Aktuellt från Skolöverstyrelsen

Aktuellt från Skolöverstyrelsen var en tidskrift som Skolöverstyrelsen använde för att skicka

ut information till sina verksamheter och medarbetare om nya beslut, rapporter och forskningsrön.

Aktuellt från Skolöverstyrelsen 1959:32 - ”Propagandakritik och samhällssolidaritet” – Skolöverstyrelsens ställningstagande till betänkandet

Med utgångspunkten att skolan elever utsätts för ”propaganda och psykologisk krigsföring” så formulerade Skolöverstyrelsens kommitté Skola och försvar ett betänkande på ämnet

”Propagandakritik och samhällssolidaritet”. I Aktuellt från Skolöverstyrelsen (1959:32) så uttalades sig Skolöverstyrelsen gällande innehållet i betänkandet.

Skolöverstyrelsen uttryckte att de såg det viktigt att skolan lärde ut om ”den svenska demokrati livsformen, om det svenska försvaret och om propaganda och psykologisk krigsföring”.148 Det skulle sedan fungera som en motståndskraft emot all sorts propaganda som eleverna kunde tänkas utsättas för. Det lades särskild betoning på att det skulle

genomsyra alla skolans ämne och leda till särskild motståndskraft mot propaganda som ”har formen av systematiska angrepp mot raser och folk”. Det kritiska tänkande skulle vara användbart för elevernas vardag och de budskap som de mötte där.

Aktuellt från Skolöverstyrelsen 1962:22 - Nynazistisk propaganda bland skolungdom

Skolöverstyrelsen ville uppmärksamma om att det hade spridits nynazistisk propaganda bland skolelever och vad skolan kunde göra för att förhindra materialets spridning. Det uttrycktes att den största insatsen som skolan kunde göra var genom ”saklig, objektiv och tankeväckande undervisning”.149

Ett sätt att undervisa var enligt Skolöverstyrelsen (SÖ) att ta utgångspunkt i de idéer och uttryck som genomsyrade FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Detta skulle då också kompletteras med bakgrunden som ledde till deklarationen vilket Skolöverstyrelsen uttrycker

148 _{Aktuellt från Skolöverstyrelsen 1959:32., ”Propagandakritik och samhällssolidaritet” – Skolöverstyrelsens ställningstagande till}

betänkandet, Skolöverstyrelsen 1959, s.513

149

som ”två förödande världskrig, diktaturer, rasförföljelser, koncentrationsläger,

folkomflyttningar, den totalitära statens brist på respekt för den enskilda människan osv”.150 Det konstaterades enligt Skolverket att det inte var tillräckligt utförlig information om nazismen och judeförföljelserna i skolans historiska läroböcker.

Aktuellt från Skolöverstyrelsen 1975/76:31 - Anvisningar för skolstyrelser, landstingens utbildningsnämnder och länsskolnämnder rörande medverkan av de politiska

ungdomsförbunden i skolans samhällsinformation

I december 1975 så beslutade Skolöverstyrelsen för första gången om riktlinjer för hur skolor, landsting och länsskolstyrelser skulle agera i frågan om politiska ungdomsförbund medverkan i skolan. SÖ uttryckte sig att ungdomsförbunden kan medverka i syfte:

att bidra till en saklig och allsidig information inom skolan samhällsorientering att främja politisk debatt bland eleverna

att stimulera eleverna till engagemang i politiskt arbete151

När det gällde frågan på vilka sätt som de politiska ungdomsförbunden kunde medverka i skolan så angav SÖ följande:

- som ett inslag i den reguljära undervisningen i ett ämne inom ramen för samlad undervisning, koncentrations(halv)dag eller motsvarande,

- inom ramen för resurstimmar på grundskolans högstadium eller timmar till förfogande i gymnasieskolan,

- inom fritt valt arbete på grundskolans högstadium och specialarbete i gymnasieskolan, samt

- genom att utnyttja tid för morgonsamlingarna på grundskolans högstadium och gemensamma samlingar på gymnasieskolan.152

Med utgångspunkt i läroplanerna LGR69 och LGY70 så betonades vikten av att skolan gav eleverna ”en så realistisk bild som möjligt av det samhälle i vilken eleven skall fungera som samhällsmedborgare”.153

