Akutteamet och jourteamet – två närstående vårdgrannar

När de båda omvårdnadsteamen startade våren 2014 betonades att de inte skulle vara mobila akutteam. En sådan resurs fanns redan inom psykiatrin i form av Psykiatriska akutteamet i Nyköping och Psykiatriska jourteamet i Katrineholm. Vid akuta krissituationer när patienter söker psykiatrisk vård är det dessa team som ska möta patienten och göra en bedömning av vårdbehovet och ta beslut om hur den aktuella situationen ska hanteras. Görs bedömningen att patienten behöver inläggning ser teamen till att så sker. Om annan form av behandling behövs, till exempel medicinering eller om en öppenvårdskontakt behöver etableras, hjälper teamen till med detta.

Uppdraget för de två teamen, akutteamet och jourteamet är detsamma, att stå för det akut- psykiatriska omhändertagandet inom den psykiatriska vården. Samtidigt skiljer sig teamen något åt när det gäller organisering, mottagningsrutiner och närhet till den psykiatriska slut- envården. Akutteamet i Nyköping har sin organisatoriska bas i slutenvården och akutmottag- ningen vid sjukhuset i Nyköpings. Jourteamet i Katrineholm är lokalmässigt och organisato- riskt kopplat till öppenvården i Katrineholm. Jourteamet i Katrineholm har ingen direktmot- tagning på motsvarande sätt som akutmottagningen i Nyköping. Jourbesöken i Katrineholm föregås av tidsbokning och man uppger att man sällan gör hembesök hos patienter.

Som vi påpekat tidigare infördes omvårdnadsteamen i en psykiatrisk organisation där de be- fintliga verksamheterna skulle fortsätta att fungera som tidigare utan några större föränd- ringar. Akutteamet och jourteamet skulle fortsätta att arbeta som tidigare. Tillkomsten av omvårdnadsteam var inte tänkt att egentligen påverka deras arbete.

Som vi kunde rapportera i vår första delstudie förändrades dessa förutsättningar till viss del under 2014. I några enstaka fall (fem patienter) skedde rekrytering till omvårdnadsteamen från akutteamet i Nyköping. Patienter som akutteamet inte ansåg var i behov av inläggning i slutenvård kunde vara lämpliga som uppdrag till omvårdnadsteamen. Under våren 2015 väcktes samma tankar för jourteamet i Katrineholm vilket resulterade i en samverkansöver- enskommelse mellan jourteamet och omvårdnadsteamet. Dokumentet som benämndes ”Samverkansdokument gällande psykiatriska jourteamet och omvårdnadsteamet i Katrineholm” undertecknades av ansvariga chefer i juli 2015.

I vår förra delstudie kunde vi konstatera att det fanns ett starkt uttalat önskemål från om- vårdnadsteamens medlemmar att arbeta närmare akutteamet och jourteamet. En majoritet av medarbetarna i omvårdnadsteamen ansåg att man borde fördjupa samarbetet med de båda teamen eller rent av integrera verksamheterna fullt ut.

4.2 Frågeställningar

Mot denna bakgrund är det intressant att ta reda på hur akutteamet respektive jourteamet ser på att fördjupa samarbetet med omvårdnadsteamen. Är önskan om ett närmare samar- bete och en eventuell integrering av verksamheterna ömsesidig?

I denna undersökning frågar vi oss därför: Hur ser man inom akutteamet och inom jour- teamet på samarbetet med omvårdnadsteamen? Vilka erfarenheter har man hittills? Har om- vårdnadsteamens tillkomst medfört några konsekvenser för den egna verksamheten? Hur ser medarbetarna i akutteamet och jourteamet på framtiden, vilken utveckling av samarbetet med omvårdnadsteamen vill man se?

4.3 Hur vi gått tillväga

För att få svar på våra frågor har vi träffat akutteamet och jourteamet vid ett möte vardera om ca 45 minuter. I Nyköping mötte vi akutteamet i anslutning till ett arbetsplatsmöte och i Katrineholm fick vi - efter vissa svårigheter - till en mötestid med några av medarbetarna i jourteamet.

Antal respondenter Antal anställda

Akutteamet 8 8

Jourteamet 3 7

Medarbetarna besvarade först individuellt en mindre enkät bestående av sex påståenden. Därefter genomfördes en tematiserad gruppintervju med öppna frågor. Antalet respondenter från akutteamet motsvaras av samtliga medarbetare medan endast tre av sju medarbetare i jourteamet har deltagit i undersökningen. Av detta skäl kan man inte utan vidare generali- sera resultatet i Katrineholm.

Med tanke på akutteamets och jourteamets likheter; det akutpsykiatriska uppdraget, att de utgör relativt små enheter och att undersökningen omfattar få respondenter, har vi valt att inte särredovisa resultatet från de två teamen. Istället presenteras resultatet från de båda teamen i ett sammanhållet avsnitt. I den löpande texten kommenteras en del skillnader som framträder mellan akutteamet och jourteamet.

