Fig 29. Hypotetisk modell över järnproduktionens förändrade lokalisering i Halland, under järnålder och medeltid, sett ur ett diakront perspektiv. endrag. Utifrån enstaka C-14 dateringar, finns det en logisk
grund att anta att järnframställningen i dessa områden pågick under perioden yngsta järnålder och medeltid. Arbetssteget järnframställning har i dessa fall varit råvaru- och energilokaliserade. Sjö- och myrmalm samt rödjord har funnits i jämframställningsplatsemas omedelbara närhet, liksom energikällor som vattenkraft och skog (kol). De pro ducerade kvantiteterna jäm har varit relativt stora. Ugnarna utgjordes av blästerugnar vid myrar och sjöar. Vid vattendragen fanns vattendrivna blästrar till ugnarna. Lämningarna efter arbetssteget järnframställning i TVÅÅKERSOMRÅDET består av slaggvarp, vilka ej är daterade. De två jämfram- ställningsplatsema i området har varit råvarulokaliserade, och i det ena fallet även energilokaliserad.
De kronologiska och rumsliga omständigheterna för järn hantering i Halland med omgivningar, tenderar att uppvisa
ett likartat mönster med motsvarande lämningar från övriga Sverige.
Enligt denna modell var lantbruket denna främsta ekonomiska försörjningskällan under såväl äldre som yngre järnålder. Boplatserna var då lokaliserade till den halländska kustslät ten, vars jordar lämpade sig för åkerbruk och boskapssköt sel. Järnhanteringen var av liten betydelse och arbetssteget järnframställning bedrevs på boplatsema.Under yngsta järn
ålder och tidig medeltid ökade järnhanteringens betydelse, och en form av säsongsbundet "fäbodväsende" utvecklades. Lantbruket var av största betydelse. Men under vissa måna der om året arbetade man vid sjöar och myrar i det kuperade skogsklädda inlandet med råvaruinsamling och järnfram ställning. Under senare delen av medeltiden ökar järnhante ringens betydelse. Arbetsinsatserna vid sjöar och myrar är inte längre säsongsbundna. Vattenkraft tas till hjälp för att
driva blästrama. Järnhanteringen ligger till grund för en kolonisation av exempelvis HISHULTSOMRÅDET. Under medeltiden påverkar även framväxande centralmakter och kyrkan förändringarnas gång.
Men ovan beskrivna modell är en klar förenkling av en mycket komplex utveckling. Detta understryks vid en jäm förelse mellan de båda skogsområdena i inlandet, HISHULT respektive SÖDRA UNNARYD. Inom det första finns ett stort antal slaggvarp, men inga förhistoriska gravar (förutom fem stycken vid Lagan). Inom det senare området finns såväl slaggvarp som förhistoriska gravar.
Järnhantering i Halland sett ur ett diffusionistiskt perspektiv
Inga Seming antog i artikel (1984) att Skåne-Halland utgjorde ett introduktionsområde för järn. Kunskaperna om järnhantering skulle då härröra från Danmark. Antagandet kan idag underbyggas genom resultaten från undersökning arna i samband med SYDGAS II och VÄSTGAS I projek ten. De flesta jämframställningsplatsema i Danmark med rester av blästerugnar har påträffats på Jylland. Dessa utgjor des av schaktugnar med underliggande slaggrop, som date rats till perioden 100-600 e Kr. Denna ugnstyp har en geo grafisk utbredning som sträcker sig från nuvarande Polen, norra Tyskland och Jylland (VOSS 1962:27). Spår efter mot svarande lämningar från förromersk järnålder har tidigare varit sällsynta. I samband med byggandet av naturgasled ningar på västra Själland, påträffades lämningar efter delvis nedgrävda schaktugnar med väggar av bränd lera och slagg- avtappning genom ugnssidan. Anläggningarna daterades till 105 f Kr, och var belägna i anslutning till en boplats (ANDERSEN m fl, 1987 a, ANDERSEN m fl, 1987 b). Gudmund Hatt undersökte 1935 lämningar efter järnhante ring på Fogstrup Hede, sydväst om Silkeborg på Jylland. Platsen lokaliserades genom fynd av slagg invid lämningar efter en fossil åker. Men ett par koncentrationer av slaggen påträffades i samband med härdar. Vid en undersökning av dessa hade karaktären av flacka, lerfordrade eldstäder, ca 3,5 m i diameter och 12-15 cm tjocka. En uthamrad jämlupp påträffades i samband med slaggen på den fossila åkervallen. En kemisk analys av denna visade att föremålet bestod av 60% metalliskt järn. Resten utgjordes av järnoxid. Den lerin- fordade härden tolkades av Gudmund Hatt som en enkel form av ugn för järnframställning. Anläggningen daterades genom fynd av ett keramikkärl, till perioden keltisk järnålder (HATT 1936).
