Under en sådan omvälva nde situation som en cancerdiagnos ka n inne bära utsätts ofta personen för starka psykiska och fysiska påfrestningar. Detta kan definieras som en
traumatisk kr is och är i sig inget patologiskt. Det kan finnas en tendens till att förlita sig på att hjälp för liknande situationer ska komma från professionella ino m området. Men under normala förutsättningar behöver personen ingen professionell hjälp, utan stöd från vårdgivare och närstående är tillräckligt. Det som behövs för närstående och vårdgivare är kunskap om att det är en naturlig reaktion som inte ska försöka dämpas eller förminskas utan istället behövs vägledning och stöd för att personen ska kunna komma igenom de faser som denne upp lever. Personen be höver tid a tt ta till sig de n nya verkligheten och hitta vägar, tillsammans med närstående och vårdgivare, för att gå vidare med livet. Ibland kan inte livet återgå till vad som var det normala. I sådant fall måste personen även acceptera detta för att kunna gå vidare. Förutom accepterande behöver ofta personen något positivt att kämpa för eller med. En tro eller ett hopp, se framåt och tro på en framtid kan vara det som behövs för att personen ska ta sig igenom krisperiode n.
4.5. Slutsats
Även fast Cullbergs (1992 ) krisfaser stämmer relativt bra med förlopp et som författarna i föreliggande studie har funnit, bör det tas hänsyn till att faserna går ihop med varandra. Det är till exempel ingen tydlig gräns mellan chockfasen och reaktionsfasen utan patienterna övergår från chock oc h förnekelse till att mer och mer kunna ta in beskedet och börja bearbeta
situationen. Hur krisen utvecklas är beroende på hur allvarlig personen anser att krisen är, personens tidigare erfarenheter av liknande situationer oc h närvaron eller frånvaron av stöd från andra som ger dem vägledning, emotionellt stöd och hjälp vid praktiska delar. Författarna
25 i föreliggande studie fann att det behövdes hopp, tro, framtidstro, kontroll eller liknande pos itivt tänkande angående att få fortsätta livet för att kunna hantera cancern. För att lyckas ha sådana tankar var det till stor hjälp för patienterna att ha stöd från närstående, speciellt från sin partner. Resultatet av föreliggande studie kan användas som kunskap och informationskälla för vårdpersonal och ge en bredare för ståelse för cancer och de n kr is som ka n upp stå. Utöver vårdpersonal kan det även vara av intresse för patienter som söker mer information om upplevelsen vid cancer. Vårdgivare bör antinge n vara där som lyssnare eller ge vägledning och uppmuntran åt personen. Vårdgivaren bör anstränga sig för att möta patienten där denne befinner sig och anpassa information och stöd till personens möjlighet att ta in det och till var denne befinner sig. För lite forskning hittades som undersökte en traumatisk upp levelse som cancer i relation till kristeori. Vidare forskning behövs för att klargöra upplevelsen vid diagnos och om det går att påvisa generella reaktioner och faser.
5. Referenser
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur oc h K ultur.
Andrykowski, M.A., Lykins, E., & Floyd, A. (2008). Psychological health in cancer survivors. Seminars in Oncology Nursing. 24(3), 193-201.
*Akyüz, A., Güvenç, G., Ustünsöz, A., & Kaya, T. (2008). Living with gynecologic cancer: experience of women and their partners. Journal of Nursing Scholarship. 40(3), 241-247.
*Berterö, C., Vanhanen, M., & Appe lin, G. (2008). Receiving a diagnosis of inoperable lung cancer: patients' perspectives of how it affects their life situation and q uality o f life.
Acta Oncologica. 47(5), 862-869.
Birgegård, G & Glimelius, B. (1991). Vård av cancersjuka. Lund:.S tude ntlitteratur.
Bulotiene, G., Veseliunas, J., & Ostapenko, V. (2007). Quality of life of Lithuanian women with early stage breast cancer. BMC Public Health. 26(7), 124.
Bonanno, G.A. (2004). Loss, trauma, and human resilience – have we underestimated the human capacity to thrive after extremely aversive eve nts? American
psychological association. 59(1), 20-28.
