Bröstcancerpatienter är en växande grupp i samhället. Idag lever ca 90 000 kvinnor i samhället som överlevt, och fler kommer att drabbas som patient(Cancerfondsrapporten 2013) eller beröras som nära anhörig eller vän. Eftersom antalet överlevare ökar är det extra viktigt att vården tar sitt ansvar och stödjer dessa kvinnor. Vården behöver
utvecklas när det gäller omhändertagandet efter avslutad behandling eftersom kvinnorna upplever en ovisshet på grund av otydliga riktlinjer för eftervård. Resultatet i
föreliggande studie visade att kvinnorna upplever informationsbrist och ett bristande holistiskt synsätt från vården. Enligt Edberg och Wijk (2009) har alla patienter
rättigheter till information om sitt hälsotillstånd samt vidare information för att uppnå och främja sin hälsa. Detta betyder att varje patient ska få så mycket information som krävs för att kunna ta ansvar och göra egna val kring den egna hälsan. Det är
anmärkningsvärt att målgruppen inte får tillgång till den information de behöver för att kunna få adekvat vård, och att kvinnorna upplever att deras liv efter behandlingen inte uppmärksammas tillräckligt inom vården. Ett exempel på informationsbristen är de
19
unga kvinnorna i Knobf (2007) studie som upplever att vårdpersonalen inte uppmärksammade deras psykiska hälsa genom att undvika att samtala om psykosociala och sexuella aspekter, vilket skapade en känsla av ensamhet och “ofrivillig tystnad”.
Edberg och Wijk (2009) menar att svårigheten att samtala om sexualitet ligger hos den som ansvarar för samtalet samt att hälso- och sjukvårdspersonal ofta är obekväma inom ämnet. I samtalet med patienten bör sjuksköterskan vara lyhörd, visa känslighet och respektera individens integritet.
Ehrenberg och Wallin (2009) menar att för att få ett helhetgrepp inom vårdkedjan är det viktigt att varje verksam vårdgivare ser sin del som ett bidrag till den stora helheten i kedjan och detta kräver att alla vårdgivare samordnar sina insatser. Enligt socialtjänstlagen och hälsosjukvårdslagen har landsting och kommun en skyldighet att samarbeta. Denna helhetssyn och samarbete i vårdkedjan ser författarna till studien som ett viktigt underlag för en fungerande eftervård. Detta goda samarbete fick kvinnorna i studien av Roundtree et al. (2011) uppleva då de kände sig lyckligt lottade över att deras läkare hade kontakt med varandra och överförde viktig information angående kvinnans sjukdomshistoria och detta resulterade till att kvinnorna kände förtroende till eftervården. Enligt Pauwels et al. (2013) bör återanpassningen efter bröstcancer anpassas efter kvinnornas individuella behov. Enligt Ehrenberg och Wallin (2009) blir det allt mer angeläget att skapa en vårdplan där olika professioner bidrar med sin kunskap. Detta bidrar till en helhet i vården och runt patienten. Vårdplanen är ett viktigt redskap för att skapa gemensamma mål till de individuella stöd som patienten behöver.
Det är viktigt att bära med sig som sjuksköterska att alla människor är unika och hanterar därför livet som överlevare på skilda vis. Alla kvinnor kan stärkas av att sjuksköterskan har kunskap och intresse av att lyfta begreppet KASAM inom omvårdnaden. Edberg och Wijk (2009) beskriver att komponenten Begriplighet kan åstakommas genom att ge tydlig information och ha en öppen och ärlig kommunikation.
Hanterbarhet kan åstakommas genom att sjuksköterskan ser sig själv som en resurs till patienten samt ge återkopplingar och skapa trygghet i mötet. Meningsfullhet kan åstadkommas genom att sjuksköterskan uppmuntrar i syfte att motivera patienten samt att sjuksköterskan visar en vilja att vårda.