En utgångspunkt i varför det just då blev viktigt att skolor skulle utveckla ett samarbete med just partipolitiska föreningar var dels att rösträttsåldern hade fastställts till 18 år så därför skulle t.ex. gymnasieelever vara röstberättigade och behövde

150 _{Aktuellt från Skolöverstyrelsen 1962:22., Nynazistisk propaganda bland skolungdom, Skolöverstyrelsen 1962, s.420}

151 _{Aktuellt från Skolöverstyrelsen 1975/76:31., Anvisningar för skolstyrelser, landstingens utbildningsnämnder och länsskolnämnder}

rörande medverkan av de politiska ungdomsförbunden i skolans samhällsinformation, Skolöverstyrelsen 1976, s.5

152 _{Aktuellt från Skolöverstyrelsen 1975/76:31., Anvisningar för skolstyrelser, landstingens utbildningsnämnder och länsskolnämnder}

rörande medverkan av de politiska ungdomsförbunden i skolans samhällsinformation, Skolöverstyrelsen 1976, s.8

153 _{Aktuellt från Skolöverstyrelsen 1975/76:31., Anvisningar för skolstyrelser, landstingens utbildningsnämnder och länsskolnämnder}

därmed bred information kring partierna.154 Man klargjorde också att det var viktigt att främja kontakten mellan ungdomsförbunden och eleverna i ett led att öka elevernas makt över

samhällsutvecklingen.155

När SÖ skrev ungdomsförbund så definierar de att de i första hand menar de politiska

ungdomsförbund som är representerade i riksdagen, i det egna länets landsting eller i den egna kommunens fullmäktige. När det gällde övriga politiska föreningar så skulle de också ges möjlighet att medverka. Ansvaret att avgöra vilka som skulle ges medverkansmöjligheter skulle avgöras av skolstyrelsen i samråd med skolpersonalen och elever.

När det gäller antalet ungdomsförbund som ska medverka så skrev SÖ att det var av mindre vikt att alla ungdomsförbund var fysiskt representerade. Det skulle kunna räcka med ett enda, enligt SÖ. Att ett visst förbund inte hade möjlighet att medverka skulle inte vara ett hinder för andra förbund att medverka i skolverksamheten. Utgångspunkten var då att den ansvarige läraren gav kompletterande information för att tillgodo se kraven om allsidighet.

Skolstyrelsernas ansvar enligt SÖ var att ”medverkan av de politiska ungdomsförbunden kommer till stånd i skolarbetet” och att det blev så ”allsidig” medverkan som möjligt.156 För att ”stimulera och planlägga” samarbetet mellan skola och ungdomsförbund så ansåg SÖ att skolstyrelserna skulle ha årliga konferenser ihop med förbunden där de skulle kunna planera in en tidsplan för besök, medverkan och en avslutande uppföljningskonferens. Med

hänvisningar till den dåvarande skolförordningen och de då aktuella läroplanerna för

grundskola och gymnasie så menade SÖ att det var skolstyrelserna och skolledningarnas plikt att ”stimulera” föreningsverksamheten på skolan och att man därför skulle stödja och

underlätta för de politiska ungdomsförbunden att starta politiska skolföreningar. Även ekonomiskt så skulle skolorna kunna stödja de politiska ungdomsförbunden för deras medverkan i skolan.157

154 _{Aktuellt från Skolöverstyrelsen 1975/76:31., Anvisningar för skolstyrelser, landstingens utbildningsnämnder och länsskolnämnder}

rörande medverkan av de politiska ungdomsförbunden i skolans samhällsinformation, Skolöverstyrelsen 1976, s.6

155 _{Aktuellt från Skolöverstyrelsen 1975/76:31., Anvisningar för skolstyrelser, landstingens utbildningsnämnder och länsskolnämnder}

rörande medverkan av de politiska ungdomsförbunden i skolans samhällsinformation, Skolöverstyrelsen 1976, s.6

156 _{Aktuellt från Skolöverstyrelsen 1975/76:31., Anvisningar för skolstyrelser, landstingens utbildningsnämnder och länsskolnämnder}

rörande medverkan av de politiska ungdomsförbunden i skolans samhällsinformation, Skolöverstyrelsen 1976, s.7

157 _{Aktuellt från Skolöverstyrelsen 1975/76:31., Anvisningar för skolstyrelser, landstingens utbildningsnämnder och länsskolnämnder}