Allmänt - Framtida arbete med webbapplikationen

6 Diskussion

6.4 Framtida arbete med webbapplikationen

6.4.1 Allmänt

En möjlighet som är intressant att utforska för vidareutveckling av detta projekt, och även e- butiker över lag, är hur animationer och färgsättningar kan användas för att öka lärbarheten ytterligare. Som beskrivet i teorin menar Meyer (2016) att personer i åldrarna 18–25 år föredrar multimedia-innehåll framför text; att utforska detta vidare för att avgöra till vilken grad detta stämmer. Även ett tillägg till applikationen i form av möjligheten att filtrera produkter på innehåll är en förbättring som kan implementeras om arbetet fortskrider.

Den största bristen i slutprodukten, med hänsyn till frågeställningen, är som berörs i diskussionskapitlet hur produkter grupperas i varukorgen. Vid fortsatt arbete med applikationen är en revidering av detta system högst aktuell då det är starkt kopplat till lärbarhet.

6.4.2 Förutsättningar för lansering

Detta projekt har fokuserat på vilken typ av funktioner, utseende och struktur en e-butik bör ha för att vara attraktiv för en slutkund att använda. Det som implementerats är dock väldigt generellt och kan, med vissa modifikationer, användas till att sälja vilken typ av tjänst eller produkt som helst. För att kunna lansera applikationen på en verklig marknad krävs dock att ett antal åtgärder görs.

Om webbapplikationen skulle lanseras bör säkerheten på applikationen förbättras. Den nuvarande versionen saknar kryptering av sidans innehåll och användarnas uppgifter. Det är möjligt att använda externa tjänster för detta istället för att på egen hand utveckla en så pass viktig del av applikationen.

6.4.3 Användargränssnitt för företaget

Medan rapportens huvudfokus är studenter och deras behov har mindre hänsyn tagits till behoven hos det företag som levererar tjänsten genom att laga maten. För att applikationen ska kunna sjösättas krävs troligtvis en del omarbetning av gränssnittet och de funktioner som företagsadministratörer har tillgång till.

Bongsystemets allmänna utformning och hanteringen av allergier är ett exempel på ett område som kan förbättras. I dagsläget listas alla maträtter som ska lagas till en specifik dag enskilt med eventuella allergier angiva bredvid. På en liten skala fungerar detta men då kundbasen och,

46 därmed, mängden beställningar ökar är systemet ohållbart. Ett bättre sätt för att presentera data på ett överskådligt sätt behöver utvecklas där maträtter grupperas enlig någon lämplig standard.

6.5 Källkritik

För projektet har en rad differentierade källor använts, bland annat artiklar från välkända tidskrifter samt rapporter från statliga institut. En betydande del av källorna kommer från Nielsen Norman Group där flera av författarna är kända som gurus inom området som forskats på och har således utvärderats till mycket pålitliga. Till följd av den övervägande mängden källor från Nielsen Norman Group kan rapporten dock ses som mindre pålitlig då teorin som resultat kan bedömas vara ensidig.

Samtliga tidskrifter som har citerats har haft en impact factor på ca tre över fem år. Övriga publikationer, som inte utgivits av statliga institut, var även välciterade enligt uppgifter från Google Scholar. Utöver detta har även en rad källor som ej varit publicerade i vetenskapliga journaler eller vetenskapliga konferenser, använts. Detta har dock stärkts med att de till stor del syftat att bidra med statistik och samtliga varit från väl ansedda institut.

7 Slutsatser

Denna rapport har ämnat besvara på frågeställningen ”Hur kan en e-butik för försäljning av färdiglagad mat till studenter utformas för att vara användbar med särskilt fokus på navigerbarhet?”. Med resultaten från de utvärderingsmetoder som tillämpats som grund kan slutsatsen dras att målet med rapporten är uppfyllt. Den webbapplikation som tagits fram anses av målgruppen vara användbar med fokus på navigerbarhet enligt de kriterier som tagits upp i den teoretiska referensramen.