20
4.4.1 Slutsats
Litteraturstudien visar på brister i eftervården till kvinnor som överlevt bröstcancer och lyfter även fram kvinnornas behov av socialt stöd från vården. Kvinnorna uppger att de behöver bättre och mer information, att vårdpersonalen inte uppmärksammar deras psykiska hälsa tillräckligt och att vården i hög grad borde utgå från ett holistiskt synsätt för att möjliggöra en förbättring av eftervården.
21
REFERENSER
Artiklar markerade med * är inkluderade i resultatet.
Alfano, C.M., Day, J.M., Katz, M.L., Herndon, J.E.,2nd, Bittoni, M.A., Oliveri, J.M., Donohue, K. & Paskett, E.D. (2009) Exercise and dietary change after diagnosis and cancer-related symptoms in long-term survivors of breast cancer: CALGB 79804. Psycho-oncology 18(2), 128-133.
Allen, J.D., Savadatti, S. & Levy, A.G. (2009) The transition from breast cancer 'patient' to 'survivor.'. Psycho-oncology 18(1), 71-78.
Almås, H., Stubberud, D-G. & Grønseth, R. (red.) (2011). Klinisk omvårdnad. 2. 2., [uppdaterade] uppl. Stockholm: Liber
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur Bergh, J., Brandberg, Y., Ernberg, I., Frisell, J., Furst, C-J. & Hall. P. (2007).
Bröstcancer. Stockholm: Karolinska Institutet University Press
Bower, J.E., Ganz, P.A., Desmond, K.A., Bernaards, C., Rowland, J.H., Meyerowitz, B.E. & Belin, T.R. (2006) Fatigue in long-term breast carcinoma survivors: a longitudinal investigation. Cancer 106(4), 751-758.
Cancerfondsrapporten (2013). Statistik http://www.cancerfonden.se/sv/Om-Cancerfonden/Press/Pressmappar/Cancerfondsrapporten-2013/ [elektronisk]
Tillgänglig: [2013-10-10]
*Cappiello, M., Cunningham, R.S., Knobf, M.T. & Erdos, D. (2007) Breast cancer survivors: information and support after treatment. Clinical nursing research 16(4), 278-93; discussion 294-301.
*Charlier, C., Pauwels, E., Lechner, L., Spittaels, H., Bourgois, J., DE Bourdeaudhuij, I.
& VAN Hoof, E. (2012) Physical activity levels and supportive care needs for physical activity among breast cancer survivors with different psychosocial
profiles: a cluster-analytical approach. European journal of cancer care 21(6), 790-799.
Cobb, S. (1976) Social support as a moderator of life stress. Psychosomatic Medicine 38 (5), 300-314.
*Easley, J. & Miedema, B. (2012) Rehabilitation After Breast Cancer:
Recommendations from Young Survivors. Rehabilitation Nursing 37(4), 163-170.
Edberg, A-K. & Wijk, H. (red.) (2009). Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa. 1.
uppl. Lund: Studentlitteratur
Ehrenberg, A., Wallin, L., & Edberg, A-K (red.) (2009). Omvårdnadens grunder.
Ansvar och utveckling. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (s. 86)
Eide, H. & Eide, T. (2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation: relationsetik, samarbete och konfliktlösning. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
22
Ericson, E. & Ericson, T. (2008). Illustrerade medicinska sjukdomar: specifik
omvårdnad, medicinsk behandling, patofysiologi. 3., [omarb. och uppdaterade] uppl.
Lund: Studentlitteratur
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 2., [uppdaterade] utg.
Stockholm: Natur & Kultur
Ganz, P.A. & Bower, J.E. (2007) Cancer related fatigue: a focus on breast cancer and Hodgkin's disease survivors. Acta Oncologica (Stockholm, Sweden) 46(4), 474-479.
Godfrey, C.M., Harrison, M.B., Lysaght, R., Lamb, M., Graham, I.D. & Oakley, P.
(2011) Care of self - care by other - care of other: the meaning of self-care from research, practice, policy and industry perspectives. International journal of evidence-based healthcare 9(1), 3-24.
