Allmänna skyddsregler

8.1.1 Likhetsprincipen

Likhetsprincipen uttrycks i 31, 32 § ABL RF. Redan där delas alla aktier i två grupper, nämligen de ordinarie och privilegierade aktierna. I 31 § ABL RF stadgas att alla ägare till de ordinarie aktierna har samma rättigheter. Bestämmelsen är en utformning av likhetsprincipen då alla aktieägare har samma rättigheter vad gäller deltagande på bolagsstämma och röstning i frågor som rör dess kompetens, frågor angående vinstutdelning samt frågor rörande bolagets egendom vid dess likvidering. Dessa rättigheter är dock inte uttömmande och lagen innehåller andra bestämmelser.

En aktieägare till den ordinarie aktien kan bland annat avyttra sina aktier utan bolagets eller andra aktieägares samtycke enligt 2 § 1 p 2 st. ABL RF. Bolaget har i enlighet med 11 § 4 p. ABL RF en skyldighet att överlämna en kopia på bolagsordning till en aktieägare om denne begär det. Kostnader för en sådan kopia skall inte överskrida utgifter för dess framställning. Dessutom har aktieägarna rättighet att få en del av bolagets egendom som blir kvar efter utbetalning till kreditorer i enlighet med 23 § ABL RF. Det bör dock anmärkas att lagen innehåller en speciell ordning för utbetalning och aktieägare som kräver i enlighet med 75 § ABL RF inlösen av sina aktier får betalt först efter kreditorer. Rättighet att kräva inlösen av sina aktier aktualiseras i fall av reorganisation eller stora affärer om de har röstat emot beslutet eller inte var med på röstningen angående dessa frågor. Aktieägare kan även kräva inlösen om bolagsstämma har beslutat om ändringar eller en ny bolagsordning som inskränker deras rättigheter om de röstade emot eller inte var närvarande. En sådan inlösen sker till ett pris som fastställs av styrelsen men inte får vara mindre än marknadspris som i sin tur fastsällt av en oberoende värderare. Varje ordinarie aktie ger en röst och det är förbjudet att konvertera sådana aktier till privilegierade, obligationer eller andra värdepapper.⁹⁶

Ägare till privilegierade aktier har inte rätt att rösta på en bolagsstämma men har rätt till vinstutdelning och ett likvidationsbelopp i fall bolaget likvideras. Beloppen skall fastsällas till fastpris eller till en bestämd procentuellsats. Privilegierade aktier ger som huvudregel inte sina ägare rättighet att påverka bolagets styrning genom röstning på en bolagsstämma. Det anses vara kompenserad med att sådana andelar garanterar utbetalning av vinst och eventuellt likviditetsbelopp. Dock finns det en begränsning i 25 § 2 p. ABL RF som stadgar att ett

95 Tihomirov, Aktiebolag 2007 s. 24. 96

aktiebolag inte kan ha mer än tjugo fem procent av sina aktier som privilegierade. Denna regel kan betraktas som en slags garanti för aktiebolaget att bolagsordningen måste innehålla det fasta priset för utbetalning på sådana aktier eller procentsats. I fall där det inte finns något angivet ger lagen samma rätt till vinst för både ordinarie och privilegierade aktieinnehav. Det måste anmärkas att alla aktier av samma typ ger sina ägare samma rättigheter.⁹⁷

Likhetsprincipen finns således reglerad i lagen och den fastställer att alla aktier av samma slag ger samma rättigheter till sina ägare.

Generalklausulen som ger skydd för alla aktieägare och som innebär ett förbud för

bolagsstämman att fatta beslut som gynnar en aktieägare eller någon annan på bekostnad av en annan aktieägare eller bolaget saknar sin motsvarighet i rysk rätt.⁹⁸ Den enda

bestämmelsen som finns för att inskränka bolagsledningens beslutfattande reglerar

lojalitetsplikten, skadeståndsansvar och aktieägares klandermöjlighet. Den återfinns i 71 § ABL RF och kommer behandlas utförligt nedan.

8.1.2 Vinstsyfte

Aktiebolagsformens syfte avgörs indirekt i 50 § GK RF. Där ske en uppdelning av alla komparativa former till kommersiella och icke kommersiella. Alla kommersiella

organisationer har som huvudsyfte att ge vinst. Aktiebolag tillhör denna grupp och detta fastsälls i 2 § ABL RF och har således vinst som sitt huvudändamål. Vinsten är även ett viktigt mått på bolagets finansiella ställning och det är det enda som förenar alla aktieägare i bolaget. I den ryska doktrinen har det påpekats att förbindelse mellan medlemmar i ett

aktiebolag är mindre än exempelvis i ett kommersiellt sällskap. Därför är det extra viktigt med ett gemensamt syfte som alla aktieägare har oavsett om de huvudtaget har kontakt med

varandra.⁹⁹ Vinstsyfte i sådant fall är både en garanti för aktieägare att deras intresse inte åsidosätts och ett instrument att hålla aktiebolaget samman för att kunna driva verksamheten. Det är inget krav att ange vinstsyfte i bolagsordningen som regleras i 11 § ABL utan det framgår indirekt ur de allmänna bestämmelserna i GK RF.

