuom jobb, och ett jobb bryter isoleringen.

Maria Roijer / sektionschef Husiebiblioteket & Rosengårdsbiblioteket

Rosengårdsbibliotektet är det mest besökta områdesbiblioteket i Malmö och en viktig mötesplats, men idag har biblioteket inte kapacitet och utrymme nog. Maria vill jobba långsiktigt för att få in mer kultur i området, både genom att locka kulturaktörer från centrala Malmö men också genom att ge platser åt medborgarna att utöva kulturverksamhet på. Det skulle behövas en person som är kultursamordnare för Rosengård.

Sabina Dethorey / Utvecklingssamordnare Stadsområde öster

Sabina tror det är viktigt att börja med en stark kommunikationsplan redan från början, det ska vara synligt i området vad som är på gång. Hon tror också att det är viktigt att processen är öppen, att så lite som möjligt är bestämt innan och att organisationsformen kan ändras efter processens

gång beroende på vad som behövs i olika skeden.

Julia Magnusson / planeringssekreterare Stadsområde öster

Julia tror att man i Amiralsstaden måste hitta nya sätt att räkna på social hållbarhet ur ett långsiktigt perspektiv. Hon föreslår att man tillsammans med ekonomer tar fram metoder för att till exempel titta på vad staden vinner ekonomiskt på att få in fler i arbete. På så vis skulle man även kunna peka på de ekonomiska vinsterrna i social hållbar stadsutveckling.

Arben Latifi / bosocial chef Victoria Park

Vicotoria Park äger en del av bostadsbeståndet i Herrgården. De vill ha en transparent

organisation/förvaltning och tycker att lokal förankring och dialog med boende är viktigt. De ställer krav på att nya hyresgäster måste ha en anställning eftersom de vill ha ett mer blandat område.

Anders Svensson / arkitekt Caselab

Caselab har tidigare varit del av olika processer i det som idag går under samlingsnamnet Amiralsstaden. Anders understryker behovet av att nu ta Amiralsstaden från ord till handling och lyfta processen till nästa nivå.

Hjalmar Falk / utvecklingsledare Fastighetsäagarna BID Sofielund

Hjalmar hoppas att Amiralsstaden ska samarbeta med fastighetsägarna som är med i BID Sofielund, de har redan ett väl fungerande samarbete och kommer påverkas av stationen och andra sattsningar i Amiralsstaden. Han kan konstatera att BID Sofielund har visat att näringslivet är intresserade av att förbättra området och och på så vis gjort andra intresserade, och tror att samma effekt skulle kunna äga rum i Amiralsstaden.

Catharina Thörn / sociolog och forskare på Göteborgs Universitet

Catharina beskriver gentrifiering som en stadsutveckling som gynnar vissa resursstarka grupper på bekostnad av andra resurssvagare grupper. Hon menar att dom processer som ligger bakom gentrifiering är en direkt motsats till demokratisk stadsplanering. Om man har som ambition att skapa en socialt hållbar stadsutvecklingsprocess är det därför extremt viktigt för en kommun att se riskerna med gentrifiering och utifrån dessa skapa en problemformulering.

Hyrije Matarova / Tjejer i förening

Hyrije lyfter fram dom viktigaste lärdomarna av processen med Rosens Röda Matta:

Sätt upp tydliga mål och riktlinjer. Det är viktigt att det du säger blir gjort, var tydlig från början och återkoppla ofta. Samla inte människor och slösa deras tid om du inte använder deras åsikter i slutändan. Låt människor med mandat vara en del av processen. Utbildning är också viktigt, för unga och äldre och även alla andra!

Lotta Lundgren / VD Drömmarnas hus

Lotta tycker det är viktigt att Drömmarnas hus får möjlighet att vara med i processen från början och i god tid. Hon framhåller att de har ett barn och ungdomsperspektiv som är viktigt att få in i processen. De är också duktiga på att använda sig av kulturen som verktyg i ett kommunikation och delaktighetsarbete.

Maria Hellström Reimer / forskare Malmö högskola

Maria understryker att ekologisk och social hållbarhet går hand i hand. Allt för ofta jobbar man alldeles för kortsiktigt med ekologisk hållbarhet i stadsutveckling. Man uppnår uppsatta mål de närmsta åren men misslyckas helt i det längre perspektivet. Det borde istället finnas nya sätt att räkna rent ekonomiskt på vinsterna av den långsiktigt hållbara staden, både ekologiskt och socialt.

