I flertalet studier som författarna tagit del av beskrevs svårigheterna i att bedöma smärta hos denna patientgrupp. Det framkommer att detta kräver erfarenhet och en klinisk blick,
patientkännedom och en stor lyhördhet inför förändringar i patientens beteende. Detta är något Parke (1998) lägger tyngdpunkten på i sin studie. Hon påtalar även vikten av att bedömaren är kompetent och besitter kunskaper om hur personer med demens kan uttrycka sig vad både vad gäller verbala signaler men också kroppsspråket. Andra faktorer som ytterligare komplicerar arbetet med att bedöma smärta hos personer med demens är att det
inte är en grupp som bara visar ett sorts beteende för att de är dementa utan de är alla individer med egna subjektiva upplevelser, i detta fall smärta. Individuella skillnader i personligheterna hos patienterna bidrar också till svårigheten för bedömaren att avgöra om individen ger uttryck för smärta eller annat obehag.
I flera artiklar som ingått i föreliggande studie har det föreslagits utbildning i att bedöma smärta hos denna patientgrupp (Kovach m.fl., 1999; Zwakhalen m.fl., 2006; Alexander m.fl., 2005). Denna utbildning skulle gälla själva verktyget för att kunna använda det i
verksamheten samt utbildning i farmakologiska och icke-farmakologiska åtgärder. Det nämns i ett antal studier (Horgas m.fl, 2007; Herr m.fl, 2006; Scherder & van Manen, 2005; Cervo m.fl., 2007) något som kallas ”Golden standard”. Detta innebär att all skattning av smärta skulle utföras med självskattningsinstrument av patienten själv. En förutsättning för att det ska fungera i verkligheten är att personen som skattar sin smärta inte lider av någon svårare grad av demens. Flertalet studier påvisar skillnader mellan självskattad smärta och smärta bedömd av någon annan. Flera av de verktyg som ingick i föreliggande studie har jämförts med skalor som patienterna själva skattat sina smärtor med. En viktig aspekt som flera studier uppmärksammat är att smärtbedömning som utförs av någon annan inte kan avgöra smärtans intensitet utan bara kan konstatera att smärta finns.
I föreliggande studie har det framkommit att det finns smärtbedömningsinstrument som kan hjälpa vårdpersonalen att uppmärksamma smärta hos personen. Det finns även möjliga interventioner beskrivna. Detta har gett effekter som minskade smärtbeteenden, ökade farmakologiska och icke-farmakologiska åtgärder.
Förslag till hur detta område, smärtbedömning av personer med demens, kan utvecklas är införandet av smärtbedömningsinstrument i vården. I de flesta av studierna har det beskrivits hur svårt det är med smärtbedömning av denna patientgrupp. Ett sätt att underlätta för
många fall ett språk för att uttrycka eventuell smärta. En fråga som dykt upp hos författarna under denna studies gång är om den vårdpersonal som arbetar med denna patientgrupp är medvetna om att det finns verktyg tillgängliga för smärtbedömning av personer med demens. Där skulle utbildning och handledning komma in. I en studie Svensk studie (Lundell &
Svensson, 2003) har ett verktyg tagits fram, men ingenting nämns huruvida någon utvärdering gjorts. Ett förslag för vidare forskning skulle kunna vara att utvärdera instrumentets reliabilitet och validitet. Det vore även mycket intressant att se om det skulle medföra skillnader i icke- farmakologiska och farmakologiska åtgärder efter införandet av instrumentet i verksamheten samt minskade smärtbeteenden.
5. Referenser
5.1 Referenslista
AGS Panel on Persistent Pain in Older Persons. (2002). The management of persistent pain in Older persons. Journal of the American Geriatrics Society, 50, no. 6, pages 205– S224.
Alexander, B., Plank, P., Carlson, M., Hanson,P., Picken, K. & Schwebke, K. (2005). Methods of Pain Assessment in Residents of Long-Term Care Facilities:
A pilot study. Journal of the American Medical Directors Association, Vol. 6, Issue 2, Pages 137-143.
