1. Varje luftfartygsoperatör ska övervaka och rapportera utsläpp från luftfartsverksamhet för alla flygningar som omfattas av bilaga I till direktiv 2003/87/EG som utförs av luftfartygsoperatören under rappor
teringsperioden och som luftfartygsoperatören ansvarar för.
För att uppnå detta ska luftfartygsoperatören tillskriva alla flygningar till kalenderåret enligt tidpunkten för avresa mätt i Greenwichtid.
▼B
2. Om luftfartygsoperatören avser att ansöka om gratis tilldelning av utsläppsrätter i enlighet med artikel 3e eller 3f i direktiv 2003/87/EG ska luftfartygsoperatören även övervaka uppgifter om tonkilometer för samma flygningar under de aktuella övervakningsåren.
3. För att identifiera den luftfartygsoperatör som avses i artikel 3 o i direktiv 2003/87/EG, som ensam ansvarar för en flygning, ska den anropssignal som används för flygkontrolltjänst användas. Anropssigna
len ska vara
a) den Icao-beteckning som anges i fält 7 i färdplanen, eller
b) luftfartygets registreringsbeteckningar, när luftfartygsoperatörens Icao-beteckning inte är tillgänglig.
4. När luftfartygsoperatörens identitet inte är känd ska den behöriga myndigheten betrakta ägaren av luftfartyget som luftfartygsoperatör, så
vida inte ägaren kan bevisa vem som är ansvarig luftfartygsoperatör.
Artikel 52
Inlämnande av övervakningsplaner
1. Senast fyra månader innan en luftfartygsoperatör inleder luftfarts
verksamhet som omfattas av bilaga I till direktiv 2003/87/EG, ska luft
fartygsoperatören lämna in en övervakningsplan för övervakning och rapportering av utsläpp i enlighet med artikel 12 till den behöriga myn
digheten.
Med avvikelse från första stycket ska en luftfartygsoperatör, som utför luftfartsverksamhet som omfattas av bilaga I till direktiv 2003/87/EG för första gången och som inte kunde förutses fyra månader innan verk
samheten inleddes, lämna in en övervakningsplan till den behöriga myndigheten utan onödigt dröjsmål, dock senast sex veckor efter det att verksamheten utförts. Luftfartygsoperatören ska till den behöriga myndigheten ange godtagbara skäl till att en övervakningsplan inte kunde lämnas in fyra månader innan verksamheten inleddes.
Om den administrerande medlemsstaten enligt artikel 18a i direktiv 2003/87/EG inte är känd i förväg ska luftfartygsoperatören utan onödigt dröjsmål inlämna övervakningsplanen när information om den behöriga myndigheten i den administrerande medlemsstaten blir tillgänglig.
2. Om luftfartygsoperatören avser att ansöka om gratis tilldelning av utsläppsrätter i enlighet med artikel 3e eller 3f i direktiv 2003/87/EG ska luftfartygsoperatören även lämna in en övervakningsplan för över
vakning och rapportering av uppgifter om tonkilometer. Övervaknings
planen ska inlämnas senast fyra månader före början av
(a) det övervakningsår som anges i artikel 3e.1 i direktiv 2003/87/EG för ansökningar enligt den artikeln, eller
(b) det andra kalenderåret i den period som anges i artikel 3c.2 i direk
tiv 2003/87/EG för ansökningar enligt artikel 3f i det direktivet.
Artikel 53
Övervakningsmetod för utsläpp från luftfartsverksamhet 1. Varje luftfartygsoperatör ska fastställa de årliga koldioxidutsläppen från luftfartsverksamheten genom att multiplicera den årliga förbruk
ningen av varje bränsle (uttryckt i ton) med bränslets emissionsfaktor.
2. Varje luftfartygsoperatör ska fastställa bränsleförbrukningen för varje flygning och varje bränsle och ska inbegripa bränsle som förbru
kats av hjälpkraftaggregatet. För detta ändamål ska luftfartygsoperatören använda en av de metoder som anges i avsnitt 1 i bilaga III. Luftfartygs
operatören ska välja den metod som ger de mest kompletta och aktuella uppgifterna i kombination med den lägsta osäkerheten utan att medföra orimliga kostnader.
3. Varje luftfartygsoperatör ska fastställa den tankade bränslemängd som avses i avsnitt 1 i bilaga III, med hjälp av
a) bränsleleverantörens mätningar enligt angivelser på följesedlar eller fakturor för varje flygning, eller
b) data från mätsystem som finns ombord på luftfartyget och som förts in i massa- och balansdokumentationen, i luftfartygets tekniska jour
nal eller som överförs elektroniskt från luftfartyget till luftfartygs
operatören.
4. Luftfartygsoperatören ska fastställa den mängd bränsle som finns i tanken med hjälp av uppgifter från de mätsystem som finns ombord på luftfartyget och som registrerats i massa- och balansdokumentationen eller i luftfartygets tekniska journal eller som överförts elektroniskt från luftfartyget till luftfartygsoperatören.
5. Om den tankade bränslemängden eller den kvarvarande bräns
lemängden i tankarna bestäms i volymenheter uttryckt i liter ska luft
fartygsoperatören omvandla mängden från volym till massa med hjälp av densitetsvärden. Luftfartygsoperatören ska använda det densitetsvärde för bränslet (ett faktiskt värde eller ett standardvärde på 0,8 kg per liter) som används för operativa ändamål och säkerhetsändamål.
Det förfarande som ligger till grund för användningen av faktisk den
sitet eller standarddensitet ska beskrivas i övervakningsplanen, tillsam
mans med en hänvisning till den berörda luftfartygsoperatörens doku
mentation.
6. För den beräkning som avses i punkt 1 ska luftfartygsoperatören använda standardemissionsfaktorerna i tabell 1 i bilaga III.
▼B
För bränslen som inte anges i tabellen ska luftfartygsoperatören fast
ställa emissionsfaktorn i enlighet med artikel 32. För sådana bränslen ska det effektiva värmevärdet fastställas och rapporteras som en memo
randumpost.
7. Med avvikelse från punkt 6, och om luftfartygsoperatören har erhållit den behöriga myndighetens godkännande, får luftfartygsopera
tören härleda emissionsfaktorn, eller det kolinnehåll som den baseras på, eller det effektiva värmevärdet för kommersiella bränslen, från de in
köpsregister för bränslet i fråga som tillhandahålls av bränsleleverantö
ren, under förutsättning att de har härletts på grundval av erkända internationella standarder och de emissionsfaktorer som anges i tabell 1 i bilaga III inte kan tillämpas.
Artikel 54
Specifika bestämmelser for biomassa
För fastställande av biomassafraktionen i ett blandat bränsle ska arti
kel 39 tillämpas.
Trots vad som sägs i artikel 39.2 ska den behöriga myndigheten tillåta användning av en metod för fastställande av biomassafraktion som ska tillämpas enhetligt i alla medlemsstater.
Enligt denna metod ska biomassafraktion, effektivt värmevärde och emissionsfaktor eller kolinnehåll för det bränsle som används i en luft
fartsverksamhet som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem och är förtecknat i bilaga I till direktiv 2003/87/EG fastställas genom doku
mentation av bränsleinköp.
Metoden ska baseras på kommissionens riktlinjer för att underlätta en konsekvent tillämpning i alla medlemsstater.
Användningen av biodrivmedel för luftfart ska bedömas i enlighet med artikel 18 i direktiv 2009/28/EG.
Artikel 55