I samband med undersökningen av boplatsen vid HODDE på Jylland, påträffades omfattande lämningar efter långhus från yngsta bronsålder och förromersk järnålder. På avgräns- bar del av boplatsytan hittades en koncentration av jämslagg i stolphål. Byggnaden som stolphålen utgjorde rester av tol kades som en smedja (H VASS 1985:168-171,319).
I en artikel av Karin Levinsen, beskrivs järnets introduktion i Danmark. Fynden av de tidigaste jämföremålen som påträff ats i på Jylland, har daterats till ca 800 f Kr. Motsvarande datering för den äldst dokumenterade jämslaggen, ligger vid ca 500 f Kr. Enligt Levinsen härrör de äldsta schaktugnama
36
för järnframställning från perioden äldre romersk järnålder. (De ovan beskrivna ugnarna på Själland var inte kända 1984. Förf. anm.) Under yngre romersk järnålder kan en "stordrift" av järnframställning konstateras på Jylland (LEVINSEN 1984).
Det finns med andra ord underlag för påståendet, att Halland-Skåne utgör ett introduktionsområde för järnhante ring. Kunskaperna om detta kan mycket väl härröra från Danmark. Men för att kunskaperna skall tas emot och verk samheten kunna drivas, anser jag att det måste finnas en grund av ekonomisk och/eller social karaktär inom sam hället för detta.
Kungsbacka 1990-01-25 Bo Strömberg
Summary
The purpose of this paper is to describe and discuss remains of low technology ironwork in Halland from both a chrono logical and a natural-geographical perspective. Iron working is here defined as a work process including different stages: collection of raw material, producing and processing of iron. This paper is based on the assumption that the location of iron production and also the position of these iron produc tion sites in relation to settlement sites, reflect a part of the economic maintenance in a society.
The background of this article is to be found in the excava tions carried out in connection with the construction of a natural gas pipeline through Halland, as well as in current research on iron production. During the years 1984-1987 the projects SYDGAS II and VÄSTGAS I were performed by staff at Riksantikvarieämbetet in Kungsbacka (UV Väst). At the final excavations three settlement sites revealing traces of iron production a furnace were found along with slag in different constructions. The settlement sites in question are SKOTTORP (ancient monument 22, parish of Skummes löv), STJÄRNARP (ancient monument 68, parish of Eldsberga) and SANNAGÅRD (ancient monument 97, parish of Vinberg). ARTELIUS 1987, CARLSSON 1987, STREIFFERT 1987). Worth mentioning is also GUNNES- TORP (ancient monument 85, parish of Lindberg) with remains of furnaces.
This article was written with three objectives:
1) To elucidate and discuss current research concerning low technology iron work
2) To explain the chronological and natural-geographical circumstances for iron production in Halland
3) To interpret the remains of iron production in Halland, using a diachronic perspective.
During the last two decades Swedish research on iron has been characterized by a) metallurgic and technological stu dies b) discussions on chronological conditions and c) inve stigations of specific areas in chosen regions,all according to Gert Magnusson. The metallurgic methods of analyzing have been used in order to examine the prehistoric technique of using furnaces and the chemical process for iron produc tion . The purpose of the debate on chronology has been to explain where and when iron was first produced within the boundaries of Sweden of today. The knowledge of the iron industry most probably reached Scandinavia in three various ways - via Balticum to Mälardalen, from the Polish coast to Gotland - Öland and via the north of Germany, onto Denmark and then to Halland and Scania. The investigations of specific areas can be characterized by similar questions at issue, but investigation to a considerably smaller extent. Such investigations have been carried out in counties like Dalarna, Jämtland, Småland and Västergötland. This appro ach to the research endeacoured to find a horizon for iron industry in different Swedish countries. All three above mentioned areas of research have an empirical - scientific character.
