och vattenområden
7.1. Allmänna hänsynsreglerna
De grundläggande bestämmelserna i miljöbalkens andra kapitel medför krav om att på olika sätt minimera påverkan på människors hälsa och miljön i samband med att miljöpåverkande verksamheter eller åtgärder vidtas och planeras. Kraven gäller om det inte är orimligt i förhållande till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för åtgärderna. Gällande miljökvalitetsnormer ska alltid hållas. Nedan redovisas översiktligt hur kraven i de allmänna hänsynsreglerna har beaktats i samband med planeringen av GC-vägen.
Bevisbörderegeln innebär att det är den som driver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som ska visa att hänsynsreglerna följs. I projektet har Trafikverkets verktyg för
miljösäkring använts i syfte att säkerställa hanteringen av de miljöfrågor som uppstår.
Genom miljöuppföljnings- och miljökontrollprogram som tas fram inför byggskedet kan effekten av föreslagna åtgärder följas upp.
Kunskapskravet innebär att den som driver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska ha tillräcklig kunskap om hur människors hälsa och miljön påverkas och kan skyddas. I arbetet med att upprätta vägplan och MKB har kunskap om påverkan på människors hälsa och miljön i just det aktuella projektet erhållits genom inventeringar. Dessa har genomförts för geologi, hydrologi, kulturmiljövärden och naturmiljö. Vidare har
undersökningar, bedömningar och beräkningar rörande bl.a. föroreningssituationen vid vägen, miljörelaterade risker och avvattning genomförts. Detta kunskapsunderlag har, tillsammans med vad som framkommit vid genomförda samråd, varit underlag för både teknikval och miljömässiga bedömningar.
Försiktighetsprincipen innebär att risken för negativ påverkan på människors hälsa och miljön medför en skyldighet att vidta åtgärder för att förhindra en störning. Den innebär också att bästa möjliga teknik ska användas för att förebygga skador och olägenheter.
Försiktighetsprincipen följs genom att åtgärder föreslås, eller anpassningar av
vägutformningen görs, för att begränsa eller förhindra negativ påverkan, redan där risk för negativ påverkan uppstår.
Lokaliseringsprincipen innebär att man ska välja en sådan plats att verksamheten kan bedrivas med minsta intrång och olägenhet för människor och miljö. Alternativa lokaliseringar studerades när förstudien togs fram samt inom ramen för arbetet med
ansökan om tillstånd att anlägga GC-väg inom Natura 2000-område och Naturreservatet Strömsholm.
Hushållnings- och kretsloppsprinciperna innebär att råvaror och energi ska användas så effektivt som möjligt och att förbrukningen av resurser och alstring av avfall
minimeras. Massbalans eftersträvas därför vid byggnationen. Där överskott av massor uppstår eftersträvas återanvändning.
Produktvalsprincipen innebär att alla ska undvika att använda produkter som kan vara skadliga för människor eller miljön om produkterna kan ersättas med andra, mindre farliga produkter. Vilka specifika lösningar som väljs för att uppfylla krav om bästa möjliga teknik avgörs utifrån det kunskapsläge som råder när GC-vägen kommer att byggas. Trafikverket utarbetar kontinuerligt interna riktlinjer utifrån gällande kunskapsläge och hänvisar till sådana i samband med entreprenadupphandling. För närvarande ställs normalt krav på bästa möjliga teknik och användning av kemiska produkter i samband med entreprenaden genom Trafikverkets dokument ”Generella miljökrav vid entreprenadupphandling TDOK 2012:93”, ”Material och varor – krav och kriterier avseende farliga ämnen TDOK 2012:12”, ”Kemiska produkter –
granskningskriterier och krav för Trafikverket TDOK 2010:310” och ”Kemiska produkter – granskning och märkningspliktiga kemiska produkter TDOK 2010:311”.
7.2. Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer utfärdas med stöd av 5 kap miljöbalken och avser kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt som behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön.
Miljökvalitetsnormer för luft
I luftkvalitetsförordningen (2010:477) finns föreskrifter om högsta halt vissa ämnen i luft och trafiken bidrar till utsläpp av flera av dessa. Eftersom byggnationen endast rör 4 km gång- och cykelväg och det inte finns några stora föroreningskällor längs
vägsträckningen finns ingen risk att normerna överskrids.