*Gorman, J.R., Usita, P.M., Madlensky, L. & Pierce, J.P. (2009) A qualitative
investigation of breast cancer survivors’ experiences with breastfeeding. Journal of Cancer Survivorship 3(3), 181-191.
Gray, R.E., Fitch, M., Greenberg, M., Hampson, A., Doherty, M. & Labrecque, M.
(1998) The information needs of well, longer-term survivors of breast cancer.
Patient education and counseling 33(3), 245-255.
*Griggs, J.J., Sorbero, M.E., Mallinger, J.B., Quinn, M., Waterman, M., Brooks, B., Yirinec, B. & Shields, C.G. (2007) Vitality, mental health, and satisfaction with information after breast cancer. Patient education and counseling 66(1), 58-66.
Henricson, M. (red.) (2012). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
*Hsu, H., Dodd, M., J., Guo, S., Lee, K., A., Hwang, S. & Lai, Y. (2011) Predictors of exercise frequency in breast cancer survivors in Taiwan. Journal of Clinical Nursing 20(13), 1923-1935.
Johansson, A., Svensson, E., & Axelsson, L. (2005) Social isolering – ett problem hos cancerpatienter med fatigue. Vård i Norden 25(4), 60-63.
Kirshbaum, M.N. (2007) A review of the benefits of whole body exercise during and after treatment for breast cancer. Journal of Clinical Nursing 16(1), 104-121.
Knobf, M.T. (2007) Psychosocial responses in breast cancer survivors. Seminars in oncology nursing 23(1), 71-83.
Koinberg, I.L., Holmberg, L. & Fridlund, B. (2002) Breast cancer patients' satisfaction with a spontaneous system of check-up visits to a specialist nurse. Scandinavian Journal of Caring Sciences 16(3), 209-215.
23
Larsson, I.L., Jonsson, C., Olsson, A.C., Gard, G. & Johansson, K. (2008) Women's experience of physical activity following breast cancer treatment. Scandinavian Journal of Caring Sciences 22(3), 422-429.
*Lim, J., Baik, O.M. & Ashing-Giwa, K.T. (2012) Cultural health beliefs and health behaviors in Asian American breast cancer survivors: A mixed-methods approach.
Oncology nursing forum 39(4), 388-397.
*Lopez-Class, M., Perret-Gentil, M., Kreling, B., Caicedo, L., Mandelblatt, J. &
Graves, K.D. (2011) Quality of life among immigrant Latina breast cancer survivors: realities of culture and enhancing cancer care. Journal of cancer
education : the official journal of the American Association for Cancer Education 26(4), 724-733.
Mallinger, J.B., Griggs, J.J. & Shields, C.G. (2005) Patient-centered care and breast cancer survivors' satisfaction with information. Patient education and counseling 57(3), 342-349.
Nystrand. A. Cancerfonden (2012). Bröstcancer
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Brostcancer/ [Elektronisk]
Tillgängling: [2013-04-15]
*Oxlad, M., Wade, T., Hallsworth, L. & Koczwara, B. (2008) 'I'm living with a chronic illness, not . . . dying with cancer': a qualitative study of Australian women's self-identified concerns and needs following primary treatment for breast cancer.
European Journal of Cancer Care 17(2), 157-166.
*Pauwels, E.E.J., Charlier, C., De Bourdeaudhuij, I., Lechner, L. & Van Hoof, E.
(2013) Care needs after primary breast cancer treatment. Survivors' associated sociodemographic and medical characteristics. Psycho-oncology 22(1), 125-132.
Pellmer, K., Wramner, B. & Wramner, H. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap 3., kompletterade uppl. Stockholm: Liber
Peuckmann, V., Ekholm, O., Rasmussen, N.K., Groenvold, M., Christiansen, P., Moller, S., Eriksen, J. & Sjogren, P. (2009) Chronic pain and other sequelae in long-term breast cancer survivors: nationwide survey in Denmark. European journal of pain (London, England) 13(5), 478-485.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. 9. ed. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins
Rasmussen, D.M., Hansen, H.P. & Elverdam, B. (2010) How cancer survivors
experience their changed body encountering others. European journal of oncology nursing : the official journal of European Oncology Nursing Society 14(2), 154-159.