Vad gäller det konkreta svaret på frågeställningen, hur en sådan applikation kan utformas, hänvisar vi läsare till metodkapitlet, diskussionen kring detta samt återkopplingen från det tredje användartestet. Ett par specifika aspekter av en användbar webbapplikation med fokus på navigerbarhet kan lyftas ut som extra viktigt för användarna.

Informationen som visas i applikationen behöver vara väl genomtänkt och rätt formulerad; detta stödjs av Krug (2000). Att konceptet för en e-butik är bra och väl implementerat är irrelevant om användarna inte förstår poängen med tjänsten eller vilka möjligheter som erbjuds. Då informativa bilder och texter är så viktiga krävs en förståelse för hur en ny användare tänker och vilka frågor som dyker upp hos denne vid ett besök i e-butiken. Dessa ska besvaras innan användaren hinner tänka dem, och ingen reflektion ska krävas för att användaren sedan ska ta sig vidare i butiken. Tydlighet är A och O.

Ytterligare någonting som bör lyftas är vikten av att ha en logotyp i det övre, vänstra hörnet som länkar tillbaka till startsidan. Medan Whitenton (2016) understödde detta var den verkliga vikten av det som framkom under användartesterna förvånande. Att inte inkludera den funktionen innebär ett irritationsmoment för många då majoriteten av alla användare förväntar sig att det ska vara möjligt då de vill navigera sig tillbaka.

Andra nämnvärda aspekter för hög användbarhet och bra navigation hos en webbapplikation är en fixerad navbar längst upp i applikationen, vilket bekräftar forskningen gjord av Hernández (2009) och Whitenton (2016). Även en funktion för att söka bland produkter var viktigt för användarna, vilket stödjer Nielsen (2014).

8 Referenser

Agrawal, A., 2016. 6 Smart Ways To Use Website Design To Boost Your eCommerce Prospects [WWW Document]. Forbes. URL

https://www.forbes.com/sites/ajagrawal/2016/05/05/6-smart-ways-to-use-website-design-to- boost-your-ecommerce-prospects/#5a7d33ed15db (accessed 5.9.17).

Babich, N., 2016. Designing More Efficient Forms: Structure, Inputs, Labels and Actions [WWW Document]. Babich.biz. URL http://babich.biz/designing-more-efficient-forms- structure-inputs-labels-and-actions/ (accessed 4.25.17).

Becker, S.A., Mottay, F.E., 2001. A global perspective on Web site usability. IEEE Software 18, 54–61. doi:10.1109/52.903167

Bengtsson, P., 2015. Restaurangindex Januari 2015 (No. 2015:300). Statistiska Centralbyrån. URL http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Handel-med-varor-och- tjanster/Inrikeshandel/Omsattning-inom-tjanstesektorn/6629/6636/Behallare-for- Press/386266/ (accessed 05.05.17).

Berndtsson, J., Domingues, I., 2012. Utvärdera användbarhet - Användbarhet i praktiken - Wikiboken [WWW Document]. URL http://anvandbarhet.se/bok:utvardera_anvandbarhet (accessed 2.6.17).

Bevan, N., 2009. International standards for usability should be more widely used. Journal of Usability Studies 106–113.

Björnsbacka, S., 2016. Svenskar äter ute mer (No. 2016:22). Statistiska Centralbyrån. URL http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Svenskarna-ater-ute-mer/ (accessed 05.08.17).

Blom, C., 2017. E-barometern Årsrapport 2016. Post Nord. URL https://www.iis.se/docs/e- barometern-arsrapport-2016.pdf

Bownik, L., Gorka, W., Piasecki, A., 2009. Assisted Form Filling, in: Soomro, S. (Ed.), Engineering the Computer Science and IT. InTech. doi:10.5772/7766

Brynefelt, P., 2016. Restaurangindex Januari 2016 (No. 2016:48). Statistiska Centralbyrån. URL http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Handel-med-varor-och- tjanster/Inrikeshandel/Omsattning-inom-tjanstesektorn/6629/6636/Behallare-for- Press/399889/ (accessed 05.05.17).