GC-vägen bedöms inte medverka till att miljökvalitetsnormerna för luft överskrids.
Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller
Förordning (2004:675) om omgivningsbuller föreskriver att kommuner med fler än 100 000 invånare har skyldighet att kartlägga buller och upprätta åtgärdsprogram.
Hallstahammars kommun är en av rikets mindre kommuner med knappa 16 000 invånare och omfattas därmed inte av ovanstående förordning.
GC-vägen omfattas inte av miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller.
Miljökvalitetsnormer för grundvatten
Strömsholmsåsen Kvicksund-Surahammar är en grundvattenförekomst, SE660724-152426, som går vid väg 252 i nord-sydlig riktning. Det är en sand- och grusförekomst och längs med stor del av vägplaneområdet ligger väg 252 på åsen.
Grundvattenförekomsten är skyddad enligt Krav enligt dricksvattenföreskrifterna.
Åsen har miljökvalitetsnormer som har beslutats av vattendelegationerna den 23 februari 2017. Åsens kvantitativa och kemiska status är klassad som god. Det har bedömts att det inte finns någon risk för att kemisk status inte uppnås 2021 och ingen risk att kvantitativ status inte uppnås 2021.
Under byggnationen kan grundvattenförekomsten påverkas ifall det sker en olycka med spill och läckage från arbetsfordonen. Det bedöms därför finnas risk för förorening av vattenförekomsten vid olycka under drift eller entreprenad. Vid länshållning av schakter kan det finnas en risk att vattenvolymer tränger in i schakten. Kännedom gällande
34 grundvattnets fria vattenyta i närhet till schaktområden är därför viktig för att
säkerställa att schakt under grundvattenytan undviks.
GC-vägen bedöms inte medverka till att miljökvalitetsnormerna för grundvatten motverkas.
Miljökvalitetsnormer för ytvatten
Kolbäcksån: mellan Freden/Mälaren och ”Sörstafors” är en ytvattenförekomst, SE660312-152532, som går cirka 500 meter öster om väg 252 och den planerade GC-vägen. Den ekologiska statusen har klassats till Måttlig, på grund av konnektivitet, flödesregleringar, morfologiska förändringar och övergödning.
Ytvattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Vattenförekomstens
miljökvalitetsnorm är god ekologisk status 2027 och god kemisk ytvattenstatus med undantag (mindre stränga krav) för kvicksilver- och kvicksilverföroreningar samt bromerad difenyleter.
Den aktuella byggnationen av vägen bedöms inte innebära någon direkt påverkan på de aktuella vattendragen genom utsläpp från vägområdet och därmed inte heller någon påverkan på möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna.
GC-vägen bedöms inte medverka till att miljökvalitetsnormerna för ytvatten motverkas.
Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten
Vägplaneområdet berör inga vattenområden som omfattas av sådana miljökvalitetsnormer.
7.3. Hushållning av mark och vattenområde
Mark- och vattenområden ska enligt miljöbalkens bestämmelser användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges till sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Projektet innebär inte någon skada på något
riksintresseområde enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken.
Någon negativ påverkan på jord eller skogsbruk bedöms inte uppstå. Samråd med markägare och jordbrukare har skett gällande eventuell påverkan på deras verksamhet.
8. Markanspråk och pågående markanvändning
Byggnation av en GC-väg längst föreslagen sträckning innebär intrång på privat tomtmark. Till största del sker intrånget i skogs- och åkermark. Vägområdet för allmän väg i vägplanen omfattar, förutom själva vägbanan, utrymme för anordningar som dike, slänt, räcken och trummor etc.
8.1. Vägområde för allmän väg med vägrätt
Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en upprättad, fastställd och lagakraftvunnen vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vägrätten upphör när vägen dras in. Vägområdet för allmän väg omfattar utrymmet för vägen och tillhörande väganordningar.
På plankartorna framgår vad som är befintligt och nytt vägområde längs väg 252, på plankartorna markerat med blå färg och med beteckningen V (101T0201-101T0206).
Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i fastighetsägarförteckningens
arealberäkning, det vill säga det område som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg.
Tillkommande vägområde för allmän väg enligt denna vägplan omfattar totalt cirka 18840 m² varav skogsmark cirka 2200 m2 varav 490 m² är inom Natura 2000 område samt naturreservat och åkermark cirka 16640 m² varav 940 m² inom Natura 2000 område samt naturreservat. Berörda markytor och fastigheter framgår av plankartorna (101T0201-101T0206).