24
*Roundtree, A.K., Giordano, S.H., Price, A. & Suarez-Almazor, M.E. (2011) Problems in transition and quality of care: perspectives of breast cancer survivors. Supportive care in cancer : official journal of the Multinational Association of Supportive Care in Cancer 19(12), 1921-1929.
Rosedale, M. (2009) Survivor loneliness of women following breast cancer. Oncology nursing forum 36(2), 175-183.
*Royak-Schaler, R., Passmore, S.R., Gadalla, S., Hoy, M.K., Zhan, M., Tkaczuk, K., Harper, L.M., Nicholson, P.D. & Hutchison, A.P. (2008) Exploring patient-physician communication in breast cancer care for African American women following primary treatment. Oncology nursing forum 35(5), 836-843.
Sammarco, A. & Konecny, L.M. (2008) Quality of life, social support, and uncertainty among Latina breast cancer survivors. Oncology nursing forum 35(5), 844-849.
Sandelin. K. 1177 Sjukvårdsrådgivningen (2012). Bröstcancer http://www.1177.se/Gavleborg/Tema/Cancer/Cancerformer-och-
fakta/Cancerformer/Brostcancer/ [Elektronisk] Tillgänglig: [2013-04-15]
Sköld Nilsson, A. (2010). Bröstcancerboken: från besked till färdigbehandlad.
Stockholm: Norstedt
Thewes, B., Butow, P., Girgis, A. & Pendlebury, S. (2004) The psychosocial needs of breast cancer survivors; a qualitative study of the shared and unique needs of younger versus older survivors. Psycho-oncology 13(3), 177-189.
Thomas-MacLean, R. (2005) Beyond dichotomies of health and illness: life after breast cancer. Nursing inquiry 12(3), 200-209.
Törnberg. S. Vårdguiden (2012). Mammografiscreening http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-
rad/Omraden/Undersokningar/Mammografiscreening/ [Elektronisk] Tillgänglig:
[2013-10-06]
Vivar, C.G. & McQueen, A. (2005) Informational and emotional needs of long-term survivors of breast cancer. Journal of advanced nursing 51(5), 520-528.
Walters, S., Maringe, C., Butler, J., Rachet, B., Barrett-Lee, P., Bergh, J., Boyages, J., Christiansen, P., Lee, M., Warnberg, F., Allemani, C., Engholm, G., Fornander, T., Gjerstorff, M.L., Johannesen, T.B., Lawrence, G., McGahan, C.E., Middleton, R., Steward, J., Tracey, E., Turner, D., Richards, M.A., Coleman, M.P. & ICBP Module 1 Working Group (2013) Breast cancer survival and stage at diagnosis in Australia, Canada, Denmark, Norway, Sweden and the UK, 2000-2007: a
population-based study. British journal of cancer 108(5), 1195-1208.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning & klinisk verksamhet. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
25
Tabell 3. Valda vetenskapliga artiklar till litteraturstudiens resultat. Bilaga 1
Författare with a chronic illness, not
Fokusgrupper Latent
innehållsanalys 33st. i åldern 42-75 år. Alla överlevare i 8 år, behandlats 1st.
gång/inga upprepningar.
Fokusgrupper Latent
innehållsanalys care needs for physical
Enkäter Deskriptiv -statistik Deltagare 231st i ålder 50 -64 år, som hade avslutat behandling minst 3 månader- 6år.
Enkäter Wilcoxon
ranksum test
Intervjuer Latent
innehållsanalys
26
Deltagare 35st i ålder 18- 50 år.
Quality of Life among
Deltagarna var 28 st. 21 år eller
Deltagarna 20 st. i ålder 33-80 år. 7-60 månader efter avslutad
Deltagarna var 11 st. bröstcancer överlevare som är
Överlevare ett till fem år efter diagnos.