Burmistrov, I., Zlokazova, T., Izmalkova, A., Leonova, A., 2015. Flat Design vs Traditional Design: Comparative Experimental Study, in: Abascal, J., Barbosa, S., Fetter, M., Gross, T., Palanque, P., Winckler, M. (Eds.), Human-Computer Interaction – INTERACT 2015. Springer International Publishing, Cham, pp. 106–114. doi:10.1007/978-3-319-22668-2_10

Calongne, C.M., 2001. Designing for Web Site Usability. Journal of Computing Sciences in Colleges 39–45. URL http://dl.acm.org/citation.cfm?id=374697

49 Cousins, C., 2013. Making it Work: Flat Design and Color Trends - Designmodo [WWW Document]. Designmodo Inc. URL https://designmodo.com/flat-design-colors/ (accessed 5.9.17).

Cruz, Y.P., Collazos, C.A., Granollers, T., 2015. The Thin Red Line Between Usability and User Experiences, in: The XVI International Conference on Human Computer Interaction. ACM Press, pp. 1–2. doi:10.1145/2829875.2829915

Cyr, D., 2014. Return visits: a review of how Web site design can engender visitor loyalty. Journal of Information Technology 29, 1–26. doi:10.1057/jit.2013.25

Davidsson, P., Findahl, O., n.d. Svenskarna och internet 2016. Internetstiftelsen i Sverige. URL https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet_2016.pdf (accessed 05.01.17).

Dumas, J.S., Redish, J., 1999. A practical guide to usability testing, Rev. ed. ed. Intellect Books, Exeter, England ; Portland, Or.

Fadeyev, D., 2009. 10 Useful Usability Findings and Guidelines – Smashing Magazine [WWW Document]. Smashing Magazine. URL

https://www.smashingmagazine.com/2009/09/10-useful-usability-findings-and-guidelines/ (accessed 4.21.17).

Fang, X., Holsapple, C.W., 2007. An empirical study of web site navigation structures’ impacts on web site usability. Decision Support Systems 43, 476–491.

doi:10.1016/j.dss.2006.11.004

Farrell, S., 2015. Which Comes First? Layout or Content? [WWW Document]. Nielsen Norman Group. URL https://www.nngroup.com/articles/layout-vs-content/ (accessed 2.6.17).

Fernandez, A., Insfran, E., Abrahão, S., 2011. Usability evaluation methods for the web: A systematic mapping study. Information and Software Technology 53, 789–817.

doi:10.1016/j.infsof.2011.02.007

Ferre, X., Juristo, N., Windl, H., Constantine, L., 2001. Usability basics for software developers. IEEE Software 18, 22–29. doi:10.1109/52.903160

Fränden, K., 2017. Restaurangindex Januari 2017. Statistiska Centralbyrån. URL http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/handel-med-varor-och-

tjanster/inrikeshandel/omsattning-inom-tjanstesektorn/pong/statistiknyhet/restaurangindex- januari-2017/ (accessed 05.05.17).

Gabbard, J.L., Hix, D., Swan, J.E., 1999. User-centered design and evaluation of virtual environments. IEEE Computer Graphics and Applications 19, 51–59. doi:10.1109/38.799740

Gabrielsson, E., Bohlin, N., 2014. Dagligvarubranschen. URL

http://www.svenskdagligvaruhandel.se/wp-content/uploads/Om-dagligvaruhandeln.pdf (accessed 8.5.17)

50 Gehrke, D., Turban, E., 1999. Determinants of successful Website design: relative importance and recommendations for effectiveness, in: 32nd Annual Hawaii International Conference. IEEE Comput. Soc, p. 8. doi:10.1109/HICSS.1999.772943

Gong, J., Tarasewich, P., 2004. Guidelines for handheld mobile device interface design, in: DSI 2004 Annual Meeting. pp. 3751–3756. doi:10.1.1.87.5230

Gustafsson, J., Swartling, J., 2014. Den kompromissfyllda studentmåltiden (C-uppsats). Uppsala Universitet.