Basun H, Ekman S-L, Englund E, Gustafson L, Lannfelt L, Nygård L et al. (2002). Om
demens. Falköping: Elanders Gummessons.
Beck-Friis B. & Strang P. (2005). Palliativ medicin. Slovenien: Korotan, Ljublana; Tryck.
Blomqvist, K. & Hallberg, I. (1999). Pain in older adults living in sheltered accommodation- agreement between assessments by older adults and staff. Journal of clinical nursing, vol. 8, pages 159-169.
Buffum, D,. Hutt, E,. Chang, V,. Craine, M. & Snow, L. (2007). Cognitive impairment and pain management: Review of issues and challenges. Journal of Rehabilitation
Research & Development, vol 44, No. 2, pages 315-330.
Björlin G, Basun H, Beck-Friis B, Ekman S-L, Englund E, Eriksdotter-Jönhagen M,
Gustafsson L, Lannfelt L, Nygård L, Sparring-Björksten K, Terzis B, Wahlund L-O. & Wimo, A. (2004). Om demens. Sverige: Falköping Tryck.
Cipher, D., Clifford, A. & Roper, K. (2006). Behavioral manifestations of pain in the demented elderly. Journal of the American Medical Directors Association, Vol. 7, Issue 6, Pages 355-365.
Cohen-Mansfield, J. & Creedon, M. (2002). Nursing Staff Members Perceptions of Pain
Indicators in Persons with Severe Dementia. The Clinical Journal of Pain. Vol. 18, No.1, pages 64-73.
Edberg, A-K. (2002). Att möta personer med demens. Ingår i Edberg, A-K. (red.). Att möta personer med demens. Lund: Studentlitteratur.
Ferrell, B., Ferrell, B. & Rivera, L. (1995). Pain in cognitively impaired nursing home
patients. Journal of Pain and Symptom Management, Vol.10, Issue 8, Pages 591-598.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. Finland: WS Bookwell Tryck.
Haegerstam, G. (2007). Smärta hos äldre. Polen: Pozkal Tryck.
Hawtorn, J. & Redmond, K. (1999). Smärta - bedömning och behandling. Lund: Studentlitteratur; Tryck.
Herr, K., Bjoro, K. & Decker, S. (2006). Tools for Assessment of Pain in Nonverbal older Adults with Dementia: A State-of-the-Science Review. Journal of Pain and Symptom
Management, vol. 31, No.2, pages 170-192.
Horgas, A,. Nichols, A,. Schapson, C. & Vietes, K. (2007). Assessing Pain in Persons with Dementia: Relationships Among the Non-communicative Patient’s Pain Assessment Instrument, Self-report, and Behavioral Observations. American Society for Pain
http://sv.wikipedia.org/wiki/Sm % C3 % A4rta
Huff, J. & Kunik, M. (2000). Assessment and Understanding of Pain in Patients With Dementia. The Gerontologist, vol. 20, No. 5, pages 574-581.
Hulthen P-A, Svensson C, Lindman M, Åkesson J, Boo B, Grönberg M. & Tagesson S.(2001) http://www.vgregion.se/upload/S%C3%84S/A%20Lokala%20v%C3%A5rdprogram/Demens. pdf
Husebo, B., Strand, L., Moe-Nilssen, R., Husebo, S., Snow, A. & Ljunggren, E. (2007). Mobilization-Observation-Behavior-Intensity-Dementia Pain Scale (MOBID): Development and Validation of a Nurse-Administered Pain Assessment Tool for Use in Dementia. Journal of Pain and Symptom Management, Vol. 34, Issue 1, Pages 67-80.
Hølen, J., Saltvedt, I., Fayers, P., Bjørnnes, M., Stenseth, G.,Hval, B., et al (2005). The Norwegian Doloplus-2, a tool for behavioural pain assessment: translation and pilot-validation in nursing home patients with cognitive impairment. Palliative Medicine, Vol. 19, No. 5, pages 411-417.
