Denna litteraturstudie kommer att tillföra kunskap inom ämnet genom att den kommer att kunna läsas av främst sjukvårdspersonal och sjuksköterskestudenter. Författarna till denna studie tror att studien, på ett överskådligt sätt, beskriver vilka behov närstående har vid en nära anhörigs dödsfall. Om sjuksköterskor tar del av denna kunskap kommer det leda till att närstående i framtiden får ett bättre omhändertagande vid en nära anhörigs dödfall och att den
27 närståendes behov blir tillgodosedda. Dock anser författarna att denna studies dignitet och spridning är begränsad.
Fortsatt forskning inom området behövs då det i dagsläget finns begränsat med studier ur närståendes perspektiv och då deras behov vid dödsfall är ett ständigt aktuellt ämne inom omvårdnad. Förslag på vidare forskning är longitudinella studier som undersöker hur närstående vid nära anhörigs dödsfall påverkas av bemötande de får av sjuksköterskan på långsikt. Forskning där större undersökningsgrupper medverkar är också angeläget för ett mer generaliserbart resultat. Utveckling av metoder och instrument för forskning på sörjande närstående tycks också vara viktigt i fortsatt forskning inom ämnet då detta är en mycket sårbar grupp. Författarna till denna studie anser att fortsatt forskning inom ämnet är av största vikt då de närståendes behov inte får förbises utan måste uppmärksammas då sörjande närstående befinner sig i en känslig, och för många en helt ny, situation.
Sammanfattningsvis framkom i denna studie att närstående vid nära anhörigs dödsfall har behov av att få information, möta samma personal, få en plats för avskildhet och möjlighet till ett sista farväl, bli bemött med respekt och empati, få tid av sjuksköterskan och få hjälp i ensamheten. Dessa behov bör sjuksköterskan vara medveten om och försöka tillgodose men samtidigt vara eftertänksam då sörjande är en individuell process.
28
Referenser
Almås, H. (red). (2002). Klinisk omvårdnad del 1. Stockholm: Liber AB.
Andrew, C.M. (1998). Optimizing the human experience: nursing the families of people who die in intensive care. Intensive and Critical Care Nursing, 3, 59-65.
Beck, A.M., & Konnert, C.A. (2007). Ethical issues in the study of bereavement: the opinions of bereaved adults. Death Studies, 31, 783-799.
* Bijttebier, P., Vanoost, S., Delva, D., Ferdinande, P., & Frans, E. (2001). Needs of relatives of critical care patients: perceptions of relatives, physicians and nurses. Intensive Care
Medicine, 27, 160-165.
* Brysiewicz, P. (2008). The lived experience of losing a loved one to a sudden death in KwaZulu-Natal, South Africa. Journal of Clinical Nursing, 17, 224-231.
Carnevali, DL. (1996). Omvårdnadsdiagnostik. Solna: Almqvist och Wiksell läromedel. Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling. Stockholm: Natur och kultur.
Dickenson, D., Johnson, M., & Samson Katz, J. (2001). Death, Dying and Bereavement. Trowbridge: The Open University.
* Duke, S. (1998). An exploration of anticipatory grief: the lived experience of people during their spouses terminal illness and in bereavement. Journal of Advanced Nursing, 28(4), 829-839.
Engström, Å., & Söderberg, S. (2004). The experiences of partners of critically ill persons in an intensive care unit. Intensive and Critical Care Nurisng, 20, 299-308.
Flam, R. (1999). Helping the Bereaved at the Emergency Department: A Study at the Brussels University Hospital. International Journal of Trauma Nursing, 5, 95-8.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2006). Att göra systematiska litteraturstudier – värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och kultur.
* Fridh, I., Forsberg, A., & Bergbom, I. (2009). Close relatives’ experiences of caring and of the physical environment when a loved one dies in an ICU. Intensive and Critical
Care Nursing, 25, 111-119.
Fyhr, G. (2003). Hur man möter människor i sorg. Stockholm: Natur och kultur.
29 Hallgrimsdottir, E. (2000). Accident and emergency nurses’ perceptions and experiences of
caring for families. Journal of Clinical Nursing, 9, 611-619.
*Ivarsson, B., Larsson, S., Johnsson, P., Lührs, C., & Sjöberg, T. (2008). From hope and expectation to unexpected death after cardiac surgery. Intensive and Critical Care
Nursing, 24, 242-250.
* Jacoby, L.H., Radecki Breitkopf, C., & Pease, E. A. (2005). A Qualitative Examination of the Needs of Families Faced With the Option of Organ Donation. Dimensions of
Critical Care Nursing, 24(4), 183-189.
Jamerson, PA., Scheibmeir, M., Bott, MJ., Crighton, F., Hinton, RH., & Kuckelman Cobb, AK. (1996). The experiences of families with a relative in an intensive care unit.
Heart & Lung, 25 (6), 467-74.