However, the problem is a complex one. In order to find the reasons behind, the investigations must be brought down to a local level and the iron industry must be connected to settle ments and the natural resources offered in that area. A com pilation of published data indicates the following tendencies. During the Pre-Roman time and the early Roman Iron Age, iron production was tied to settlements or to their vicinities. The same can be said of iron production during the Late Roman Iron Age and the Migration period, but the Ironworking was also carried out on specific sites on a relati vely large scale.
During the Late Iron Age and the early Middle Ages the iron production sites were situated in connection with supplies of raw material by lakes and bogs in wooded regions. The question is whether these tendencies are representative or if the results are just imaginatory, depending on differences in the procedures of conduction investigations.
Iron production in Halland can be traced in the archaelo- gical material from the settlements at SANNAGÅRD and GUNNESTORP during the periods of the Pre-Roman and the older Roman Iron Age, the most obvious indication of which was a furnace.
At SKOTTORP and STJÄRNARP traces of processing has been come across as deposits of slag and forging hearths. These sites were all situated on soft sand and gravel ridges in the coastal plain of Halland and in the transitory zone next to the undulation wooded inland parts. It can be assumed that raw material and fuel were transported to the village farm. The produced quantity of iron, was comparatively small. Single radio carbon datings from the area of HISHULT and a minor series from SÖDRA UNNARYD, give rise to the assumption that the iron production in these areas was in process during the later Iron Age and the Middle Ages. Remains from iron production were found, namely slag heaps at bogs in wooded ground, by lakes and in certain cases in relation to water courses. The localization has, thus, depended on deposits of either raw material or waterpower. In the immediate neighbourhood of the iron production area there were ore from lakes, as well as bog ore and red soil. Power resources such as water and wood (charcoal) were found, too. It can be assumed that in these regions the produ ced quantities of iron was relatively great. The furnaces were located to both bogs and lakes. Down by the water courses there were water-driven furnaces.
The remains of iron production at TVÅÅKER consisted of slag heaps, which have not been dated.The two ironworking sites in this particular area were situated in connection to raw material, whereas in the other case in connection to water power.
LITTERATUR OCH KÄLLOR Litteratur
ANDERSEN, A.; KAUL, E; VOSS, O. 1987a Själlandsk jem. Skalk Nr 3.
ANDERSEN, A.; KAUL, E; VOSS, O. 1987b
Danmarks äldste jemudvindingsovne. Danmarks längste udgravning. Arkeologi på naturgassens vej 1979-86. Kobenhavn.
ARTELIUS, T. 1987
Kommentar till ett arkeologiskt projekt. Nya bidrag till Hallands äldsta historia nr 1.
ARTELIUS, T.; LUNDQVIST, L. 1989
Bebyggelse-kronologi. Boplatser från perioden 1800 f Kr - 500 e Kr i södra Halland. Nya bidrag till Hallands äldsta historia. Nr 2.
BIELENIN, K. 1962
Ancient centre of iron metallurgy in the region of Gory Świętokrzyskie. Archaeologia Polona IV.
Wroclaw - Warszawa - Krakow. BJÖRKENSTAM, N. 1983
Förhistorisk och medeltida järnframställning. Reaktionsförlopp vid reduktion av järnmalmer i låga schaktugnar. Jemkontorets forskning, Ser H. Nr 27. Stockholm.
BJÖRKENSTAM, N.; FORNANDER, S. 1985
Metallurgy and technology at Lapphyttan. Medieval Iron in Society. Jemkontorets forskning, Ser H, Nr 34. Stockholm. BOHM, I. 1982
A study of the blast furnace process. Jemkontorets forsk ning. Ser H. Nr 22. Stockholm.
CARLSSON, D. 1976
Ett vendel-vikingatida verkstadshus på Gotland. Fomvännen 1976/3-4. Årgång 71. Stockholm. CARLSSON, D. 1979
Kulturlandskapets utveckling på Gotland. En studie av jordbruks- och bebyggelseförändringar under järnåldern.
Visby.
CARLSSON, K. 1987
Den medeltida bebyggelsen. Nya bidrag till Hallands äldsta historia. Nr 1. Göteborg.
EDGREN, B. 1978
Hässleby Borg. Kalmar län 1978. Årsbok för kulturhistoria och hembygdsvård. Årgång 63. Kalmar.
EINERSTAM, B. 1966
Om fasta fomlämningar i norra Halland. Halland. Halmstad. EINERSTAM, B. 1968
Om fasta fomlämningar i mellersta Halland. Halland. Halmstad.