Kovach, C., Weissman, D., Griffie, J., Matson, S. & Muchka S. (1999). Assessment and Treatment of Discomfort for People with Late-Stage Dementia. Journal of Pain and
Symptom Management, Vol. 18, Issue 6, Pages 412-419.
Kovach, C., Cashin, J. & Sauer, L. (2006). Deconstruction of a complex tailored intervention to assess and treat discomfort of people with advanced dementia. Journal of Advanced
Leong, I., Chong, M. & Gibson, S. (2006). The use of a self-reported pain measure, a nurse-reported pain measure and the PAINAD in nursing home residents with moderate and severe dementia: a validation study. Age and Ageing, vol. 35, No. 3, pages 252-256.
Lundell, S. & Svensson, K. (2003). Hur demenssjukas smärta kan tolkas. Vård i Norden. Vol 23, No. 2, pages 43-45.
Marcusson J, Blennow K, Skoog I. & Wallin, A. (1995). Demenssjukdomar. Sverige: Falköping Tryck.
Mäntyselkä, P., Hartikainen, S., Louhivuori-Laako, K. & Sulkava, R. (2004). Effects of dementia on perceived daily pain in home-dwelling elderly people: a population-based study. Age and Ageing, vol. 33, No.5, pages 496-499.
Nygaard, H. & Jarland, M. (2005). Are nursing home patients with dementia diagnosis at increased risk for inadequate pain treatment? International Journal of Geriatric
Psychiatry Vol. 20, Issue 8, Pages 730-737.
Parke, B. (1998). Gerontological nurses ways of knowing. Realizing the presence of pain in cognitively impaired older adults. Journal of Gerontological Nursing, vol. 24, No. 6, 21-8.
Pautex, S., Michon, A., Guedira, M., Emond, H., Le Lous, P., Samaras, D., et al. (2006). Pain in Severe Dementia: Self-Assessment or Observational Scales? Journal of
the American Geriatrics Society Vol. 54, Issue 7, Pages 1040-1045.
Sentagen, EA. & King, SA. (1993). The problems of pain and its detection among geriatric.
Nursing Journal of the American Geriatrics Society, vol. 41, No. 5, pages 541-544.
Scherder, E. & van Manen, F. (2005). Pain in Alzheimer's disease: nursing assistants and patients evaluations. Journal of the Advanced Nursing Vol. 52, Issue 2, pages 151-158.
Schuler, M., Becker, S., Kaspar, R., Nikolaus, T., Kruse, A. & Basler, H. (2007). Psychometric Properties of the German “Pain Assessment in Advanced
Dementia Scale” (PAINAD-G) in Nursing Home Residents. Journal of the American Medical Directors Association, Vol. 8, Issue 6, pages 388-395.
Smith, M. (2005). Pain Assessment in Nonverbal Older Adults with Advanced Dementia.
Perspectives in Psychiatric Care, vol. 41, No. 3, pages 99-113.
Snow, A. & Shuster Jr, J. (2006). Assessment and treatment of persistent pain in persons with cognitive and communicative impairment. Journal of clinical psychology: in session, vol. 62, No. 11, pages 1379-1387
Stolee, P., Hillier, L., Esbaugh, J., Bol, N., Mckellar, L. & Gauthier, N. (2005). Instrument for the Assessment of Pain in older Person with Cognitive Impairment. Journal of
American Geriatric Society, vol. 53, issue 2, pages 319-326.
Statens beredning för medicinsk utvärdering (2006). Metoder för behandling av långvarig
smärta. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
Tsai, P. & Chang, J. (2004). Assessment of pain in elders with dementia. Medsurg nursing, vol. 13, No. 6, pages, 364-370.
Werner, M. & Strang, P. (2003). Smärta och smärtbehandling. Falköping: Elanders Gummessons.
Zwakhalen, S., Hamers, J. & Berger, M. (2006). The Psychometric quality and clinical usefulness of three pain assessment tools for elderly people with dementia. Science