Att det verkar finnas så pass många som inte känner att de lär sig speciellt mycket av varken laborationer eller demonstrationer (medianen var två vid båda för eleverna som inte
uppskattade NO) är givetvis ett stort problem. Bland annat Wickman (2002) samt Newman et al (1989) menar att läraren har en viktig roll i laborationerna. Inte minst framhålls det lärarnas skall vara tydliga i sina instruktioner för att eleverna skall kunna få ut det mesta av
laborationer. Att ha tydliga instruktioner behöver, menar jag, inte innebära stängda
laborationer, men väl att man ger eleverna en laborationsmiljö där de vågar göra fel och vågar sätta sig in i naturvetenskapliga problemen.
Att så många – mer än hälften (bilaga 3) – har en negativ inställning till NO är givetvis också något man behöver ta i beaktande. Nu behöver detta inte gälla generellt, men även en rad andra studier har varit inne på att intresset för NO inte längre är vad det borde (Lindahl 2003). Jag tror att just vettiga och bra laborationer kan vara en bra väg för att få eleverna intresserade av NO, och här kan mycket väl öppna laborationer vara en bra väg in även om flera lärare lyfter fram att öppna laborationer fungerar bäst för de eleverna som redan är intresserade och/eller duktiga i ämnet.
Andra studier (t.ex. Lindahl 2003) menar på att eleverna tycker att det är roligt att laborera, samt att öppna laborationer är roligare än de traditionella (Sjøberg, 2005). Detta menar jag visar rimligen på att laborationerna är ett ypperligt komplement till den vanliga
31
undervisningen, men för att få med alla elever behöver man kanske vidga vyerna ytterligare och hitta bättre laborationsformer än vad som kanske är fallet i dag. Enligt Lindahl (2003) har vi inget att förlora på att försöka hitta nya vägar. Det framhålls också där att laborationerna bör ha ett friare upplägg då styrda laborationer ökar risken för att eleven tappar motivation då laborationerna enbart genomförs på lärarens villkor.
Skolverket (1994) uppger i sin studie att eleverna i dag ofta ser laborationer som föråldrade inte minst allt eftersom ämnet blir svårare, tempot högre och laborationerna mer krävande. Detta stämmer väl överens med min studie (tabell 2 och 4). Även om man inte kunde se någon signifikant skillnad gällande laborationerna och demonstrationer var inställningen allmänt mer positiv på grundskolan och sett till inställningen till NO generellt (tabell 2) var över 50 % positivt inställda till ämnena på grundskolan medan blott 38 % var det på
gymnasieskolan.
Ett problem för att få med även de svagare eleverna och få dem att se laborationerna som viktiga och intressanta genom att använda öppna laborationer kan vara teorin. I slutna ”receptlabbar” behöver inte den tidigare kunskapen i ämnet vara speciellt stor då man ändå i princip ”bara” följer instruktionerna, men enligt Wickman (2002) och Sjøberg (2005) behöver eleverna ha en gedigen teoretisk bakgrund för att kunna klara av de öppna laborationerna. Detta verkar överensstämma med vad den här studien visade då de flesta lärarna hävdade att ”öppna laborationer” fungerade bäst för de duktiga och intresserade eleverna (tabell 9).
Att genom öppna laborationer få med de ”svagare” eleverna är således troligen en svår punkt, men kanske handlar det också här om vanan. De vågar inte göra fel och därför blir de mer passiva och lär sig mindre vid de öppna laborationerna. En lärare var inne på att om man istället inför öppna laborationer på ett tidigare stadium blir de mer vana vid att själva ta initiativet och tänka fram egna hypoteser, frågeställningar och uppställningar för att ta reda på vad de vill undersöka. Detta skulle vara en intressant frågeställning att följa upp vid framtida studier.
Kanske bör man ha olika syfte med öppna respektive stängda laborationer. En stängd
laboration ger framför allt kunskap i själva ämnet som laborationen är ute efter, samt en vana vid att laborera medan en öppen laboration ger en inblick i hur man kan och bör agera för att komma fram till olika svar och resultat på naturvetenskapliga frågeställningar. Möjligen kan
32
öppna laborationer på så sätt vara nyttigare och Gardner (2000) är inne på att eleverna inte till exempel behöver känna till tekniska detaljer i biologiska processer. I stället bör de förstå hur professionella naturvetare arbetar i dag och varför.
Flera forskare (bland annat White, 1996) menar att det finns få bevisade kopplingar mellan laborationer och ökad förståelse för naturvetenskap. Han menar i stället att laborationer betyder mycket för att sammanställa information, kommunicera, observera och organisera. Enligt mig kan det understryka att öppna laborationer är nyttigare än stängda.
6.4 . Problemdiskussion
Ett stort problem med att använda sig av enkäter är givetvis att svaren tenderar att undvika extremvärdena – vilket också gör det svårare att få fram signifikanta värden. Det gör ju att det kan finnas skillnader i frågeställningarna som jag inte lyckats belysa. Detta kan man försöka komma runt i eventuella framtida studier genom att ha fler svarsalternativ.
Vid fler svarsalternativ är dock min uppfattning att det är svårare att hitta ”sin” plats då det är mindre skillnad mellan de olika alternativen.
Ett annat problem med studien är att då det trots allt handlar om en mycket begränsad grupp som används i studien är det svårt att dra generella slutsatser om vad som gäller för hela skolvärlden eller ens de skolor som nyttjades i studien. För att kunna dra slutsatser kring hela skolvärlden behöver man ett betydligt större urval av elever och givetvis även fler lärare som kan ge sin syn på laborationer kontra demonstrationer samt öppna laborationer.
Mina slutsatser i arbetet gäller således endast det urval som har använts för studien, och jag anser att de slutsatser som dras här inte är förhastade då mycket bygger på tidigare studier.
Av olika skäl var det svårt att gå vidare med intervjuerna hos olika lärare och det gjorde det svårt att utvärdera vissa svar. Framförallt hade det varit intressant att följa upp vissa frågor, till exempel läraren som menade att hon bara använda sig av öppna laborationer, men detta gick alltså tyvärr inte att genomföra. Samma sak gäller för eleverna där det hade varit intressant att följa upp enkäten med elevintervjuer för att få mer förklaringar på varför de valde att till exempel ge demonstrationerna så pass höga värden, men av tids- och geografiska skäl gick det inte att genomföra i praktiken.
33