Bostadsvrålet

gång beroende på vad som behövs i olika skeden.

Julia Magnusson / planeringssekreterare Stadsområde öster

Julia tror att man i Amiralsstaden måste hitta nya sätt att räkna på social hållbarhet ur ett långsiktigt perspektiv. Hon föreslår att man tillsammans med ekonomer tar fram metoder för att till exempel titta på vad staden vinner ekonomiskt på att få in fler i arbete. På så vis skulle man även kunna peka på de ekonomiska vinsterrna i social hållbar stadsutveckling.

Arben Latifi / bosocial chef Victoria Park

Vicotoria Park äger en del av bostadsbeståndet i Herrgården. De vill ha en transparent

organisation/förvaltning och tycker att lokal förankring och dialog med boende är viktigt. De ställer krav på att nya hyresgäster måste ha en anställning eftersom de vill ha ett mer blandat område.

Anders Svensson / arkitekt Caselab

Caselab har tidigare varit del av olika processer i det som idag går under samlingsnamnet Amiralsstaden. Anders understryker behovet av att nu ta Amiralsstaden från ord till handling och lyfta processen till nästa nivå.

Hjalmar Falk / utvecklingsledare Fastighetsäagarna BID Sofielund

Hjalmar hoppas att Amiralsstaden ska samarbeta med fastighetsägarna som är med i BID Sofielund, de har redan ett väl fungerande samarbete och kommer påverkas av stationen och andra sattsningar i Amiralsstaden. Han kan konstatera att BID Sofielund har visat att näringslivet är intresserade av att förbättra området och och på så vis gjort andra intresserade, och tror att samma effekt skulle kunna äga rum i Amiralsstaden.

Catharina Thörn / sociolog och forskare på Göteborgs Universitet

Catharina beskriver gentrifiering som en stadsutveckling som gynnar vissa resursstarka grupper på bekostnad av andra resurssvagare grupper. Hon menar att dom processer som ligger bakom gentrifiering är en direkt motsats till demokratisk stadsplanering. Om man har som ambition att skapa en socialt hållbar stadsutvecklingsprocess är det därför extremt viktigt för en kommun att se riskerna med gentrifiering och utifrån dessa skapa en problemformulering.

Hyrije Matarova / Tjejer i förening

Hyrije lyfter fram dom viktigaste lärdomarna av processen med Rosens Röda Matta:

Sätt upp tydliga mål och riktlinjer. Det är viktigt att det du säger blir gjort, var tydlig från början och återkoppla ofta. Samla inte människor och slösa deras tid om du inte använder deras åsikter i slutändan. Låt människor med mandat vara en del av processen. Utbildning är också viktigt, för unga och äldre och även alla andra!

Lotta Lundgren / VD Drömmarnas hus

Lotta tycker det är viktigt att Drömmarnas hus får möjlighet att vara med i processen från början och i god tid. Hon framhåller att de har ett barn och ungdomsperspektiv som är viktigt att få in i processen. De är också duktiga på att använda sig av kulturen som verktyg i ett kommunikation och delaktighetsarbete.

Maria Hellström Reimer / forskare Malmö högskola

Maria understryker att ekologisk och social hållbarhet går hand i hand. Allt för ofta jobbar man alldeles för kortsiktigt med ekologisk hållbarhet i stadsutveckling. Man uppnår uppsatta mål de närmsta åren men misslyckas helt i det längre perspektivet. Det borde istället finnas nya sätt att räkna rent ekonomiskt på vinsterna av den långsiktigt hållbara staden, både ekologiskt och socialt.

Bostadsvrålet

Under en workshop på konferensen Bostadsvrålet lyftes det fram att namnet Amiralsstaden kan ha en utestängande effekt. Namnet kan uppfattas som att fokus enbart ligger på Amiralsgatan och att andra delar av det påverkade området osynliggörs. Förslagsvis skulle man istället hitta ett namn som inte hänvisar till en geografi utan till processen man driver.

bilagor

BILAGA 1:

SAMMANFATTNING

In document Amiralsstaden Hösten (Page 28-32)

Related documents