Intervjuerna har visat på hur man som kvinna med ett långt gånget drogmissbruk kan ta sig ur detta genom att ta hjälp av behandling och att våga utvecklas som människa. Ingen berättelse är helt lik den andra och ändå återfinns liknande drag i alla tre berättelserna. En sak som skiljer sig åt är sättet att ta sig till behandling då en av kvinnorna tog sig till behandling genom en stark vilja och två av kvinnorna mest av allt tvingades till behandling av myndigheter och sin svaga fysiska hälsa. Mönstret hos alla kvinnor var att en långvarig nergång i missbruket på olika sätt tvingade fram ett beslut om att välja ett drogfritt liv. Faktorer som bidrog till detta beslut var i huvudsak motivation till god kontakt med barnen och familjen, en växande självkänsla och en känsla av ökad mening med livet. Faktorer som relaterade till en av Salutogenesen tre komponenter; meningsfullhet. I sina liv som
missbrukare var känslan av meningsfullhet väldig låg för att stadigt öka genom den långa behandlingstiden och åren som drogfri. I samband med att motivationen ökade så uppträdde också en förändring i deras upplevelse av möjligheten att hantera sig själva och situationen. Kvinnorna upplevde sig helt enkelt alltmer kapabla att välja själva och att styra sina liv och själva känslan av att kunna göra det verkade i sin tur påverka motivationen så att en stabilare drogfrihet kunde uppnås. Det som resultaten visar och som fascinerar mig mycket är just den enorma styrka och självkänsla som kvinnorna har utvecklat genom sitt arbete med att bli och förbli drogfri. Dessa kvinnor har växt som människor genom sina erfarenheter i missbruket och på sin väg ut ur det, och i mitt möte med dem gav de intryck av att ha en större
självkännedom och självinsikt än de flesta andra kvinnor och män jag har mött. Min slutsats är att när det gäller kvinnor med svårare missbruksproblem så behöver dessa en kraftfull insats från samhället i form av lång behandling. Frågan är också om inte en längre behandling vore att föredra även när inte missbruket gått så långt. Det som verkar vara till mest hjälp för
kvinnorna är att få vara delaktig, uppleva sitt värde som människa och kvinna samt att de ges möjlighet att förstå sig själva och sitt missbruk. Preventivt skulle det vara till stor hjälp för många kvinnor om vi samtalade mer öppet om dessa frågor i samhället menar jag. Frågor som gäller de flesta av oss och handlar om skuld, skam, utanförskap och höga krav både inifrån och utifrån samhället. Krav som vi tror att vi måste leva upp till för att ”passa in” i bilden av en god mor och en perfekt och duktig kvinna.
Fortsatt forskning
Det skulle vara intressant att fortsätta forska kring missbrukande kvinnor och deras möjlighet att förändra copingstrategier genom att studera de psykologiska processerna som sker med människor i behandling. Att ”tänka hela filmen” var en metod kvinnorna talade om som en viktig del i motivationen att inte falla tillbaka i drogmissbruk. Att undersöka om denna metod kan användas även i form av positiva ”filmer” att tänka på i vissa situationer, och vilket utfall det skulle kunna ha, vore intressant att pröva. Det skulle också vara av stort värde att vidare undersöka effekten av skillnader i behandlingstid för kvinnor med missbruksproblem eftersom denna studie visar på vikten av en lång behandling som innehåller en stor del
självreflektion och personlig utveckling. En ytterligare intressant studie anser jag vara att följa ett stort antal kvinnor och deras grad av KASAM under lång tid, kanske från 20 års ålder och framåt. Vid varje femårsperiod skulle man göra en bedömning av deras känsla av
sammanhang genom både intervjuer och frågeformulär för att få veta mer om i vilken mån känslan av sammanhang förändras över tid och genom erfarenheter som exempelvis missbruk men också av att klara av svårigheter i livet.
Referenser
Antonovsky, A. (1991) Hälsans mysterium. Stockholm, Natur och kultur
Arévalo, S., Prado, G., & Amaro, H. (2007). Spirituality, sence of coherence, and coping responses in women receiving treatment for alcohol and drug addiction. Evaluation and Program Planning, 31, 113-123. Åtkomst maj 2008 från Science Direct.
Barth, T., & Näsholm, C. (2006). Motiverande samtal – MI; att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor. Lund: Studentlitteratur.
Blomqvist, J. (1999) Inte bara behandling. Vägar ut ur alkoholmissbruket. Stockholm: Bjurner & Bruno
Blomqvist, J. (2002) Recovery with and without treatment. A comparison of resolutions of alcohol and drug problems. Addiction Research and theory, 10(2), 119-158. Åtkomst maj 2008 Academic Search Elite.
Blomqvist, J., Christhops, I. (2005) Vägen till vården. Kvinnors och mäns skäl att söka hjälp respektive börja behandling för alkoholbehandling. (FoU rapport 2005:9).