Hasan, B. (2016) ‘Perceived irritation in online shopping: The impact of website design characteristics’, Computers in Human Behavior, 54, pp. 224–230. doi:

10.1016/j.chb.2015.07.056

Hernández, B., Jiménez, J., De Hoyos, M.J.M., 2009. Key website factors in e-business strategy. International Journal of Information Management 29, 362–371.

Hwang, W., Salvendy, G., 2010. Number of people required for usability evaluation: the 10±2 rule. Communications of the ACM 53, 130. doi:10.1145/1735223.1735255

Krug, S., 2006. Don’t make me think!: a common sense approach to Web usability, 2nd ed. New Riders Pub, Berkeley, Calif.

Lee, S., Koubek, R.J., 2010. The effects of usability and web design attributes on user preference for e-commerce web sites. Computers in Industry 61, 329–341.

doi:10.1016/j.compind.2009.12.004

Lee, Y., 2012. Understanding of website usability: Specifying and measuring constructs and their relationships. Decision Support Systems 52, 450–463.

Lee, Y.E., Benbasat, I., 2003. Interface design for mobile commerce. Communications of the ACM 46, 48. doi:10.1145/953460.953487

Lindgaard, G., Fernandes, G., Dudek, C., Brown, J., 2006. Attention web designers: You have 50 milliseconds to make a good first impression! Behaviour & Information Technology 25, 115–126. doi:10.1080/01449290500330448

Meyer, K., 2016. Designing for Young Adults (Ages 18–25) [WWW Document]. Nielsen Norman Group. URL https://www.nngroup.com/articles/young-adults-ux/ (accessed 2.6.17).

Newman, M.W., Landay, J.A., 2000. Sitemaps, storyboards, and specifications: a sketch of Web site design practice, in: 3rd Conference on Designing Interactive Systems: Processes, Practices, Methods, and Techniques. ACM Press, pp. 263–274. doi:10.1145/347642.347758

Nielsen, J., 2014. Task Scenarios for Usability Testing [WWW Document]. Nielsen Norman Group. URL https://www.nngroup.com/articles/task-scenarios-usability-testing/ (accessed 2.6.17).

51 Nielsen, J., 2012. Usability 101: Introduction to Usability [WWW Document]. Nielsen

Norman Group. URL https://www.nngroup.com/articles/usability-101-introduction-to- usability/ (accessed 2.6.17).

Nielsen, J., 2011. Ecommerce Usability Improvements [WWW Document]. Nielsen Norman Group. URL https://www.nngroup.com/articles/ecommerce-improvements/ (accessed 2.6.17).

Nielsen, J., 2010a. Scrolling and Attention (Jakob Nielsen’s Alertbox) [WWW Document]. Nielsen Norman Group. URL https://www.nngroup.com/articles/scrolling-and-attention/ (accessed 2.6.17).

Nielsen, J., 2010b. Photos as Web Content [WWW Document]. Nielsen Norman Group. URL https://www.nngroup.com/articles/photos-as-web-content/ (accessed 2.6.17).

Nielsen, J., 2004. After the Buy Button in E-Commerce [WWW Document]. Nielsen Norman Group. URL https://www.nngroup.com/articles/after-the-buy-button-in-e-commerce/

(accessed 2.6.17).

Nielsen, J., 2000. Why You Only Need to Test with 5 Users [WWW Document]. Nielsen Norman Group. URL https://www.nngroup.com/articles/why-you-only-need-to-test-with-5- users/ (accessed 5.11.17).