Cancer i siffor (2005). Populärvetenskapliga fakta om cancer – dess förekomst, bot och
dödlighet. Stockholm: Wassberg Skotte AB.
Caplan, G., & Caplan, R. (2000). Principles of community psychiatry, Community mental
health journal. 36(1), 7-24.
Coward, D.D., & Kahn, D.L. (2005). Transcending breast cancer: making meaning from diagnosis and treatment. Journal of Holistic Nursing. 23(3), 264-286.
27 De Boer MF, Ryckman RM, Pruyn JF, Van den Borne HW. (1999). Psychosocial correlates
of cancer relapse and survival: a literature review. Patient Education and
Counseling. 37(3), 215-230.
Ezer, H., Ricard, N., Bouchard, L., Souhami, L., Saad, F., Aprikian, A., & Taguchi, Y. (2006). Adaption of wives to prostate cancer following diagnosis and 3 months after treatment: A test of family adaptation theory. International journal of
nursing studies 43, 827-838.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur.
Golde n-Kreutz, D.M., & Andersen, B.L. (2004). Depressive symptoms after breast cancer surgery: relationships with global, cancer-related, a nd life event stress.
Psychooncology. 13(3), 211-220.
Gustavsson-Lillius, M., Julkunen, J., Keskivaara, P., & Hietanen, P. (2007). Sense of coherence and distress in cancer patients and their partners. Psycho-Oncology
16, 1100-1110.
Hamama-Raz, Y., Solomon, Z., Schachter, J., & Azizi, E. (2007). Objective and subjective stressors and the psychological adjustment of melanoma survivors. Psychooncology.
16(4), 287-94.
Harden, J., (2005). Developmental life stage and couples’ experiences with prostate cancer.
Cancer nursing 28(2), 85-98.
* Hammer, K., Mogensen, O., & Hall, EO. (2009). Hope as experienced in women newly diagnosed with gynaecological cancer. European Journal of Oncology Nursing.
13(4), 274-279.
*Hounsgaard, L., Petersen, L.K., & Pedersen, BD. (2007). Facing possible illness detected through screening--experiences of healthy women with pathological cervical smears.
*Jonsson, A., Aus, G., & Berterö, C. (2009). Men's experience of their life situation whendiagnosed with advanced prostate cancer. European Journal of Oncology
Nursing. 13(4), 268-273.
*Kennedy, F., Harcourt, D., & Rumsey, N. (2008). The challenge of being diagnosed and treated for ductal carcinoma in situ (DCIS). European Journal of Oncology Nursing.
12(2), 103-111.
Kovero, C. (2006). Självet i förändring i relation till omskakande eller ödesdigra erfarenheten.
Vård i Norden 27(1), 4-8.
*Kvåle, K. (2007). Do cancer patients always want to talk about difficult emotions? A qualitative study of cancer inpatients communication needs. European Journal of
Oncology Nursing. 11(4), 320-7.
*Landmark, B.T., & Wahl, A. (2002). Living with newly diagnosed breast cancer: a qualitative study of 10 women with newly diagnosed b reast cancer. Journal of
Advanced Nursing. 40(1), 112-121.
*Link, L.B., Robbins, L., Mancuso, C.A., & Charlson, M.E. (2005). How do cancer patients choose their coping strategies? A qualitative study. Patient Education and
Counseling. 58(1), 96-103.
*Milne, J.L., Spiers, J.A., & Moore, K.N. (2008). Men's experiences following laparoscopic radical prostatectomy: a qualitative descriptive study. International Journal of
Nursing Studies. 45(5), 765-774.
*Reb, A.M. (2007). Transforming the death sentence: elements of hope in women with advanced ovarian cancer. Oncology Nursing Forum. 34(6), 70-81.
*Röing, M., Hirsch, J.M., Holmström, I., & Schuster, M. (2009). Making new meanings of being in the world after treatment for oral cancer. Qualitative Health Research.
29 Socialstyrelsen (2009 ). Cancer i siffror; populärvetenskapliga fakta om cancer. Cancerfonden.
Epidemiologiskt centrum. Hämtad de n 12 Februari 2010, från
Http://www.cancerfonden.se/Global/Dokument/omcancer/cancer_i_siffror/Cancer_i _siffror_2009.pdf
*Taleghani, F., Yekta, Z.P., & Nasrabadi, A.N. (2006). Cop ing with breast
cancer in newly diagnosed Iranian women. Journal of Advance Nursing. 54(3), 265-272.