8.1.3 Verksamhetsföremål och licensering

Verksamhetsföremålet finns inte beskrivet i den ryska aktiebolagslagstiftningen. Enligt de svenska reglerna måste typen av verksamhet speciellt anges i bolagsordningen som i sin tur ger aktieägare ett indirekt skydd mot bolagsledningen då den måste handla inom dessa ramar. I 11 § ABL RF anges att bolagsordningen skall bland annat innehålla bolagsorganens struktur och kompetens samt bestämma en ordning för beslutsfattandet. Ordning för förberedelsen och genomförandet av bolagsstämma skall också anges. Bolagsordningen måste följas av både bolagsledningen och aktieägare och kan innehålla andra bestämmelser om de inte står i strid med lagen. I sådant fall finns det möjlighet att med hjälp av bolagsordningen införa en sådan reglering. Dock finns det bestämmelser bland annat i lagen om investeringsfonder som i 6 § anger att i en bolagsordning måste anges att verksamhetsverksamhetsföremålet skall vara begränsat till investering i sådan egendom som bestäms i lagen och i

investeringsdeklarationen. Enligt 10 § lagen om banker och finansieringsverksamhet skall en

97 Kjirov, Kommentar till Aktiebolagslagen RF 2005 s. 104. 98 7:47 ABL

99

kreditorganisations bolagsordning innehålla en lista på typer av avtal och finansiell verksamhet som bolaget utgör.

Bolagets verksamhetsomfattning kan även begränsas med licensering. Enligt det ryska

systemet måste ett bolag ha en lisens för att kunna bedriva vissa typer av verksamhet. Med en licensering menas ett speciellt tillstånd för att bedriva en viss typ av näringsverksamhet som ett licensorgan ger ut till bolaget. Licens gäller för maximum fem år och måste sedan förnyas. Lagen om licensering av vissa typer av verksamhet har dock ett begränsat område. Den gäller inte för en verksamhet inom exempelvis kreditgivning, kommunikation, börshandel,

notariearbete och vissa typer av försäkring.¹⁰⁰ Ramar för dessa verksamheter fastsälls ofta i speciella lagar som exempelvis lagen för banker och finansiellverksamhet.

I det svenska systemet har verksamhetsföremålet större betydelse än i det ryska. Aktieägare har möjlighet att föra klandertalan om bolagsstämman fattar beslut i strid med

verksamhetsföremålet.¹⁰¹ Även skadestånd för bolagsledningen kan vara aktuell. I NJA 1967 s

313 upphävdes ett bolagsstämmobeslut eftersom det innebar en fullständig avveckling av

bolagets verksamhet såsom den var angivit i bolagsordningen. I NJA 2000 s. 404 blev styrelsen ansvarig för ett beslut som stod i strid med verksamhetsföremålet och generalklausulen.

Det kan konstateras att även om verksamhetsföremålet inte nämns uttryckligen i lagen som en obligatorisk punkt i bolagsordningen begränsas det ändå med hjälp av en mer specifik

lagstiftning och licensering. Dock är denna skyddsregel inte lika utvecklad och användbar som i den svenska aktiebolagsrätten.

8.2 Särskilda skyddsregler

8.2.1 Lojalitetsplikt

Lojalitetsplikten finns inte uttryckligen i den svenska lagen utan följer från de allmänna reglerna om sysslomanskap. Den ryska lagstiftaren har däremot valt att införa en sådan bestämmelse i lagen. Enligt 71 § ABL RF skall styrelsen, VD, tillfällig VD, direktion och andra bestämmande organ handla i bolagets intresse och utgöra sina förpliktelser för bolagets räkning mycket noggrant och förståndigt (добросовестно и разумно). Skadeståndsansvar kommer att aktualiseras om denna regel inte efterlevs. Lagen ger ingen definition på vad som anses vara mycket noggrant och förståndigt. I doktrin anses det innebära att handla med den omsorg och betänksamhetsom kan förväntas från styrelsens sida. Dessutom skall en

styrelseledamot göra allt för att kunna utföra sina skyldigheter mot bolaget. Under sitt arbete för bolagets räkning skall denne inte ha personliga intressen och skall ta del av all information för att kunna utföra arbetet på ett tillfredställande sätt. Omständigheterna måste tyda på att styrelseledamoten har handlat inom dessa ramar. Andra förhållanden som kan ha betydelse för bolagsledningens skadeståndsansvar skall också betänkas.¹⁰²

