Som hermeneutiska forskare har vi försökt nå insikt beträffande våra respondenters sociala kontexter, deras livsstil, vad som genererar mening för dem och varför. I denna process har olika metodologiska aspekter varit av stor betydelse för oss. Att vi besökte respondenterna i deras hem och således fick en förståelse för de sociala kontexter utifrån vilka de lever och verkar genererade insikter vilka vi inte hade nått om vi mött dem i mer neutrala omgivningar. Att vi mötte dem i deras hemmiljöer innebar också en möjlighet att se på, samtala kring och fotografera deras skivsamlingar och andra musikrelaterade objekt. Detta var till stor hjälp i tolkningsarbetet då respondenterna på grund av detta blev mer medvetna och således försökte förklara och resonera kring vad de hade, inte hade och varför. Utan detta hade det inte varit möjligt att analysera och tolka respondenterna med samma känsla och samma förståelse. Detta gav oss en möjlighet att inte bara lyssna till vad de faktiskt sade utan också att få en känsla av bakomliggande meningar samt verifiera deras faktiska beteende.
Dessa metodologiska aspekter genererade också mycket intressanta stickspår, respondenterna kom in på andra aspekter vilka de ville förmedla till oss. Vi har i mesta möjliga mån försökt att hålla oss inom ramen för vad denna uppsats syfte är att behandla. Trots detta har vi i vissa fall tänjt på gränserna, i synnerhet gällande beskrivningarna av våra respondenters sociala kontexter. Det som primärt var av vikt beträffande konsumentsocialisering var hur individerna påverkades av sin sociala sfär, men detta genererade vidare stora insikter i hur olika sociala sfärer resonerar och agerar. Då vi ville förmedla en så sammansatt bild som möjligt av våra respondenter har vi således tillåtit oss själva att omfamna detta stickspår, då vi upplever att detta i hermeneutisk anda genererar en mer sammanhängande helhetsbild av respondenterna samt är av vikt ur en tolkningskontext då detta i mycket hög grad påverkar vilka de är, försöker framhäva sig själva som och inte minst vad de gör.
Vidare bör reflekteras över vår egen insats som tolkare och hur vår förförståelse spelat in i analysen av respondenterna. Vi upplever att även vi har haft verkligt vässade verktyg i detta uppsatsarbete, primärt av ovan nämnda metodologiska skäl. Även vårt samarbete, våra olika personligheter, sociala kontexter och således förförståelse genererade större möjligheter till att se saker ur olika vinklar, vilket varit mycket fördelaktigt under arbetets gång. Dock kan man aldrig komma i från att våra gemensamma subjektiva tolkningar fortfarande är just subjektiva och andra forskare hade säkerligen hittat och fokuserat på andra intressanta aspekter.
Även vi hade, givet mer tid, säkerligen kunnat urskilja ytterligare aspekter av vikt. Man blir aldrig färdig med en analys, det finns alltid ytterligare dimensioner att utforska. Förståelsehorisonten utvidgas konstant vilket kräver omtolkningar och således genererar en ny förståelse vilken i sin tur måste omtolkas. Vi har vid upprepade tillfällen omarbetat denna uppsats för att analysen ska passa de nya reflektioner vi genom tolkning av respondenterna nått. Varje ny insikt vilken genererat nya tolkningar har dock i förlängningen lett till ökad precisering och en större förförståelse både för respondenterna som undersökts och av fenomenet som sådant. Någonstans måste man dock lägga ned pennan och vi hoppas och tror nu att vi i detta arbete har kunnat
presentera en så tydlig och genomgående bild av fenomenet som vi avsett. Vidare hoppas vi att kommande läsare skall finna ämnet lika intressant som vi har gjort.
7.1 Förslag till vidare forskning
Som tidigare nämnts dök det upp många intressanta stickspår under arbetes gång, stickspår som skulle kunna vara av intresse för kommande forskning. I samtalen med våra respondenter framkom tankar kring framtida resonemang och beteende. Flera av respondenterna uttryckte att olaglig nedladdning kanske ses som mindre intressant då de själva har barn som börjar intressera sig för datorer, Internet och andra tekniska aspekter. Det kan således hända att synen på olaglig nedladdning förändras i och med den förändrade sociala kontext detta skulle innebära. I dagsläget är respondenterna inte motiverade till byte av konsumtionsvägar, men detta innebär inte att de aldrig kommer bli det. Av den anledningen tycker vi att det vore intressant att se på hur äldre och kanske även betydligt yngre konsumenter ser på olaglig nedladdning i och med lagstiftningen. Det vore även intressant att se på mer statistiska utfall på laglig musikförsäljning. Kanske har lagen fått effekt på andra generationer? Vidare skulle det vara av intresse att göra en undersökning liknande denna om ett år eller två. Detta då det kan tänkas krävas tid innan en lag som denna blir befäst hos konsumenterna och således införlivas i deras vardagsverkligheter.
Ytterligare ett stickspår av stort intresse är det agg som i synnerhet de aktivt nedladdande respondenterna upplever gentemot musikindustrin. Det framkom vid upprepade tillfällen att industrin med IFPI i släptåg upplevs idka lobbyverksamhet och att detta stammar ur rik girighet, ”bling-bling mentalitet” och ointresse för konsumenternas preferenser. De respondenter som hade mer insikt i musikindustrin och dess utveckling hade dock en större förståelse för varför lagen tillkommit samt varför industrin gör som den gör. Kanske måste industrin peka på mer emotionella värden och således söka vinna empati? Det vore kanske därmed av intresse att ur ett företagsperspektiv undersöka hur musikindustrin bättre kan kommunicera till allmänheten att de bör konsumera på lagliga vägar.