* Kaufer, M., Murphy, P., Barker, K., & Mosenthal, A. (2008). Family Satisfaction Following the Death of a Loved One in an Inner City MICU. American Journal of Hospice &
Palliative Medicine, 25 (4), 318-325.
Kelly, CT. (1998). The lived experience of female student nurses when encountering patient death for the first time. Adelphi University.
* Kesselring, M., Kainz, M., & Kiss, A. (2007). Traumatic Memories of Relatives Regarding Brain Death, Request for Organ Donation and Interactions with Professionals in the ICU. American Journal of Transplantation, 7, 211-217.
* Kirchhoff, KT., Walker, L., Hutton, A., Spuhler, V., Vaughan Cole, B., & Clemmer, T. (2002). The Vortex: Families’ Experiences With Death in the Intensive Care Unit.
American journal of critical care, 11, 200-209.
Kristoffersen, NJ., Nortvedt, F., & Skaug, E-A. (2005). Grundläggande omvårdnad del 3. Stockholm: Liber AB.
Kristoffersen, NJ., Nortvedt, F., & Skaug, E-A. (2006). Grundläggande omvårdnad del 4. Stockholm: Liber AB.
* Lee, L.Y. K., & Lau, Y.L. (2003). Immediate needs of adult family members of adult intensive care patients in Hong Kong. Journal of Clinical Nursing, 12, 490-500. * Li, S.P., Chan, C.W.H., & Lee, D.T.F. (2002). Helpfulness of nursing actions to suddenly
bereaved family members in an accident and emergency setting in Hong Kong.
Journal of Advanced Nursing, 40(2), 170-180.
30 * Lloyd-Williams, M., Morton, J., & Peters, S. (2009). The End-of-Life Care Experiences of
Relatives of Brain Dead Intensive Care Patients. Journal of Pain and Symptom
Management, 37 (4), 659-664.
Lundgren, A. (2007). Metoder för att främja amning av prematura barn – En systematisk
litteraturstudie. Högskolan Dalarna.
* Main, J. (2002). Management of relatives of patients who are dying. Journal of Clinical
Nursing, 11, 794-801.
* Merlevede, E., Spooren, D., Henderick, H., Portzky, G., Buylaert, W., Jannes, C., Calle, P., Van Staey, M., De Rock, C., Smeesters, L., Michem, N., & van Heeringen, K. (2004). Perceptions, needs and mourning reactions of bereaved relatives confronted with a sudden unexpected death. Resuscitation, 61, 341-348.
Muthny, FA., Wiedebusch, GA., & van Dalen, J. (2006). Training for doctors and nurses to Deal With Bereaved Relatives After a Sudden Death: Evaluation of the European Donor Hospital Education programme (EDHEP) in Germany. Transplantation
proceedings, 38, 2751-2755.
Nationalencyklopedin. (2010). Åtkomst mars 2, 2010, från
http://www.ne.se/behov
Purves, Y., & Edwards, S. (2005). Initial needs of bereaved relatives following sudden and unexpected death. Emergency nurse, 13 (7), 28-34.
* Rhodes, R.L., Mitchell, S.L., Miller, S.C., Connor, S. R., & Teno, J. M. (2008). Bereaved Family Members’ Evaluation of Hospice Care: What Factors Influence Overall Satisfaction with Services?. Journal of Pain and Symptom Management, 35(4), 365-371.
Rosa, AF., Lunardi, VL., Berlem, ED., & Filho, WDL. (2006). Perceptions of nurses to the feelings of who lives the process of dying and death. Ciencia Cuidado e Saude, 5(2), 204-11.
* Schmidt, T. A., & Harrahill, M.A. (1995). Family Response to Out-of-hospital Death.
Academic Emergency Medicine, 2 (6), 513-518.
31 Socialdepartementet. (1987). Svensk författningssamling, SFS Lag (1987:269) om kriterier
för bestämmande av människans död. Åtkomst november 17, 2009, från
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1987:269
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Åtkomst februari 17, 2010, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf
Socialstyrelsen. (2008). Dödsorsaker 2006. Åtkomst november 19, 2009, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8874/2008-42-6_2008426_rev.pdf
Socialstyrelsen. (2009). Dödsorsaker 2007. Åtkomst november 17, 2009, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8309/2009-125-18_200912518_rev.pdf
Socorro López, L., Tolson, D., & Fleming, V. (2001). Exploring Spanish emergency nurses’ lived experience of the care provided for suddenly bereaved families. Journal of
Advanced Nursing, 35(4), 562-570.
SOU. (1999). SOU 2000:6 Döden angår oss alla – värdig vård i livets slut. Socialdepartementet. Åtkomst november 19, 2009, från
http://www.regeringen.se/content/1/c4/28/67/9cd6bc6a.pdf
Stroebe, M., Stroebe, W., & Schut, H. (2003). Bereavement research: methodological issues and ethical concerns. Palliative Medicine, 17, 235-240.
Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. Philadelphia: Davis.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1