I den svenska rätten påminner bolagsledningens position mycket om sysslomannaförhållande som beskrivs i 18 kapitel HB dock har styrelseledamot och VD mer frihet vad gäller

100 Kjirov, Kommentar till Aktiebolagslagen RF 2005 s.14-15. 101 Af Sandeberg, Aktiebolagsrätten 2006 s. 138.

102

företrädelse av bolaget än en vanlig syssloman har enligt HB:s regler. En intressant sida av bolagsledningens position enligt svensk rätt är att VD har en anställningsliknande ställning gentemot bolaget emellertid har styrelseledamot mer uppdragsliknande position.

Styrelseledamot och VD har en så kallad sui generis position där de utgör två skilda organ med sysslomannaliknande drag i ett svensk aktiebolag.¹⁰³

Den ryska doktrinen har en annan föreställning om bolagsledningens ställning och

sysslomanskap än den rådande uppfattningen i svensk doktrin. Agentprincipal teorin är inte tillämplig på förhållandet mellan bolags organ och bolaget. Enligt 182 § 1 p. GK RF är en syssloman en juridisk eller fysisk person som är ett eget rättssubjekt. Bolagsorganen anses vara endast en del av bolaget och kan därför inte ses som en självständig företrädare för aktiebolaget. Även om det finns likheter mellan sysslomansställning och bolagsledningens ställning kall reglerna om sysslomanskap inte tillämpas utan endast användas analogiskt. Detta synsätt har även bekräftats i praxis.

Aktieägare till minst en procent av ordinarie aktier i bolaget har rätt att väcka

skadeståndstalan mot styrelsen, VD och direktion, om deras handlingar orsakat skada för bolaget i enlighet med 71 § 5 p. ABL RF. Bolagsledningens underlåtenhet att handla omfattas också av bestämmelsen.¹⁰⁴

Det måste anmärkas att tillämpning av denna bestämmelse leder till bolagsledningens skadeståndsansvar men kan inte betraktas som grund för att kunna ogiltigförklara beslutet enligt 168 GK RF som behandlar avtal stridande mot lag eller andra normativa dokument. Detta har fastställts av Federala Skiljedomstolen i Moskva regionen i målet № KΓ

-A40/84059-02-Π från 2003-01-05. Federala Skiljedomstolen i Nordväst regionen har dessutom angett att en tvist om skadeståndstalan mot VD kommer från arbetsrättsliga förhållanden och kan därför inte prövas i skiljedomstolen.¹⁰⁵

8.2 2 Jävsregler

XI kapitel ABL RF handlar om jäv, term ”заинтересованность” som även kan översättas som intresse. Alla avtal där en styrelseledamot, VD, medlem av direktion och aktieägare som har mer än tjugo procent aktieinnehav har ett intresse (jäv) skall ske i enlighet med detta kapitel. I 81 § 1 p. 2 st. ABL RF anses en person vara jävig om den eller dennes make, föräldrar, barn, syskon eller halvsyskon är en part eller företrädare i avtalet. Dessutom är dessa personer partiska om de är med i styrelsen eller innehar mer än tjugo procent aktier eller andelar i bolaget som är avtalspart. I praktiken har den Federala Skiljedomstolen i Volgo-Vjatsk regionen fastställt att det föreligger jäv om båda parterna i avtalet har en och samma ombud.¹⁰⁶ Den listan är inte uttömmande och andra jävsregler kan tas in i bolagsordningen. Den Högsta Skiljedomstolen har angett i sin vägledning för tolkning av Aktiebolagslagen RF att jäv skall finnas redan under ingåendet av avtalet.¹⁰⁷

Jävsbestämmelser är inte tillämpliga när det enbart finns en aktieägare i bolaget som även har funktion som VD, när alla aktieägare är jäviga, när aktier säljs med ett förbehåll samt vid

103

Dotevall, Bolagsledningens skadeståndsansvar 1999 s. 128

104 Plenum VAS RF, Om vissa frågor om tillämpning av ABL RF, 18.11.2003, № 19. 105 Mål № A56-1576/03 från 2003-06-24.

106 Mål № A82-45/98-Γ/13 från 1999-02-10. 107

bolagets återköp av sina aktier. Om bolaget fusioneras med ett annat företag som innehar mer än tre fjärde delar av röststarka aktier är jävsbestämmelserna inte heller tillämpliga. Den listan av undantag är uttömmande och styrs inte av bestämmelser om jäv. Undantagen är dock giltiga endast fram till nästa bolagsstämma, då de skall prövas på nytt.¹⁰⁸