*Vaartio, H., Kiviniemi, K., & Suominen, T. (2003). Men's experiences and their resources from cancer diagnosis to recovery. European Journal of Oncology Nursing. 7(3), 182-190.
*Westman, B., Bergenmar, M., & Andersson, L. (2006). Life, illness and death—existential reflections of a Swedish sample of patients who have undergone curative treatment for breast or prostatic cancer. European Journal of Oncology Nursing. 10(3), 169-176.
*Wu, H.S., & McSweeney, M. (2007). Cancer-related fatigue : "It's so much more than just being tired". European Journal of O ncology N ursing. 11(2), 117-1125.
Tabell 4. Valda källors resultat. Författare/ Årtal Syfte Resultat Akyuz, Guvenc, Ustunsoz. 2008
Beskriva upplevelse av hemmafruar med gynekologisk cancer och deras mönster.
1.upplevelser under diagnos perioden 1.1. stress, och ångest
1.2. chock, förnekande och acceptans 2. upplevelse under behandlingsperiod: 2.1.fysisk, emotionella och psykosocial 2.2.sorg, beroende, hopplöshet, hopp, 3. Familjens påverkan,
3.1. byte av ansvaret hemma, 3.2.påverkan på barn och partner 3.3.sexualliv
4. Förändringar i det dagliga livet 4.1 vänskap och social relations 5. Coping strategier
6. Hitta mening i sjukdom och i framtiden 7. sjukdomsupplevelse som kvinna.
Berterö, Vanhanen, Appelin. 2008
Identifiera och beskriva upplevelsen,
påverkan på livssituation och livskvalité vid besked om inoperabel lungcancer.
Upplevelsen av osäkerhet. Upplevelsen av hopp. Socialt stöd.
Tankar på döden.
Skam och skuld –känslor. Närståendes reaktion. Hammer,
Mogensen, Hall. 2009
Undersöka hur kvinnor med gynekologisk cancer upplever hopp vid diagnosbesked.
Hopp var viktigt vid diagnos. känslor av hopplöshet, och att sjukdomen tar kommandot.
Hopp att blir botade och fortsätta ett vanligt liv. Hopp for framtiden, hopp som inre kraft för att bevara integritet, fortsätta relation med familj, hopp som fighting against hopelessness
2 Författare/ Årtal Syfte Resultat Hounsgaard, Petersen, Pedersen. 2007
Få kunskap om kvinnors syn på sjukdom vid upptäckt av cancer och hur de förstår
situationen.
Pre-diagnos: frisk och potentiellt sjuk, diagnos: vara en patient och lida, post-diagnos: inte kunna jobba och lida
Jonsson, Aus, Berterö. 2009
Förbättra kunskap och förståelsen om hur cancerbesked påverkar deras livssituation.
Medvetenhet av sin egen dödlighet. Påverkar på deras känslor.
Påverkan på desar norma liv. Kennedy,
harcourt, rumsey. 2008
Undersöka kvinnors psykologiska upplevelse av DCIS.
1 Frånvaron av symtom/DCIS. 2 Osäkerhet.
3. syn på DCIS 3.1. bröstcancer,
3.2. inte “riktig” bröstcancer, 3.3. pre-cancer,
3.4. vårdgivare förminskade sjd storlek. 4. accepterande av behandling
4.1 paradox,
4.2. accepterande av behandling. 5. socialt stöd.
6. forsätta med livet. 6.1. psykosocialt, 6.2. fysiskt,
6.3. attityd mot bröstscreening. Kvåle.
2007
Genom kvalitativa intervjuer ta reda på om cancerpatienter vill prata om deras känslor angående sjukdomen och framtiden
Kognitiv undvikande och distanserande, normalisering, hitta meningen med livet och leva i nuet, stöd från familj och vänner. Landmark, Wahl.
2002
Genom patientperspektiv beskriva upplevelsen att leva med bröstcancer.