ENGLUND, L. E. 1987
Lämningar efter lågteknisk järnframställning i södra Älvsborgs län. Arkeologi i Sverige 1985.
Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Rapport RAÄ 1987:1. Stockholm.
EVENSTAD, O. 1782
Afhandling om Jem-Malm. (faksimile) Trondheim 1960. FURINGSTEN, A. 1979
Tidig järnframställning i Forentorpa ängar. Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift 1979-1980. Skara.
FURINGSTEN, A. 1980
Fomlämning 61, jämframställningsplats, fossilt odlings landskap. Kartberga 1:1,2:1, Forentorpa ängar, Ugglums socken, Västergötland. Arkeologisk undersökning 1977. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Rapport 1980:22. Göteborg.
FURINGSTEN, A. 1984
Järnframställning i Västsverige - problem och möjligheter. Från flintverkstad till processindustri. De första 9000 åren i Västsverige speglade av UV Västs undersökningar 1968-
1980. Kungälv. HAGFELDT, H. 1971
Metod att bestämma förhistoriska blästslaggers samman sättning och smältpunkt. Jemkontorets forskning. Ser H. Nr 3. Stencil.
HALLINDER, P.; FLYGE, H. RANDRUP, J. 1986 The Iron Slagg from Helgö - An archaeological and scienti fic study. Excavations at Helgö X. KVHAA. Motala. HANSSON, P. 1985
Finnbäcken och smedsgården - två förromerska jämfram- ställningsplatser i Närke. Från Bergslag och Bondebygd. Årsbok för Örebro läns hembygdsförbund och stiftelsen Örebro Länsmuseum, 39. Kumla.
HATT, G. 1936
Nye iagttagelser vedrørende oldtidens jemudvinning i Jylland. Aarbøger for Nordisk Oldkyndighed 1936. Aarhus. HJÄRTNER-HOLDAR, E. 1987
Indikationer på tidig järnhantering i Sverige. 7000 år på 20 år. Arkeologiska undersökningar i Mellansverige.
Riksantikvarieämbetet. Stockholm.
HOLMBERG, R.; KNUTSSON, Ö.; STARK, I. 1984 Tidig järnframställning i Kind. Stencil.
HVASS, S. 1985
Hodde - Et vestjysk landsbysamfund fra ældre jernalder. Arkaeologiske Studier Vol VII. København.
HYENSTRAND, Å. 1974a
Jäm och bebyggelse. Studier i Dalamas äldre kolonisations historia. Dalamas Hembygdsbok. Falun.
H YENSTRAND, Å. 1974b
Centralbygd - Randbygd. Strukturella, ekonomiska och administrativa huvudlinjer i mellansvensk yngre järnålder. Acta Universitatis Stockholmiensis. Studies in North- European archaeology 5.
HYENSTRAND, Å. 1984
Fasta fomlämningar och arkeologiska regioner. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Rapport 1984:7. Stockholm.
JAANUSSON, H.; VÄHENE, G. 1975
Arkeologisk undersökning 1969-1971. Hallunda, Botkyrka socken, Södermanland. Del I-IL Fomlämning 13, boplats och gravfält, bronsålder. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Rapport 1975 B 23, B 64. Stockholm. JANZON, G. 1984
Stenredskap med skaftränna - indikation på tidig metall urgi? Jemkontorets forskning. Ser H 32. Stockholm. JANZON, G. 1987
Early non-ferrous metallurgy in Sweden. The Beginning of the Use of Metals and Alloys, ed. R. Maddin & T. Ko. The MIT Press. (In press).
KEY, M. 1983
Hur kunde dom? En amatörstudie i förhistorisk järn hantering. Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift
1983-1984. Skara. KLANG, L. 1982
Medeltida järnframställning och bebyggelse i östra Småland. Meta.
KLANG, L. 1984
Hylte kommun - flertusenårig kulturbygd med mer än tusen fomlämningar. Halland. Halmstad.
KRESTEN, P. 1984
'The link ore - slag - technology: Variation diagrams in the system Si O2 - FeO - MnO - MgO, with special reference to Lapphyttan. AMI-rapport nr 1/84. Stencil.
KRESTEN, P, SERNING, I. 1983
The calculation of normative constituents from the chemical Analyses of ancient slags. Jemkontorets Forskning. Ser H. Nr 25. Stockholm.