Alla personer som kan anses vara jäviga måste i enlighet med 82 § ABL RF redogöra för styrelse, revisor och auditör för bolaget om i vilka juridiska personer de innehar mer än tjugo procent av aktier eller andelar, eller är verksamma i styrelse. Även möjliga överenskommelser där de har intresse skall redogöras. Det är endast dessa uppgifter som kan krävas och de är inte skyldiga att lämna ytterligare information. Det finns inte heller någon skyldighet att uppge dessa uppgifter inför bolagsstämman eller VD.¹⁰⁹

Lagen innehåller en ordning för godkännande av avtal där det finns jäv. Enligt 83 § ABL RF skall styrelsen godkänna ett avtal med jäv i ett aktiebolag med högst 1 000 aktieägare. I sådana fall beslutar styrelsen med enkel majoritet bland de styrelseledamöter som inte är jäviga i frågan. Om det inte finns några ojäviga styrelsemedlemmar eller det inte är tillräckligt för kvorum som fastsälls i bolagsordningen skall bolagsstämma ta beslut i frågan. Om antalet aktieägare överskrider 1 000 skall majoriteten av oberoende styrelseledamöter avgöra frågan. Med en oberoende styrelseledamot anses en person som inte är VD, direktions medlem och vems familjemedlemmar inte heller har sådan positioner under det senaste året innan avtalet. Dessutom skall denne inte heller vara investor för bolaget. Bolagsstämma skall besluta om avtalet med jäv när det rör sig om värde på egendom som överstiger två procent av

aktiebolagets tillgångar eller realisation av bolagets ordinarie aktier eller värdepapper som kan konverteras till ordinarie aktier som utgör mer än två procent av alla ordinarie aktier i bolaget. Regleringen omfattar dock inte sedvanliga överenskommelser inom bolagets vanliga

förvaltning som har uppkommit innan personen ansågs vara jävig. Detta undantag gäller endast fram till nästa bolagsstämma.

Alla avtal med jäviga parter kan ogiltigförklaras om de har ingåtts i strid med dessa bestämmelser. Aktieägare eller bolaget kan ansöka om detta i domstol i enlighet med 84 § ABL RF. Personen som är jävig kan bli skadeståndsskyldig gentemot bolaget. Om det är flera som anses ha ett intresse skall skadeståndsskyldighet vara solidarisk. Enligt Regeringsrätten RF kan talan väckas inom ett år sedan käranden har fått veta om att avtalet har ingåtts och om att jäv föreligger hos parterna.¹¹⁰

Enligt svensk rätt betecknas dock handläggning av beslut när jäv föreligger som ett befogenhetsöverskridande enligt 8:42 2 st. ABL. Ett sådant beslut är endast bindande för bolaget om tredje man insåg eller borde ha insett att bolagsledningen var jävig. Godtroende parten är dock skyddad och bolaget måste fullgöra sina förpliktelser gentemot denne. Skadeståndsansvar kan också bli aktuellt i fall bolaget drabbas av en skada på grund av jäv från bolagsledningens sida. Även skadeståndsansvar gentemot den enskilde aktieägaren kan komma ifråga enligt 29:1 ABL.

8.2.3 Insyn och frågerätt

Bolaget måste ge alla sina aktieägare tillgång till bland annat bolagsordningen, information om bolagets tillgångar, interna dokument och upplysningar om dotterbolag. Alla aktieägare

108 Kjirov, Kommentar till Aktiebolagslagen RF 2005 s. 245. 109 Kjirov, Kommentar till Aktiebolagslagen RF 2005 s. 246-247. 110 Mål № 5-Π från 2003-04-10.

som har rösträtt kan enligt 52 § 3 p. ABL RF får information om årsredovisning, revisors och auditörs utvärdering samt uppgifter om möjliga kandidater till styrelse, VD, direktion och revisor. Dessa uppgifter skall tillhandahållas inom trettio dagar innan bolagsstämma.