4. AKUTTEAMET OCH JOURTEAMET

4.1 Akutteamet och jourteamet – två närstående vårdgrannar

När de båda omvårdnadsteamen startade våren 2014 betonades att de inte skulle vara mobila akutteam. En sådan resurs fanns redan inom psykiatrin i form av Psykiatriska akutteamet i Nyköping och Psykiatriska jourteamet i Katrineholm. Vid akuta krissituationer när patienter söker psykiatrisk vård är det dessa team som ska möta patienten och göra en bedömning av vårdbehovet och ta beslut om hur den aktuella situationen ska hanteras. Görs bedömningen att patienten behöver inläggning ser teamen till att så sker. Om annan form av behandling behövs, till exempel medicinering eller om en öppenvårdskontakt behöver etableras, hjälper teamen till med detta.

Uppdraget för de två teamen, akutteamet och jourteamet är detsamma, att stå för det akut- psykiatriska omhändertagandet inom den psykiatriska vården. Samtidigt skiljer sig teamen något åt när det gäller organisering, mottagningsrutiner och närhet till den psykiatriska slut- envården. Akutteamet i Nyköping har sin organisatoriska bas i slutenvården och akutmottag- ningen vid sjukhuset i Nyköpings. Jourteamet i Katrineholm är lokalmässigt och organisato- riskt kopplat till öppenvården i Katrineholm. Jourteamet i Katrineholm har ingen direktmot- tagning på motsvarande sätt som akutmottagningen i Nyköping. Jourbesöken i Katrineholm föregås av tidsbokning och man uppger att man sällan gör hembesök hos patienter.

Som vi påpekat tidigare infördes omvårdnadsteamen i en psykiatrisk organisation där de be- fintliga verksamheterna skulle fortsätta att fungera som tidigare utan några större föränd- ringar. Akutteamet och jourteamet skulle fortsätta att arbeta som tidigare. Tillkomsten av omvårdnadsteam var inte tänkt att egentligen påverka deras arbete.

Som vi kunde rapportera i vår första delstudie förändrades dessa förutsättningar till viss del under 2014. I några enstaka fall (fem patienter) skedde rekrytering till omvårdnadsteamen från akutteamet i Nyköping. Patienter som akutteamet inte ansåg var i behov av inläggning i slutenvård kunde vara lämpliga som uppdrag till omvårdnadsteamen. Under våren 2015 väcktes samma tankar för jourteamet i Katrineholm vilket resulterade i en samverkansöver- enskommelse mellan jourteamet och omvårdnadsteamet. Dokumentet som benämndes ”Samverkansdokument gällande psykiatriska jourteamet och omvårdnadsteamet i Katrineholm” undertecknades av ansvariga chefer i juli 2015.

I vår förra delstudie kunde vi konstatera att det fanns ett starkt uttalat önskemål från om- vårdnadsteamens medlemmar att arbeta närmare akutteamet och jourteamet. En majoritet av medarbetarna i omvårdnadsteamen ansåg att man borde fördjupa samarbetet med de båda teamen eller rent av integrera verksamheterna fullt ut.

4.2 Frågeställningar

Mot denna bakgrund är det intressant att ta reda på hur akutteamet respektive jourteamet ser på att fördjupa samarbetet med omvårdnadsteamen. Är önskan om ett närmare samar- bete och en eventuell integrering av verksamheterna ömsesidig?

I denna undersökning frågar vi oss därför: Hur ser man inom akutteamet och inom jour- teamet på samarbetet med omvårdnadsteamen? Vilka erfarenheter har man hittills? Har om- vårdnadsteamens tillkomst medfört några konsekvenser för den egna verksamheten? Hur ser medarbetarna i akutteamet och jourteamet på framtiden, vilken utveckling av samarbetet med omvårdnadsteamen vill man se?

4.3 Hur vi gått tillväga

För att få svar på våra frågor har vi träffat akutteamet och jourteamet vid ett möte vardera om ca 45 minuter. I Nyköping mötte vi akutteamet i anslutning till ett arbetsplatsmöte och i Katrineholm fick vi - efter vissa svårigheter - till en mötestid med några av medarbetarna i jourteamet.

Antal respondenter Antal anställda

Akutteamet 8 8

Jourteamet 3 7

Medarbetarna besvarade först individuellt en mindre enkät bestående av sex påståenden. Därefter genomfördes en tematiserad gruppintervju med öppna frågor. Antalet respondenter från akutteamet motsvaras av samtliga medarbetare medan endast tre av sju medarbetare i jourteamet har deltagit i undersökningen. Av detta skäl kan man inte utan vidare generali- sera resultatet i Katrineholm.

Med tanke på akutteamets och jourteamets likheter; det akutpsykiatriska uppdraget, att de utgör relativt små enheter och att undersökningen omfattar få respondenter, har vi valt att inte särredovisa resultatet från de två teamen. Istället presenteras resultatet från de båda teamen i ett sammanhållet avsnitt. I den löpande texten kommenteras en del skillnader som framträder mellan akutteamet och jourteamet.