KNUTSSON, Ö. 1987
Mer om tidigt västgötajäm. Populär Arkeologi. Nr 1. LEVINSEN, K. 1983
Jernets introduktion i Danmark. KUML 1982-1983. Viborg. LUNDBORG, L. 1972
Undersökningar av bronsåldershögar och bronsåldersgravar i södra Halland. Höks, Tönnersjö och Halmstads härader under åren 1854-1970. Hallands Museum, 2. Halmstad. MAGNUSSON, G. 1985
Lapphyttan - An example of Medieval iron production. Medieval Iron in Society. Jemkontorets forskning. Ser H,Nr 34. Stockholm.
MAGNUSSON, G. 1986
Lågteknisk järnhantering i Jämtlands län. Jemkontorets Bergshistoriska Skriftserie Nr 22. Stockholm.
MAGNUSSON, G.; MILLBERG, P.O. 1981
"Lågteknisk järnframställning i Skaraborgs län" Rapport från ett forskningsprojekt. Västergötlands
Fornminnesförenings Tidskrift 1981-1982. Skara. MAGNUSSON, G.; MILLBERG, P.O. 1983
"Lågteknisk järnframställning i Skaraborgs län" Rapport från de fortsatta undersökningarna. Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift 1983-1984. Skara. MARTENS,I. 1978
Some Reflections on The Classification of Prehistoric and Medieval Iron-smelting Fumances. NAR, vol 11, No 1. Oslo.
MATSON, N H. 1982a
Smedjan, dess läge och byggnadssätt. Lima och Transtrand. Ur två socknars historia. Myrjäm och smide 1. Malung. MATSON, NH. 1982b
Smedjans fasta inventarier och smedjeutrymmenas bruk. Lima och Transtrand. Ur två socknars historia. Myrjäm och smide 1. Malung.
MODIN, H, MODIN, S, SERNING, I. 1985
Lapphyttejäm. En metallografisk undersökning och guide med arkeologiska kommentarer. Riksantikvarieämbetet och Jemkontoret. Johanneshov.
MORTON, G R, WINGROVE, J. 1969a
Slag, cinder and bear. Bulletin of Historical Metallurgy Group, Vol 3, Nr 2. London.
MORTON, G R, WINGROVE, J. 1969b
Constitution of bloomery slags: Part I: Roman. Journal of the Iron and Steel Institute, Vol 207. London.
MORTON, G R, WINGROVE, J. 1972
Constitution of bloomery slags: Part II: Medieval. Journal of the Iron and Steel Institute, Vol 210. London.
NAUMANN, E. 1922
Södra och mellersta Sveriges sjö- och myrmalmer. Deras bildningshistoria, utbredning och praktiska betydelse. Sveriges Geologiska Undersökningar, Ser C, N:o 297. Årsbok 13 (1919) N:o 6. Stockholm.
NIHLÉN, J. 1932
Studier rörande äldre svensk jämtillverkning med särskild hänsyn till Småland. Jemkontorets Bergshistoriska Skriftserie Nr 2. Stockholm.
NIHLÉN, J. 1939
Äldre jämtillverkning i Sydsverige. Studier rörande den primitiva järnhanteringen i Halland och Skåne.
Jemkontorets Bergshistoriska Skriftserie Nr 9. Stockholm.
PETTERSSON, JET. 1982a
Myrmalm och dess röstning. Lima och Transtrand. Ur två socknars historia. Myrmalm och smide 1. Malung. PETTERSSON, JET. 1982b
Blästan och blåsningen. Lima och Transtrand. Ur två sock nars historia. Myrmalm och smide 1. Malung.
REDIN, L. 1986
Stad, befolkning och bebyggelse i Halland under medeltid. Medeltiden och arkeologin. Festskrift till Erik Cinthio. Lund Studies in Medieval Archaeology 1. Lund. SERNING, I. 1966
Dalarnas järnålder. KVHAA handlingar. Stockholm. SERNING, I. 1973
Förhistorisk järnhantering i Dalarna. Fältundersökningar och tekniska undersökningar. Jemkontorets forskning. Ser H, Nr 9. Grängesberg.
SERNING, I. 1976
Tidig järnframställning i Skandinavien. När järnet kom. Göteborgs Arkeologiska Museum. Göteborg.
SERNING, 1.1979a
Malm, metall, föremål I-II. Kompendium i Arkeologi, Stockholms Universitet. Stockholm (l:a upplagan). SERNING, I. 1979b
Grop-schaktugnen från Hallfrede i Follingbo. Arkeologi på Gotland. Gotlandica 14. Visby.