Ytterligare uppgifter kan krävas och den Federala kommissionen på värdepappersmarknaden kan i sådana fall ge upplysningar om detta. Enligt kommissionens beslut skall bland annat styrelsens förslag för utdelning, årlig redovisning och upplysningar om kandidater presenteras för aktieägarna. Om frågan om återköp av egna aktier kan bli aktuell skall även utvärdering om värdepappersmarknaden och aktiernas värde presenteras.¹¹¹

Aktieägare med minst en procents aktie innehav har rätt att kräva information om alla ägare som finns med i aktieägareregistret. Om de vägras en sådan information kan aktieägare lämna ett klagomål till regional avdelningen av Federala Verkställande Organet i Handeln med värdepapper och detta kan leda till att registratorn förlorar sin licens.¹¹² Aktieägare till minst en procent av aktierna har även rätt att ta del av uppräkning över personer som kan delta i bolagsstämma och även få en utskrift ur en sådan lista eller bekräftelse om att denne inte står med på listan. Denna rättighet finns i 51 § 4 p ABL RF. Dessutom kan aktieägare enligt 8 § 3 p. Federala lagen om värdepappersmarknaden få information om alla aktieägares namn, adress och information om hur många och vilka aktier de innehar.

Syftet med insynsregel i 7:36 ABL enligt svensk rätt är framförallt att undvika

intressekonflikter i aktiebolag med begränsad antal ägare. Den medför möjlighet för en minoritetsägare att få den information som behövs för att kunna förhandla på en

bolagsstämma eller eventuellt föra en domstolstalan.¹¹³

Dokumentationen angående bolagets redovisning och sammanställning av direktions möte är däremot endast tillgänglig för aktieägare till minst tjugo fem procent av aktierna i enlighet med 91 § ABL RF. Alla dokument måste tas fram inom sju dagar efter kravet. Dessutom skall eventuella kopior göras enligt aktieägares önskan. Aktieägares motiv i sådana fall har ingen betydelse och bolaget måste ge ut informationen om kravet på tjugo fem procent av aktier är uppfyllt.¹¹⁴ Övrig information om bolagets ekonomiska ställning skall ges ut till aktieägare innan bolagsstämma.

8.2.4 Kallelse, initiativrätt och beslutsfattande på bolagsstämma

Ägaren till ordinarie aktier har rätt att blir kallad till bolagsstämma för att kunna utöva sin rösträtt i enlighet med 31 § ABL RF. Frågor angående val av styrelse, revisor, auditör och även vinstutdelning samt fastställande av den årliga resultat skall ingå i kallelsen till den ordinarie bolagsstämman i enlighet med 48 § 1 st. 11 p. samt 55 § 2 st. ABL RF.

Aktieägare till minst två procent av röststarka aktier kan lämna förslag på frågor som skall tas upp på bolagsstämma. Sådana utkast skall lämnas senast 30 dagar efter årsredovisningsårets slut om bolagsordningen inte innehåller senare datum.¹¹⁵ Styrelsen måste ta beslut om

förslaget skall ingå i kallelse inom fem dagar sedan trettiodagarsfrist har löpt ut enligt 53§ 1,2

111 3.2 § Förordning om tilläggsinformation angående ordning för förberedelse, kallelse och genomförande av bolagsstämma, http://www.nccg.ru/site.xp/050050055053124.html, 2007-01-22.

112 Beslut av Federala Kommissionen för Central Bank RF №27, 1997-10-02. 113 Sandström, Svensk aktiebolagsrätt 2005 s. 199.

114 Mål № A56-15780/02 från 2002-11-18. 115

p. ABL RF. Aktieägaren som har blivit hindrad att utföra denna rättighet kan överklaga styrelsens beslut vid domstol.¹¹⁶

Förutom frågor som kommer på initiativ från aktieägare kan styrelsen i enlighet med 53 § 2 st. ABL RF inkludera flera frågor eller förslag som inte finns med på listan om förslaget är otillräckligt. Det finns inget uttryckligt förbud för styrelsen i 55 § 4 p. 2 st. ABL RF att ändra kallelsen för den ordinarie bolagsstämman. Styrelse kan dock inte ändra frågor och förslag på beslut som finns i kallelse för en extra bolagsstämma om den påkallas av revisor, auditör eller aktieägare till minst tio procent av aktier i bolaget.¹¹⁷ Bolagsstämmans kompetens begränsas emellertid i 48 § 3 st. ABL RF till ärenden som uttryckligen anges i ABL RF.

Det finns möjlighet för den enskilde aktieägaren att pröva bolagsstämmobeslut om det

fattades i strid mot ABL:s regler eller bolagsordningen i enlighet med den svenska rätten. Alla som är införda i aktieboken och även de som obehörigen vägrades föras in som aktieägare har denna rättighet i enlighet med 7:50, 51 ABL. En sådan tala skall normallt väckas inom tre månader från dagen för beslutet. En sådan regel finns inte uttryckligen i den ryska

lagstiftningen.

8.2.5 Kumulativ röstning vid val av styrelseledamöter