Denna litteraturstudie visar att sjuksköterskan kan identifiera smärta hos dessa personer men att det av sjuksköterskan krävs kunskap, erfarenhet, patientkännedom och en mycket stor lyhördhet inför förändringar i patientens beteende. Resultatet visar också att det finns mätinstrument som kan hjälpa sjuksköterskan att identifiera smärta hos personer med demenssjukdom. I sitt dagliga arbete kan sjuksköterskan komma att ställas inför stora utmaningar när hon/han möter personer med demenssjukdom då dessa personer kan vara oförmögen att förmedla sig. Många äldre personer med demenssjukdom lider dessutom av daglig smärta och kan inte förmedla eller identifiera smärta i samma utsträckning som kognitivt intakta.
Författarna till föreliggande studie anser att det behövs fler empiriska studier där man forskar kring smärta hos personer med demenssjukdom då smärta följaktligen tenderar att bli
underskattad. Det är troligt att vilket tecken som helst på närvaro av smärta hos äldre personer med demenssjukdom behöver större uppmärksamhet och mer förebyggande åtgärder. På grund av bristande forskning inom ovanstående område finns fortfarande för lite kunskap om hur smärta kan identifieras hos äldre personer mer demenssjukdom.
4.5. Slutsats
Utifrån föreliggande studies resultat har författarna dragit slutsatsen att sjuksköterskan kan identifiera smärta hos äldre med demenssjukdom, men att detta kan vara mycket svårt och att det är många faktorer som måste vägas samman. Identifieringen av smärtan hos denna patientgrupp kräver att sjuksköterskan är lyhörd, innehar kunskap och erfarenhet samt tar sig
24
tid för bedömningen. Vid smärtskattning är observationsskalor att föredra då demenssjuka individer kan ha svårare att självskatta sin smärta.
25
Referensförteckning
* Artiklar använda i resultatet
Almås H. (red.). (2009) Klinisk omvårdnad: Del 1. Liber AB, Stockholm.
Benedetti F., Vighetti S., Ricco C., Lagna E., Bergamasco B., Pinessi L. & Rainero I. (1999) Pain threshold and tolerance in Alzheimer’s disease. Pain 80, 377–382.
*Blomqvist K. & Hallberg I.R. (2001) Recognising pain in older adults living in sheltered accommodation: the views of nurses and older adults. International Journal of Nursing
Studies 38, 305-318.
*Chen Y-H., Lin L-C. & Watson R. (2010) Validating nurses’ and nursing assistants’ report of assessing pain in older people with dementia. Journal of Clinical Nursing 19, 42–52.
*Closs S.J., Cash K., Barr B. & Briggs M. (2004) Cues for the identification of pain in nursing home residents. International Journal of Nursing Studies 42, 3-12.
*Donovan J. (2002) Learning disability nurses´ experiences of being with clients who may be in pain. Journal of Advanced Nursing 38(5), 458-466.
Edberg A-K (red.). (2011) Att möta personer med demens. Studentlitteratur AB, Lund.
Fisher S.E., Burgio L.D., Thorn B.E., Allen-Burge R., Gerstle J., Roth D.L. & Allen S.J. (2002) Pain Assessment and Management in Cognitively Impaired Nursing Home Residents: Association of Certified Nursing Assistant Pain Report, Minimum Data Set Pain Report, and Analgesic Medication Use. Journal of the American Geriatrics Society 50, 152-156.
Forsberg C. & Wengström Y. (2008) Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. Natur och Kultur. Stockholm.
Hawthorn J. & Redmond K. (1999). Smärta: bedömning och behandling. Studentlitteratur AB, Lund.
26
*Horgas A.L., Nichols A.L., Schapson C.A. & Vietes K. (2007) Assessing Pain in Persons with Dementia: Relationships Among the Non-communicative Patient’s Pain Assessment Instrument, Self-report, and Behavioral Observations. Pain Management Nursing 8(2), 77-85.
Horgas A.L., Elliot A.F. & Marsiske M. (2009) Pain Assessment in Persons with Dementia: Relationship Between Self-Report and Behavioral Observation. Journal of the American
Geriatrics Society 57(1); 126-132.
Huffman J.C. & Kunik M.E. (2000) Assessment and Understanding of Pain in Patients With Dementia. The Gerontologist 40(5), 574–581.
