Det är av vikt att sjuksköterskor har viss kunskap om kost för att undvika att förvärra patienters tillstånd. Föreliggande studie kan få upp ögonen för kostens betydelse för patienter med hemodialys. Eftersom dessa patienter ibland är inlagda på andra
vårdavdelningar på sjukhuset där sjuksköterskor och undersköterskor ofta serverar mat till patienterna så borde kostens betydelse för dessa patienter uppmärksammas.
Förhoppningen är att patienten själv har tillgodosett sig kunskap på en hemodialysenhet men detta kan då krocka om personalen serverar just denna mat. Enkla riktlinjer för kost till dialyspatienter borde finnas även på övriga vårdavdelningar anser författarna till föreliggande studie. Alternativt att kost anpassad till dialyspatienter bör gå att beställa från köket. Detta gäller för sjuksköterskor utanför hemodialysenheter samt under sjuksköterskeutbildningen. Shutto et al. (2011) studie visar att 68 procent av alla läkar- och sjuksköterskestuderande inte vet att överkonsumtion av fosfatinnehållande
livsmedel och dryck under längre tid är skadligt. Att läsk innehåller socker visste 98,9 procent av de studerande men endast 6,9 procent visste att de innehåller fosfat. Detta visar att det nyutexaminerade sjuksköterskor saknar kunskap om kost och om fosfat. Det är något som förvärvas med påbyggnadskursen inom dialys eller av eget intresse. Istället för att lägga allt ansvar på dietisterna när det gäller att undervisa patienter om hur de kan minska intaget av fosfat, kan även läkare och sjuksköterskor hjälpa till och
27 undervisa och motivera patienterna för att få ett mer effektivt resultat (Shutto et al. 2011).
Om sjuksköterskor har mer kunskap ökar motivationen till arbetet vilket ger ett mer lyckat resultat i att bättre motivera patienterna. Det gäller även att sjuksköterskor får möjlighet till utbildning inom området för att ge ökad kompetens. Detta ansvar ligger således inte enbart hos individen utan även i organisationen och hos
arbetsgivaren/ledningen. Vikten av utbildning för både sjuksköterskor och patienter poängterar även Cupisti et al. (2012). Gardulf et al. (2011) nämner att både patienter och sjuksköterskor är viktiga i inlärningsprocessen.
4.4.1 Fortsatta studier
För att få en mer nyanserad bild av vad dialyssjuksköterskor kan om fosfater så skulle en intervjustudie kunna göras. Det skulle även vara av intresse att undersöka skillnader i kunskap om fosfater och kalium eftersom denna studie visar på tveksamheter rörande om dialyssjuksköterskorna verkligen har kunskaperna att särskilja dessa näringsämnen.
28
5. Referenslista
Almås H. (ed). (2002) Klinisk omvårdnad. Del 2. Stockholm: Liber AB. Aurell M. & Samuelsson O. (2008) Njurmedicin. Stockholm: Liber AB.
Benini O., D'Alessandro C., Gianfaldoni D. & Cupisti A. (2011) Extra-phosphate load from food additives in commonly eaten foods: a real and insidious danger for renal patients. Journal of renal nutrition. 21(4), 303-308.
Bring J. & Taube A. (2006) Introduktion till medicinsk statistik. Lund: Studentlitteratur. Cupisti A., Ferretti V., D'Alessandro C., Petrone I., Di Giorgio A., Meola M.,
Panichi V., Conti P., Lippi A., Caprioli R. & Capitanini A. (2012) Nutritional Knowledge in Hemodialysis Patients and Nurses: Focus on Phosphorus. Journal of
Renal Nutrition http://www.jrnjournal.org/article/S1051-2276(11)00247-0/abstract
Retrieved 2012-09-12, 12:22.
Eriksson K. (1997) Vårdandets idé. Stockholm: Nordstedts Förlag.
Gardulf A., Palsson M., Nicolay U. & Swedish Renal Nurse Group (2011) Education for dialysis patients lowers long-term phosphate levels and maintains health-related quality of life. Clinical nephrology 75(4), 319-327.
Gonzales-Parra E., Gracia-Iguacel C., Egido J. & Ortiz A. (2012) Phosphorus and Nutrition in Chronic Kidney Disease. International Journal of Nephrology
http://www.hindawi.com/journals/ijn/2012/597605/ Retrieved 2012-09-12, 18:55. Guida B., Piccoli A., Trio R., Laccetti R., Nastasi A., Paglione A., Memoli A. &
Memoli B. (2011) Dietary phosphate restriction in dialysis patients: a new approach for the treatment of hyperphosphataemia. Nutrition, metabolism, and
cardiovascular diseases: NMCD 21(11), 879-884.
Hruska K.A., Mathew S., Lund R., Qiu P. & Pratt P. (2008) Hyperphosphatemia of Chronic Kidney Disease. Kidney International 74(2), 148-157.
Jakobsson U. & Westergren A. (2005) Enkätmetodik – en svår konst. Vård i Norden
25(3) 72-73.
Jenkins & Mahon (2008) Chronic Kidney Disease (Stages 4-5) A Guide to Clinical
Practice. Madrid: European Dialysis and Transplant Nurses Association/ European
Renal Care Association (EDTNA/ERCA).