Forsknings- och utvecklingsenheten Stockholms stad.
Blomqvist, J., Cunningham J., Wallander L., & Collin, L. (2007). Att förbättra sina dryckesvanor - om olika mönster för förändring och vad vården betyder. (FoU rapport 2007:6 ). Forsknings- och utvecklingsenheten Stockholms stad. Cunningham, J.A., Wild, C.T., Koski-Jännes, A. (2005). Motivation an life events: A
prospective natural history pilot study of problem drinkers in the community. Addictive Behaviors 30, 1603-1606. Åtkomst maj 2008 från Science Direct.
Fahlke, C. (2005). Missbrukets psykologi. I Hwang, P., Lundberg, I., Rönnberg, J. & Smedler A-C. (red.), Vår tids psykologi. (pp. 397-418). Stockholm: Natur och kultur.
Hasking, P.A. & Oei, T.P (2006). Alcohol expextancies, self-efficacy and coping in an alcohol-dependent sample. Addictive Behaviors, 32, 99-113. Åtkomst maj 2008 från ScienceDirect.
Hayes, N. (2000). Doing Psychological Research. Buckingham: Open University Press
Humphreys, K. & Tucker, J. A. (2002). Towards more responsive and effective intervention systems for alcohol-related problems (editorial). Addiction 97 (2), 126-132.
www.blackwell-synergy.com/doi/pdf/10.1046/j.1360-0443.2002.00004.x?cookieSet=1
Hwang, P., Lundberg, I., Rönnberg, J. & Smedler, A-C. (2005) Vår tids psykologi. Stockholm: Natur och kultur
Hänninen, V. & Koski-Jännes, A. (1999). Narratives of recovery from addictive behaviours. Addiction 94, 1837-1848. Åtkomst maj 2008 från Academic Search Elite.
Klingemann, H. (1991) The motivation for chance from problem alcohol and heroin use. Brittish Journal of Addiction, 86, 727-44. Åtkomst maj 2008 från Academic Search Elite. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lazarus, R. S., & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal, and coping. New York: Springer Levi, L. (2002). Stressen i mitt liv. Stockholm: Natur och Kultur
Miller, W. (1998). Toward a motivational definition and understanding of addiction. Reprinted with permission from the Motivational Interviewing Newsletter for Trainers; vol.5, No.3; p.2-6. http://www.motivationalinterview.org/clinical/motmodel.html Moos, R. H. (1994). Treated or untreated, an addiction is not an island unto itself.
Addiction, 89, 507-509 (editorial). Åtkomst maj 2008 från Academic Search Elite. Patton, M. Q. (2002). Qualitative research & evaluation methods 3. Thousand Oaks,
California: Sage Publications Inc
Pelissier, B., Jones, N. (2006). Differences in motivation, coping style, and self-efficacy among incarcerated male and female drug users. Journal of Substance Abuse Treatment 30, 113-120. Åtkomst maj 2008 från PsycINFO.
Prochaska, J.O., & DiClemente, C.C. (1986). Toward a comprehensive model of change. In W. R. Miller, & N. Heather (Eds.), Treating addactive behaviors: Processes of change (pp. 3-27). New York: Plenum Press.
Prochaska, J.O., DiClemente, C.C., & Norcross, J.C. (1992). In search of how people change: Applications to addictive behaviors. American Psychologist vol. 47 no. 9. 1102- 1114. Åtkomst maj 2008 från PsycINFO.
Romelsjö, A. (2007). Behandling av alkohol- och drogmissbrukare i beroendevården – hur går det för patienterna? Läkartidningen nr.13, 1050-1055. Åtkomst maj 2008 från
www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=6399
Trulsson, K. (1998). Det är i alla fall mitt barn, en studie om att vara missbrukare och mamma. Stockholm: Carlssons bokförlag
Trulsson K. (2000). Kvinnoidentitet och missbruksbehandling. Socialvetenskaplig tidskrift nr.1-2 . Åtkomst maj 2008 från
www.socwork2.gu.se/svt/ARTIKLAR/2000/TRULSSON.PDF
Trulsson, K. (2006). Dans på lina, om kvinnors missbruk, familjeliv och behandling. Stockholm: Carlssons bokförlag
Tuten, M. & Jones, H.E. (2003). A partner’s drug-using status impacts women’s drug treatment outcome. Drug and Alcohol Dependence 70, 327-330. Åtkomst maj 2008 från ScienceDirect.
Weaver, G.D., Turner, N.H. & O’Dell, K.J. (2000). Depressive symptoms, stress, and coping among women recovering from addiction. Journal of Substance Abuse Treatment 18, 161- 167. Åtkomst maj 2008 från ScienceDirect.
Wedin, L. & Sandell, R. (2004). Psykologiska undersökningsmetoder – en introduktion. Lund; Studentlitteratur.