Viljan att leva, känslomässiga reaktioner,
Författare/ Årtal Syfte Resultat Link, Robbins, Mancuso, charlson. 2005
Identifiera vad som avgör deras
copingstrategier och relationerna mellan de delar som avgör strategien.
Faser: reagera på cancer, identiferia och utvärdera strategier, välja strategier, använda strategier. Inre faktorer(variabler): egen
faktaundersökning, tidigare erfarenhetern, personlig tro på tex religon och vården, copingstil, egna mål, bild på sjukdomen, internal
modifying factors. Yttre faktorer: påverkan av andra, external modifying factors.
Milne, Speiers, Moore.
2008
Utforska vad men upplever efter lapraskopisk radikal prostatectomy och hur adekvat deras per- och postoperative behov är bemötta.
Söka information.
”Fördelen” med en tidig diagnos. Oväntade signaler och symtom. Upplevelsen av katetrisering. Coping av urininkontinens. Är sex viktigt?
Du måste motivera dig själv. Ha något i sin närhet.
Ett liv av osäkerhet. Reb.
2007
Beskriva upplevelsen av hopp hos kvinnor med äggstockscancer.
1. Chock och konsekvenserna från beskedet. 1.2.förnimmelse av hotet. 1.3.Acceptera 1.4.Överleva kaoset 2.Greppa verkligheten 2.2.Acceptera rädslan. 2.3.Hitta/mobilisera resurser 2.4.Acceptera sjukdomen 3.Leva med nya paradigmer. 3.2.Hantera osäkerheten. 3.3.Skiftande förväntningar. 3.4. Sökande efter mening
4 Författare/ Årtal Syfte Resultat Röing, Hirsch, Holmström, Schuster. 2009
Utforska vad det kan betyda att leva med konsekvenserna av oralcancer
1. Existera som sig själv 1.2. Det förändrade jag
1.3. Jaget som beroende av munnen 1.4. Sig själv som normal igen. 2. Existera genom bilden från andra. 2.2. Självömkan
2.3. Jaget som bekräftat. 2.4. Försvagat jag. 3. Existera med andra. 3.2. Det övergivna jag.
3.3. Sig själv som beroende av andra. 3.4. Sig själv som förändrads
Taleghani, yekta, Nasrabadi. 2006
Utforska coping hos iranska kvinnor med nyligen diagnoserad bröstcancer.
1.Möta sjukdomen genom en religös syn. 1.2. Acceptera sjukdomen som guds vilja. 1.3.Spirituell fighting.
2.Tänka på sjukdomen.
2.2.Positivt tänkande(hopp, avsiktligt glömma).
2.3. Negativa tankar(hopplöshet, rädsla, försämrad kroppslig bild). 3. Sjukdomsaccepterande.
3.2.Aktivs accepterande. 3.3.Passivt accepterande.
4.Sociala och kulturella delar som påverkar coping. 5. Stöd från närstående.
Författare/ Årtal Syfte Resultat Vaartio, Kiviniemi, Suominen. 2003
Få en djupare förståelse genom att ta reda på vad patienter anser vara mest problematiskt under sjukdomsförloppet, vilka inre och yttre resurser de använde samt hur de upplevde deras sociala stöd.
Misstanke om sjukdom. Möte med cancer. Cancer blir verklighet. Förändringar I sin kroppssyn. Individuell sjukdomsupplevelse. Nya sociala roller.
Fysisk återställande. Ångest av behandlingen. Förändrad social roll. Westman,
Bergenmar, Andersson. 2006
Beskriva existentiella tankar som väcks hos cancer pat. (bröst –prostata) som har
genomgått botande beh. och hur vårdpersonal uppfattar deras reflexioner
Mening och erfarenhet av Livet, förlora sexuell förmåga, känsla av tungt som inte kan förklaras, döden, behov av familj- vänners stöd tidbrist för djupare konversationer och inblandning av flera vårdare är ett hinder för en bättre stöd i existentiella frågor
Wu, Mcsweeney 2007
Undersöka betydelsen av cancer-related fatigue (CRF) från patients perspektiv och upplevelse.
Olika fatigue. Fysiska känslor. Jag kan inte… Emotionella känslor. Få känsla av kontroll.