Referenser
Angelöw, B., Jonsson, T. (2000) Introduktion till socialpsykologi. Studentlitteratur, Lund.
Berger, P., Luckmann, T. (1998) Kunskapssociologi: hur individen uppfattar och
formar sin sociala verklighet. Wahlström & Widstrand, Falun.
Berger, P., Luckmann, T. (1987) The social construction of reality. Penguin Books, England.
Blomqvist, U., Eriksson, L E., Findahl, O., Selg, H., Wallis, R. (2005) ”File sharing in peer-to-peer networks- actors, motives and effects” ur Broadband technologies
transforming business models and challenging regulatory framework- lessons from the music industry. MusicLessons- Deliverable 4
Buckley, A. (1997) The essence of consumer behaviour. Prentice Hall, London.
Callen, K S., Ownbey S F. (2003) “Associations between demographics and perceptions of unethical consumer behavior” ur International Journal of Consumer Studie. s. 99-110, Blackwell Publishing Ltd.
Christensen, L., Andersson, N., Carlsson, C., Haglund, L. (2001)
Marknadsundersökning - en handbok. Studentlitteratur, Lund.
Corrigan, P. (1997) The sociology of consumption. SAGE publications, London. Ekström, A. (2005-05-11) Nedladdningsjätte tågar in i Sverige. Dagens Nyheter.
Esaiason, P., Gilljam, M., Wägnerud, L. (2003) Metodpraktikan - Konsten att studera
samhälle, individ och marknad. Elanders Gotab, Stockholm.
Fiske, J. (2003) Kommunikationsteorier - en introduktion. Almqvist & Wiksell, Uppsala.
Foxall, G R., Goldsmith, R E., Brown, S. (1998) Consumer Psychology for Marketing. Thomson Learning, London.
Frostling-Henningsson, M, Jakobsson, A. (2003) “Downloading from a consumer perspective” ur Konkurrensvekets Market in the Information Age s. 162-200. Konkurrensverket, Sverige.
Fukukawa, K. (2003) “A theoretical Review of Business and Consumer Ethics Research: Normative and Descriptive Approaches” ur The Marketing Review s. 381-402. Westburn Publishers Ltd.
Giesler, M., Pohlmann, M. (2003) “The Anthropology of File Sharing: Consuming Napster as a Gift” ur Advances in Consumer Research. Vol. 30.
Gilje, N., Grimen, H. (2003) Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Daidalos AB, Göteborg
Gummesson, E. (1991) Qualitative methods in management research. Sage Publications Inc, California.
Gustavsson, B. (2004) ”Grundad teori”, ”Kunskapandets mångfald - från enhet till fragment” och ”Personligtkunskapande: intervjuer, samtal och dialoger” ur Gustavsson, B. (red.) Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen. s. 221-235, s. 7-20, s. 237-256. Studentlitteratur, Lund.
Heisley D D, Sidney J L. (1991)”Autodriving: A Photoelicitation technique” ur Journal
of Consumer Research, Vol 18, s. 257-272.
Helgeson, M, Mattson, D. (2005) Managing change in the recording industry –
response measures to the impact of downloading. Master thesis in Business
Administration, Jönköpings Universitet, Jönköping.
Holme, I M., Solvang, B K. (1991) Forskningsmetodik - om kvalitativa och kvantitativa
metoder. Studentlitteratur, Lund.
Jones, S., Lenhart, A. (2004) “Music Downloading and Listening: Findings from the Pew Internet and American Life Project” ur Popular Music and Society. Vol 27, Nr. 2, s. 185 -199.
Kasaras, K. (2002) “Music in the age of free Distribution:MP3 and Society”. First
Monday, Vol 7, nr 1 ( January 2002),
URL. http://firstmonday.org/issues/issue7_1/kasaras/index.html
Kvale, S. (1996) InterViews: An introduction to qualitative research interviewing. Sage Publications Inc, California.
Larsson, S. (1994) ”Om kvalitetskriterier i kvalitativa studier” ur Starrin, B., Svensson, P G. Kvalitativ metod och vetenskapsteori. s.163-189. Studentlitteratur, Lund.
Levin, M A., Conway Dato-on, M., Rhee, K. (2004) “Money for nothing and hits for 3free: the ethics of downloading musik from peer-to-peer websites, ur Journal of
Marketing: Theori and practise, s. 48-60. Nothern Kentucky University, s 48 -60.
Sandström, O. (2004-08-23) Gratis nedladdning blir snart ett brott. Lagen skärps.
Skivindustrin beredd att polisanmäla piratkopiering av musikfiler. Dagens Nyheter.
Sjöström, U. (1994) “Hermenutik - att tolka utsagor och handlingar” ur Starrin, B., Svensson, P G. Kvalitativ metod och vetenskapsteori. s.73-90. Studentlitteratur, Lund. Solomon, M., Bamossy, G., Askegaard, S. (2002) Consumer Behaviour - A Eurpoean
Sverke, M. (2004) ”Design, urval och analys i kvantitativa undersökningar” ur Gustavsson, B. (red.) Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen. s. 47-69. Studentlitteratur, Lund.
Thunvik, S. (2005-11-16) Nu lever fildelarna ännu farligare. Metro.
Thurén, T. (1996) Vetenskapsteori för nybörjare. Team Offset, Malmö.
Ödman, P J. (2004) ”Hermeneutik och forskningspraktik” ur Gustavsson, B. (red)
Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen. s. 71-93. Studentlitteratur, Lund.
Ödman, P J. (1994) Tolkning, förståelse, vetande – Hermeneutik i teori och praktik. Norstedts förlag, Göteborg