8.1. Område med tillfällig nyttjanderätt
På grund av svårigheter att använda befintlig väg 252 under byggtiden har ett område för tillfällig nyttjanderätt lagts utmed hela sträckan, förutom där arbete är inom Natura 2000 samt Naturreservat. Den tillfälliga nyttjanderätten utgörs i detta projekt av ett arbetsområde för massupplag (se kapitel 8.3 nedan) samt ytor för, exempelvis,
trummor. Området för tillfällig nyttjanderätt ligger utanför vägområdet och är markerat med gul färg och beteckningen T eller T2 på plankartorna (101T0201-101T0206). Den tillfälliga nyttjanderätten är tidsbegränsad.
Hänsyn har tagits till kultur- och naturvärden längs sträckan och där dessa kommer i konflikt med arbetsområdet har den tillfälliga nyttjanderätten anpassats för att göra så lite intrång som möjligt. Ingen tillfällig nyttjanderätt har lagts inom Natura 2000 samt Naturreservat.
Områden för tillfällig nyttjanderätt enligt denna vägplan omfattar totalt cirka 11650 m2, varav skogsmark cirka 2460 m2 och åkermark cirka 9190 m2 . Berörda markytor och fastigheter framgår av plankartorna (101T0201-101T0206).
8.1.1. Nytt vägområde med inskränkt vägrätt
I detta projekt avser områden med inskränkt vägrätt ytor som kan användas för områden som behövs för drift av trummor längs sträckan. Den inskränkta vägrätten innebär att väghållaren bestämmer över markens användning under den tid vägrätten består, med undantag för jord- och skogsbruksändamål. Denna användning får dock inte hindra vägens funktion, drift och brukande. Vägrätten är inskränkt även på det sättet att väghållaren inte har rätt att använda material och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken. Dessa områden har markerats med blå färg och beteckning Vi på
planritningarna.
Områden med inskränkt vägrätt enligt denna vägplan omfattar totalt cirka 280 m2, varav skogsmark cirka 0 m2 och åkermark 280 m2. Berörda markytor och fastigheter framgår av plankartorna (101T0201-101T0206).
8.2. Masshantering
Ett PM har tagits fram i detta projekt avseende massor som behöver hanteras i projektet, PM Masshanteringsanalys (0T140001).
Projektet kommer att medföra ett massöverskott. Jordschakt kommer att utföras vid byggandet av cykelvägen och sidoområdesåtgärder, vilket väntas leda till ett överskott på schaktmassor. Sammanlagt kommer projektet att medföra ett massöverskott på cirka 2000 m3. Överskottet bedöms inte kunna få avsättning inom projektet. Möjligheten att återanvända massorna inom projektet är begränsad eftersom åtgärderna främst omfattar schaktning och fyllning ej förekommer i samma omfattning. För att minimera miljöpåverkan från masshanteringen eftersträvas istället att i första hand återanvända massorna inom andra projekt i närområdet.
Förekomsten av berg på sträckan är minimal. Ingen bergschakt förväntas således utföras på sträckan.
36
8.3. Etableringsytor
För massor som inte utnyttjas i projektet krävs sannolikt tillfälliga upplagsområden.
Massorna som läggs i upplag ska sorteras för att kunna ta tillvara på tjänliga material och upplag inom områden med känsliga natur- och kulturmiljöer bör undvikas. För att minimera miljöbelastningen eftersträvas att transportsträckorna hålls så korta som möjligt och att uppkomna massor hanteras så nära projektet som möjligt. Vidare bör potentiella intressenter kontaktas för utnyttjande av överskottsmassor.
Etablerings- och upplagsytor längs vägsträckan redovisas i plankarta ( 101T0201-101T0206).
9. Fortsatt arbete
9.1. Miljöåtgärder
Det fortsatta miljöarbetet innebär att inarbetade miljöförslag i MKBn överförs till bygghandling. Överföringen mellan de olika skedena säkerställs med hjälp av
Trafikverkets verktyg för miljösäkring, Miljösäkring plan och Miljösäkring bygg. Genom arbetsberedningar fastställs rutiner och åtgärder under byggnation som ska säkerställa att föreslagna miljöåtgärder genomförs.