Hulthén P-A., Svensson C., Lindman M., Åkesson J., Boo B., Grönberg M. & Tagesson S. (2001) Vårdprogram för demensvården i Mark och Svenljunga 2001. Hämtad den 10 mars 2012, från:
http://www.vgregion.se/upload/S%C3%84S/A%20Lokala%20v%C3%A5rdprogram/Demens. pdf
*Husebo B-S., Strand L-I., Moe-Nilssen R., Husebo S-B., Snow A-L. & Ljunggren A-E. (2007) Mobilization-Observation-Behavior-Intensity-Dementia Pain Scale (MOBID): Development and Validation of a Nurse-Administered Pain Assessment Tool for Use in Dementia. Journal of Pain and Symptom Management 34(1), 67-80.
*Jordan A., Hughes J., Pakresi M., Hepburn S. & O´Brien J.T. (2011) The utility of PAINAD in assessing pain in a UK population with severe dementia. International Journal of Geriatric
Psychiatry 26, 118–126.
*Kunz M., Scharmann S., Hemmeter U., Schepelmann K. & Lautenbacher S. (2007) The facial expression of pain in patients with dementia. Pain 133, 221-228.
Larsson M. & Rundgren Å. (2010) Geriatriska sjukdomar. Studentlitteratur AB, Lund.
Marcusson J., Blennow K., Skoog I. & Wallin A. (2011) Alzheimers sjukdom och andra
27
*Martin R., Williams J., Hadjistavropoulos T., Hadjistavropoulos H.D. & MacLean M. (2005) A Qualitative Investigation of Seniors´ and Caregivers´ Views on Pain Assessment and Management. Canadian Journal of Nursing Research 37(2), 142-164.
McAuliffe L., Nay R., O´Donnell M. & Fetherstonhaugh D. (2008) Pain assessment in older people with dementia: literature review. Journal of Advanced Nursing 65(1), 2-10.
Melin E. & Olsen R.B. (1999) Handbok i demens. Kommentus Förlag, Stockholm.
Morrison R.S. & Siu A.L. (2000) A Comparison of Pain and Its Treatment in Advanced Dementia and Cognitively Intact Patients with Hip Fracture. Journal of Pain and Symptom
Management 19(4), 240-248.
Orlando I.J. (1990) The Dynamic Nurse-Patient Relationship: Function, process and
principles. New York: National Leauge for Nursing.
*Pautex S., Michon A., Guedira M., Emond H., Le Lous P., Samaras D., Michel J.P., Herrmann F., Giannakopoulos P. & Gold G. (2006) Pain in Severe Dementia: Self-Assessment or Observational Scales? Journal of the American Geriatrics Society 54, 1040-1045.
*Pesonen A., Kauppila T., Tarkkila P., Sutela A., Niinistö L. & Rosenberg P.H. (2009) Evaluation of easily applicable pain measurement tools for the assessment of pain in demented patients. Acta Anaesthesiologica Scandinavica 53, 657-664.
Polit D. & Beck C.T. (2008) Nursing Research. Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice. Lippincott Williams & Wilkens, Philadelphia.
Proctor W.R. & Hirdes J.P. (2001) Pain and cognitive status among nursing home residents in Canada. Pain Research and Management 6(3), 119-125.
Scherder E., Herr K., Pickering G., Gibson S., Benedetti F. & Lautenbacher S. (2009) Pain in dementia. International Association for the Study of Pain 145, 276-278.
28
*Scherder E. & van Manen F. (2005) Pain in Alzeimer´s disease: nursing assistants´ and patients´ evaluations. Journal of Advanced Nursing 52(2), 151-158.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Hämtad den 10 mars 2012, från:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/?bet=1982:763
Shega J.W., Hougham G.W., Stocking C.B., Cox-Hayley D. & Sachs G.A. (2004) Pain in Community-Dwelling Persons with Dementia: Frequency, Intensity, and Congruence Between Patient and Caregiver Report. Journal of Pain and Symptom Management 28, 585– 592.
*Shega J.W., Rudy T., Keefe F.J., Perri L.C., Mengin O.T. & Weiner D.K. (2008) Validity of Pain Behaviors in Persons with Mild to Moderate Cognitive Impairment. Journal of Advanced
Geriatric Society 56, 1631-1637.
Smith M. (2005) Pain Assessment in Nonverbal Older Adults with Advanced Dementia.
Perspectives in Psychiatric Care 41(3), 99-113.
Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad den 10 mars 2012, från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf
Socialstyrelsen (2010) Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. Hämtad den 10 mars 2012, från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18012/2010-5-1.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2007) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. ISBN: 92-95040-41-4.
29
Willman A., Stoltz P. & Bahtsevani C. (2011) Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan
forskning & klinisk verksamhet. Studentlitteratur AB, Lund.
*Zwakhalen S., Hamers J. & Berger M. (2006) The psychometric quality and clinical usefulness of three pain assessment tools for elderly people with dementia. Pain 126, 210-220.
1