Kalantar-Zadeh K., Gutekunst L., Mehrotra R., Kovesdy C.P., Bross R., Shinaberger C., Noori N., Hirschberg R., Benner D., Nissenson. A.R. & Kopple J.D. (2010)
Understanding Sources of Dietary Phosphorus in the Treatment of Patients with Chronic Kidney Disease. Clinical Journal of American Society of Nephrology 5(3), 519-530.
29 Ketteler M. (2011) Phosphate Metabolism in CKD Stages 3-5: Dietary and
Pharmacological Control. International Journal of Nephrology.
http://www.hindawi.com/journals/ijn/2011/970245/ Retrieved 2012-10-01, 14:56. Lindberg M., Lundström-Landegren K., Johansson P., Lidén S. & Holm U. (2012)
Competencies for for practice in renal care: a national Delphi study. Journal of
Renal Care 38(2), 69-75.
Livsmedelsverket (2011).
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Salt--mineraler/Fosfor-/ Retrieved 2012-04-23, 22:17.
Martin K.J. & Gonzalez E.A. (2011) Prevention and control of phosphate
retention/hyperphosphatemia in CKD-MBD: what is normal, when to start, and how to treat? Clinical Journal of the American Society of Nephrology 6(2), 440-446.
Nationalencyklopedin (2012) http://www.ne.se/sok?q=livsmedel Retrieved 2012-09-05, 12:35.
Nyberg & Jönsson (2004) Njursjukvård. Lund: Studentlitteratur
Olsson H. & Sörensen S. (2011) Forskningsprocessen – Kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. Stockholm: Liber AB.
Pollock J.B. & Jaffery J.B. (2007) Knowledge of Phosphorus Compared With Other Nutrients in Maintenance Dialysis Patients. Journal of Renal Nutrition 17(5), 323– 328.
Polit D. & Beck C.T. (2008) Nursing Research. Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkens.
Rantanen M., Kallio T., Johansson K., Salanterä S., Virtanen H. & Leino-Kilpi H. (2008) Knowledge Expectations of Patients On Dialysis Treatment. Nephrology
Nursing Journal 35(3), 249-255.
Reddy V., Symes F., Sethi N., Scally A.J., Scott J., Mumtaz R. & Stoves J. (2009) Dietitian-led education program to improve phosphate control in a single-center hemodialysis population. Journal of renal nutrition 19(4), 314-320.
Savica V., Calò L.A., Monardo P., Santoro D., Muraca U. & Mallamace A. (2008) High phosphate content beverages in dialysis patients: Relevance for hyperphosphatemia and cardiovascular risk. Nutrition, Metabilism & Cardiovaskular Diseases 18(8), 39-40.
Shinaberger C.S., Greenland S., Kopple J.D., Van Wyck D., Mehrotra R., Kovesdy C.P. & Kalantar-Zadeh K. (2008) Is controlling phosphorus by decreasing dietary
30 protein intake beneficial or harmful in persons with chronic kidney disease? The
American Journal of Clinical Nutrition 88(6), 1511-1518.
Shutto Y., Shamada M., Kitajima M., Yamabe H. & Razzaque M.S. (2011) Lack of Awareness among Future Medical Professionals about the Risk of Consuming Hidden Phosphate-Containing Processed Food and Drinks.
http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0029105
Retrieved 2012-10-14, 11.53.
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf. Retrieved 2012-04-23, 20:39.
Shepherd R., Farleigh C.A & Land D.G. (1985) Estimation of Salt Intake by Questionnaire. Appetite 6(3), 219-233
Sullivan C., Sayre S.S., Leon J.B., Machekano R., Love T.E., Porter D., Marbury M. & Sehgal A.R. (2009) Effect of Food Additives on Hyperphosphatemia Among Patients With End-stage Renal Disease, A Randomizzed Controlled Trial. The
Journal of the American Medical Association301(6), 629-635.
Toussaint N.D., Pedagogos N., Beavis J., Becker G.J., Polkinghorne K.R. & Kerr P.G. (2011) Improving CKD-MBD management in haemodialysis patients: barrier analysis for implementing better practice. Nephrology Dialalysis Transplantation
26(4), 1319–1326.
Uribarri J. (2007) Phosphorus homeostasis in normal health and in chronic kidney disease patients with special emphasis on dietary phosphorus intake. Seminars in
dialysis 20(4), 295-301.
Uribarri J. (2009) Phosphorus Additives in Food and their Effect in Dialysis Patients.
Clinical Journal of the American Society of Nephrology 4(8), 1290-1292.
Wegener (2011) Jakten på fosfor i maten – en utmaning för dialyspatienter med stort proteinbehov.Dialäsen (1), 33-36 http://www.dialasen.com/PDF/DIA%20nr1-11_del2.pdf Retrieved 2012-09-26, 17.16.
Yamada S., Yoshida H., Taniguchi M., Tanaka S., Eriguchi M., Nakano T., Tsuruya K. & Kitazono T. (2012) Effectiveness of Lanthanum Carbonate Treatment Used in Combination with Other Phosphate Binders in Peritoneal Dialysis Patients. Internal
Bilaga 1