Samråd enligt 12 kap 6 § MB
Åtgärder som innebär väsentlig ändring av naturmiljön och som har behandlats i
samråd inom planläggningsprocessen samt blivit fastställda genom vägplan kräver ingen separat anmälan om samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken. Detta gäller för de
verksamheter och åtgärder som behövs för att bygga GC-vägen och som fastställs och ingår i vägområde för allmän väg eller område för tillfällig nyttjanderätt. Samråd enligt MB 12:6 kan krävas för följdverksamheter av den planerade åtgärden som kan förväntas innebära en väsentlig förändring av naturmiljön och som inte har hanterats inom ramen för denna planläggningsprocess.
9.2. Dispenser, tillstånd och anmälningar
Följande frågor behöver hanteras formellt genom anmälan, tillstånd- eller dispensansökan hos tillsynsmyndigheten:
• Anmälan om vattenverksamhet ska göras till Länsstyrelsen för anläggande av trummor vid sektion: 2/020, 2/120, 2/560 samt 2/930.
• Samråd och tillstånd enligt kulturmiljölagen för intrång i fornlämningsmiljöer eller fornlämningars skyddsområde enligt KML, 1988:950, 2 kap § 2. Vilka fornlämningar som berörs kommer att framgå av den arkeologiska utredningen.
• Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete, ska arbetet omedelbart avbrytas till den del fornlämningen berörs. Den som leder arbetet ska omedelbart anmäla förhållandet till länsstyrelsen enligt KML, 1988:950,2 kap § 10.
• Vid behov anmälan om samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken eller anmälan om upplägg av avfall för anläggningsändamål enligt 9 kap miljöbalken för tillfälliga upplag under byggtiden eller för användning av överskottsmassor i
anläggningen.
• Överskottsmassor som lämnar projektet är att betraktas som avfall och hantering måste ske enligt 9 kap miljöbalken.
• PAH-16 analys av inskickade asfaltsprov visar att samtliga prov innehåller stenkolstjära. Vid halter mindre än 70 mg/kg kan asfaltsmassorna betraktas som fria från tjära och kan därmed återanvändas fritt. Massor med högre halt PAH-16 än 70 mg/kg, betraktas som tjärhaltiga massor och ska vid planerad återanvändning anmälas till berört miljö- och hälsoskyddskontor om hur massorna ska hanteras.1) Labbanalysen visar att mängden tjära i asfaltsproven varierar mellan 3.5 och 330 mg/kg.
10. Genomförande och finansiering
10.1. Formell hantering
Denna vägplan kommer att kungöras för granskning och sedan genomgå
fastställelseprövning. Under tiden som underlaget hålls tillgängligt för granskning kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett granskningsutlåtande som upprättas när granskningstiden är slut.
De inkomna synpunkterna kan föranleda att Trafikverket ändrar vägplanen. De sakägare som berörs kommer då att kontaktas och får möjlighet att lämna synpunkter på
ändringen. Är ändringen omfattande kan underlaget återigen behöva göras tillgängligt för granskning.
Vägplanen och granskningsutlåtande översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över planen. Därefter begärs fastställelse av planen hos Trafikverket. De som har lämnat synpunkter på vägplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter granskningstiden, bland annat granskningsutlåtandet.
Efter denna så kallade kommunikation kan beslut tas att fastställa vägplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen.
Hur vägplaner ska kungöras för granskning och fastställas regleras i 17-18 §§ väglagen (1971:948).
Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på planens plankartor, profilritningar om det behövs, eventuella bilagor till plankartorna. Beslutet kan innehålla villkor som måste följas när vägen byggs. Denna planbeskrivning utgör ett underlag till planens plankartor.
När vägplanen har vunnit laga kraft blir beslutet om fastställande juridiskt bindande.
Detta innebär bland annat att vägbyggaren, det vill säga Trafikverket i detta projekt, har rätt, men också skyldighet, att lösa in mark som behövs permanent för vägen. Mark som behövs permanent framgår av fastighetsförteckningen och plankartan. I
fastighetsförteckningen framgår också markens storlek (areal) och vilka som är fastighetsägare eller rättighetsinnehavare.
Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar:
• Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet.
• Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning.
1) Vägverket, publikation 2004: 90, Hantering av tjärhaltiga beläggningar
38
• Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast.