Grupp 1 Deltog i antingen en telefon eller en postenkät
27
Deltagare 196 st. i ålder 23-74 år,
Deltagare 465st i ålder 18-65 år Överlevare 3 -6 veckor efter avslutad behandling
Enkäter Binär logistisk regressionsanalys cancer care for african
Deltagare 39st i ålder 30-75 år, efter avslutande behandling
<1->5år.
Fokus grupper Latent innehålls-analys
28
Tabell 2. Syfte och huvudresultat i granskade artiklar. Bilaga 2
Författare Årtal Land
Titel Syfte Huvudresultat
Oxlad et al.
2008 Australien
‘I’m living with a chronic illness, not dying
with cancer': a qualitative study of Australian women's self-identified concerns and needs following primary treatment for breast cancer
Att identifiera de aktuella problem och behov hos
australiensiska kvinnor som hade nyligen avslutat primär behandling för bröstcancer för att utveckla en arbetsbok-tidskrift för denna population.
Kvinnorna beskrev ett behov av information angående
lymfödemutveckling, egenvård och personlig utveckling/självkänsla.
Kvinnorna har ett fortsatt kontaktbehov från vårdpersonalen efter att behandling och kontroller avslutats på sjukhuset.
Roundtree et al.
2011 USA
Problems in transition and quality of care:
perspectives of breast- cancer
survivors
Att undersöka
bröstcancer överlevares uppfattningar och attityder av deras nuvarande sjukvårds behov, screening samt deras
informationsbehov.
Kvinnorna i studien föredrog att träffa onkologläkaren för frågor gällande eftervård för att de upplevde att onkologläkarna hade en dialog mellan varandra, kunskap om kvinnans sjukdomshistoria och en holistisk helhetssyn.
Kvinnorna upplevde att primärvården saknade denna helhetssyn och erfarenhet.
Charlier et al.
2012 Belgien
Physical activity levels and supportive care needs for
physical activity among breast cancer survivors with faktorer bland överlevare av bröstcancer. Andra syftet är att utvärdera kluster av fysisk aktivitetsnivå och vårdbehov för fysisk aktivitet.
Kvinnor
med låg ångest och som sällan lider av trötthet samt rapporterat gott emotionellt välbefinnande, rapporterade lika stort vårdbehov för fysisk aktivitet som kvinnor med hög ångest och dåliga framtidsutsikter Dessa fynd tyder på att vårdbehov för fysisk aktivitet inte kopplat till nöd. Resultaten betonar vikten av att
uppmärksamma de individuella behoven inom fysisk aktivitet och skräddarsy insatser oavsett ångestnivå.
Griggs et al.
2007 USA
Vitality, mental health, and satisfaction with information
after breast cancer
Att undersöka vilket kan avgöra vilken mental hälsa, inklusive vitalitet patienten får efter att på långsiktigt överlevt bröstcancer
Många kvinnor var mycket nöjda med diagnos och behandlingsinformationen hela 87 %, i motsats med informationen i eftervården där endast 30 % var nöjda.
Information är ett sätt att förbättra mental hälsa och vitalitet av patienter som lever med följdtillstånd av bröstcancer och dess behandling.
29 Författare Årtal
Land
Titel Syfte Huvudresultat
Långsiktiga överlevande gynnas i starkare grad av utbildning/ information än de som nyligen avslutat behandling.
Easley & Miedema 2012
Att beskriva behoven av cancer rehabilitering av unga kvinnor efter bröstcancerbehandling
94 % av de unga kvinnorna uppgav att de var
omedvetna om tillgänglig social support pga. saknad information från
professionell vårdpersonal.
De föreslår att vården kan bidra med en tilldelad kontaktperson samt rehabiliteringsteam som de kan vända sig till efter deras avslutade behandling som finns tillgänglig för frågor och stöd när de skall återgå till vardagen i livet.
Lopez-Class et al.