SERNING, I. 1984
Tidigt järn i Mellansverige. Gotländskt Arkiv. Visby. SERNING, I. 1987
Malm, metall, föremål. Kompendium i Arkeometallurgi. Med bidrag av Ulf Qvarfort. Arkeometallurgiska Institutet
1987. Stockholms Universitet. (2:a upplagan). SERNING, I.; HAGFELDT, H.; KRESTEN, M. 1982 Vinarhyttan. Jemkontorets bergshistoriska utskott. Ser H, Nr 21. Stockholm.
STREIFFERT, J. 1987
Resultaten av fömndersökningama. Nya bidrag till Hallands äldsta historia nr 1. Göteborg.
STRÖMBERG, B. (under tryckning)
Tvååkersområdet - En del av den förhistoriska och medel tida järnhanteringen i Halland? Förhistoria i mellersta Halland - Arkeologiska undersökningar längs väg E6. Riksantikvarieämbetet UV 1988:15.
SÄRLVIK, I. 1975a
Arkeologisk undersökning 1968. Fomlämning 4 och 5 samt nyupptäckt jämframställningsplats, Ryd, Ryds församling, Skövde kommun, Västergötland. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Rapport 1975: B9. Stockholm.
SÄRLVIK, I. 1975b
Järnframställning i Ryd. Västergötlands
Fornminnesförenings Tidskrift 1975-1976. Skara. THÅLIN-BERGMAN, L. 1979
Förhistorisk järnhantering i Tabergsområdet. Tabergs Bergslag XII. Tabergs Bergslags Hembygdsförening, Jönköpings län 1979. Taberg.
ULLBERG-LOH, K.
"Järnframställning vid Gunnestorp, Halland". Manuskript UV Väst.
WEDBERG, V. 1981
Sven Nöjds studier i tidig nordskånsk järnhantering med inledande beskrivning över det skånsk-halländska jämom- rådet. Trebetygsuppsats framlagd vid Institutionen för Arkeologi, särskilt nordeuropeisk, Stockholms Universitet. Vårterminen 1981. Stockholm.
WEDBERG, V. 1984
Röda Jorden. Rapport från ett arkeologiskt forskningspro jekt. Västmanlands Fornminnesförening och Västmanlands läns Museum. Årsskrift 1984. Katrineholm.
WEDBERG, V. 1987
Rödjord och jäm. D-uppsats i Arkeologi särskilt
Nordeuropeisk vid Stockholms Universitet. Vårterminen 1987. Stockholm.
WEILER, E. 1987
De arkeologiska förutsättningarna för naturgas i Halland - arbetssätt och ideer. Nya bidrag till Hallands äldsta historia nr 1. Göteborg.
WINDELHED, B. 1989
Kulturgeografiska undersökningar av tidiga kulturlandskap vid Stjämarp, Årstad, Töringe och Oktorp, utförda i sam band med naturgasledningen i Halland. Nya bidrag till Hallands äldsta historia nr 3.
VOSS, O. 1962
Jemudvinning i Danmark i Forhistorisk tid. KUML. Aarhus.
Otryckta källor
Arkeometallurgiska Institutet (AMI), Håksberg, Ludvika, Dalarna.
AMI-rapport nr 8/86, fomlämning nr 85, Sibbarps socken, Halland
AMI-rapport nr 9/86, fomlämning nr 84, Sibbarps socken, Halland
AMI-rapport nr 26/86, fomlämning nr 68, Stjämarps socken, Halland
AMI-rapport nr 27/86, fomlämning nr 22, Skummeslövs socken, Halland
AMI-rapport nr 28/86, fomlämning nr 22, Skummeslövs socken, Halland
AMI-rapport nr 7/87, fomlämning nr 97, Vinbergs socken, Halland
Fomlämningsregistret (FLR), Riksantikvarieämbetet, Stockholm
Institut für Reine und Angewandte Kernphysik, der Christian-Albrechts-Universität Kiel (KI)
Laboratoriet för isotopgeologi, Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm (St)
The Svedberg-Laboratoriet, Uppsala Universitet (Ua)
BILAGA 1. Anläggningslista
Anläggningar med fynd av slagg, metall, slipstenar, deglar och gjutformar, från boplatserna vid SKOTTORP,