Vägplanen ger också rätt att tillfälligt använda mark som behövs för bygget av anläggningen. På plankartan och i fastighetsförteckningen framgår vilken mark som berörs, vad den ska användas till, under hur lång tid den ska användas, hur stora arealer som berörs samt vilka som är fastighetsägare eller rättighetsinnehavare. Trafikverket har rätt att börja använda mark tillfälligt så fort vägplanen har vunnit laga kraft, men ska meddela fastighetsägare/rättighetsinnehavare när tillträde är beräknat att ske.
Fastighetsägare/rättighetsinnehavare får inte utan tillstånd från Trafikverket uppföra byggnader eller på annat sätt försvåra för Trafikverket att använda den mark som behövs för anläggningen.
Trafikverket har rätt att bygga den anläggning som redovisas i vägplanen.
Kommunala planer
För att vägplanen ska vinna laga kraft krävs att det inte finns några detaljplaner som strider mot vägförslaget.
Det finns ingen detaljplan som strider mot vägförslaget för GC-vägen mellan Strömsholm och Kolbäck.
10.2. Genomförande
Arbetet med vägplanen kommer att fortsätta fram till våren 2020 då den skickas för fastställelse. Under förutsättning att vägplanen vinner laga kraft är byggstart av projektet möjligt tidigast år 2020.
I det aktuella området är enbart Trafikverket väghållare för det allmänna vägnätet.
Utbyggnadsalternativet innebär inte någon förändring av allmän väg. Behov av samråd, tillstånd och dispenser för genomförandet redovisas i kapitel 9.
10.3. Finansiering
Det aktuella projektet är ett samfinansieringsprojekt mellan Trafikverket och Hallstahammars kommun och GC-vägen är med i länsplanen för Västmanland.
Den totala kostnaden för projektet är kalkylerad till ca 15 190 000 (0P70002). Denna kostnad inkluderar ej projektadministration, utredning & planering, projektering, mark
& fastighetslösen, projektunika åtgärder, överlämnande & avslut eller generella osäkerheter.
11. Underlagsmaterial och källor
Tidigare beslut och utredningar
Miljökonsekvensbeskrivning för gång- och cykelväg, Strömsholm-Kolbäck via Natura 2000-området Strömsholm (SE0250005)
Beslut angående ansökan om att anlägga GC-väg inom Natura 2000-området och naturreservatet Strömsholm i Hallstahammars kommun, Diarienummer 521-2151-2016 samt 521-2152-2016
Förstudie, gång- och cykelväg, Strömsholm-Kolbäck, Samrådshandling, 2009-03-09 Handböcker och vägledningar
Yt- och grundvattenskydd, Trafikverkets handbok 2013:135
Vägverket. 2005. Artrika vägkanter i Region Mälardalen – inventering med skötselanvisningar, 2005-07-22
Vägdagvatten - råd och rekommendationer för val av miljöåtgärder, Trafikverkets rådsdokument 2011:112
Inventeringar och utredningar
Miljökonsekvensbeskrivning för gång- och cykelväg Strömsholm-Kolbäck, Samrådshandling
Samrådsredogörelse, dokumentnummer 0C070002 PM Avvattning, dokumentnummer 0W140001
PM Ledningssamordning, dokumentnummer 0W140002 PM Masshanteringsanalys, dokumentnummer 0T140001 PM Markmiljö, dokumentnummer 0N140001
PM Markteknisk undersökningsrapport geoteknik, MUR/Geo, dokumentnummer 0G140001
PM Naturvärdesinventering, dokumentnummer 0N140003 PM Trafik och Vägutformning, dokumentnummer 0T140002 PM Vägteknik, dokumentnummer 0T140005
Underlagskalkyl, dokumentnummer 0P70002 Kommunala planer
Översiktsplan för Hallstahammars kommun 2011. Antagen av KF 2011.10.31.
Detaljplan för Mölntorp område norr om Västerkvarn (PL 167). 1999-03-19.
Upphävande av del av detaljplan för område norr om västerkvarn (PL 206). Plannr 206.
Dnr 189/13.
Detaljplan för Sofielund II, Strömsholm (PL 184). Tekniska kontoret 2006-04-04.
Detaljplan för Kyrkbyn II, Kolbäck (PL 105). Västmanlands läns länsstyrelse.
Planeringssektionen. 1971-05-14.
40
Trafikverket, 781 89 Borlänge
Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se