2011 USA
Quality of life among immigrant latina breast cancer survivors:
realities of culture and enhancing cancer care
Att undersöka sociala, kulturella och hälsovårds faktorer
som påverkar livskvalitet och kvinnor i USA upplever problem som bröstcancer överlevare i vården.
Språkbarriärer som kan orsaka fördröjningar, avsaknad av tolk. Resultatet visade att kvinnorna upplevde att vårdtempot är högre i USA än i deras hemland vilket de ansåg kunde medföra förhastade beslut och mindre avsatt tid för information.
Cappiello et al.
2007 USA
Breast cancer survivors information and support after treatment
Att beskriva den information och stöd behoven hos kvinnor med tidig bröstcancer efter behandling som en grund för att
utveckla specifika insatser som mer adekvat sätt möta behoven hos denna population
Det finns behov att ge kvinnorna mera information när det gäller deras framtid och fortsatta planerade vård. Önskan om att denna information inte skall ges vid sista dagen i samband med sista behandling utan ett separat möte lite längre fram.
Gorman et al.
2009 USA
A qualitative
investigation of breast cancer survivors’
experiences with breastfeeding
Att utforska sammanhang och mening av kvinnors upplevelser och motiven kring amning
Denna studie visade på ett behov av förbättrad tillgång till information och stöd till kvinnor som är motiverade till att kunna amma sitt barn efter att ha tagit bort ett bröst eller en del av ett bröst.
Lim et al.
2012 USA
Cultural health beliefs and health behaviors in asian american breast cancer survivors:
a mixed-methods approach
Att utforska sambanden mellan
Kvinnorna anser att relationen med läkaren är viktig. Relationen med läkaren kan antingen orsaka stress eller motverka stress mycket beroende på läkarens attityd och
30 Författare Årtal
Land
Titel Syfte Huvudresultat
läkare och patient relation, och hälsa beteenden
bland asiat- amerikanska bröstcancer överlevande (AABCS), och den kontextuella innebörden av dessa relationer mellan korean-
amerikanska bröstcancer överlevande (KABCS) och AABCS.
emotionella förmåga i samtalet. Resultatet visade även att det fanns missnöje gällande språkbarriärer mellan patient och läkare.
Hsu et al.
2011 Taiwan
Predictors of exercise frequency in breast cancer survivors in Taiwan
Att tillämpa social kognitiv teori för att belysa faktorer som motiverar till förändring i motion frekvens för överlevare av bröstcancer
Under de sex månader efter avslutad
cancerbehandling.
Kvinnorna anser att läkaren bör stödja utifrån det aktuella forsknings underlagen inom fysisk aktivitet till målgruppen när de planerar hälso-utbildning och förebyggande insatser.
Pauwels et al.
2013 Belgien
Care needs after primary breast cancer treatment. vårdbehovet hos de rehabiliterade som överlevt bröstcancer och bestämmer vilka sociodemografiska och medicinska
egenskaper/särdrag som är förknippade med dessa vårdbehov.
Behov av information och stöd inom flera
rehabiliteringsområden.
För att underlätta återanpassning bör insatserna anpassas efter behov. Genom att ge information vid rätt tidpunkt efter behandling, bra anpassad broschyr samt samtal med psykolog. Flera informationstillfällen och informativa webbplatser.
Unga kvinnor och låginkomsttagare har ett större behov av information och stöd.
Royak-Schaler et al.
2008 USA
Exploring patient-physician communication in breast cancer care for African American women
following primary treatment
Att undersöka patient och läkare
kommunikation- ur patientens perspektiv angående riktlinjer och informationskällor används för att kunna utveckla
överlevnadsvården och föredragna vägar för information
överföringen till afrikan-amerikanska bröstcancer överlevare.
Deltagarna rapporterade brister i information från läkaren angående deras diagnos, behandlingar, biverkningar och riktlinjer för uppföljande vård. Deltagarna uttryckte starkt informationsintresse för egenvårds metoder som syftar till att minska risken för återfall. Mer än 90 % av deltagarna i studien rapporterade en brist på specifika
rekommendationer angående kost och fysisk aktivitet.