Nielsen, J., 1994. Enhancing the explanatory power of usability heuristics, in: SIGCHI Conference on Human Factors in Computing Systems. ACM Press, pp. 152–158. doi:10.1145/191666.191729

Nielsen, J., Landauer, T.K., 1993. A mathematical model of the finding of usability problems, in: CHI ’93 Proceedings of the INTERACT ’93 and CHI ’93 Conference on Human Factors in Computing Systems. ACM Press, pp. 206–213. doi:10.1145/169059.169166

Nielsen, J., Molich, R., 1990. Heuristic evaluation of user interfaces, in: SIGCHI Conference on Human Factors in Computing Systems. ACM Press, pp. 249–256.

doi:10.1145/97243.97281

Pelletier, J.E., Laska, M.N., 2012. Balancing Healthy Meals and Busy Lives: Associations between Work, School, and Family Responsibilities and Perceived Time Constraints among Young Adults. Journal of Nutrition Education and Behavior 44, 481–489.

doi:10.1016/j.jneb.2012.04.001

PRINCIPLES OF MOBILE SITE DESIGN: DELIGHT USERS AND DRIVE CONVERSIONS, 2014. Google. (accessed 10.5.17)

Rapporten Digital Mathandel 2016, 2016. Digital Handel. URL https://dhandel.se/wp- content/uploads/2017/04/Digital-mathandel-2016.pdf (accessed 9.5.17)

Schade, A., 2015a. The Fold Manifesto: Why the Page Fold Still Matters [WWW Document]. Nielsen Norman Group. URL https://www.nngroup.com/articles/page-fold-manifesto/

52 Schade, A., 2015b. Don’t Force Users to Register Before They Can Buy [WWW Document]. Nielsen Norman Group. URL https://www.nngroup.com/articles/optional-registration/ (accessed 5.10.17).

Schade, A., 2014a. Tips for Better Product Descriptions on Websites [WWW Document]. Nielsen Norman Group. URL https://www.nngroup.com/articles/product-descriptions/ (accessed 2.6.17).

Schade, A., 2014b. Ecommerce UX: 3 Design Trends to Follow and 3 to Avoid [WWW Document]. Nielsen Norman Group. URL https://www.nngroup.com/articles/e-commerce- usability/ (accessed 2.6.17).

Schade, A., 2014c. Designing for Different Types of E-Commerce Shoppers [WWW Document]. Nielsen Norman Group. URL https://www.nngroup.com/articles/ecommerce- shoppers/ (accessed 5.10.17).

Schade, A., Cheng, Y., Sherugar, S., 2016. Top 10 Enduring Web-Design Mistakes [WWW Document]. Nielsen Norman Group. URL https://www.nngroup.com/articles/top-10-

enduring/ (accessed 2.6.17).

Shaik, V.B., Pathan, S.A., 2014. Speed Up Effective User Navigation through Website

Structure Improvement. International Journal of Research Studies in Science, Engineering and Technology 110–117.

Speicher, M., 2015. What is Usability? A Characterization based on ISO 9241-11 and ISO/IEC 25010 (No. CSR-15-02).

Tourangeau, R., Conrad, F.G., Couper, M., 2013. The science of web surveys. Oxford University Press, Oxford; New York.

Warfel, T.Z., 2009. Prototyping: a practitioner’s guide. Rosenfeld Media, Brooklyn, N.Y. Wasserman, A.I., 2010. Software engineering issues for mobile application development, in: FSE/SDP Workshop on Future of Software Engineering Research. ACM Press, p. 397. doi:10.1145/1882362.1882443

Whitenton, K., 2016. Centered Logos Hurt Website Navigation [WWW Document]. Nielsen Norman Group. URL https://www.nngroup.com/articles/centered-logos/ (accessed 2.7.17).

Wijngaards, G., 2008. The Social Web and Learning. Hogeschool Inholland. URL https://www.inholland.nl/media/10249/wijngaards-social-web-and-learning.pdf

Williams, A., 2009. User-centered design, activity-centered design, and goal-directed design: a review of three methods for designing web applications, in: 27th ACM International

Conference on Design of Communication. ACM Press, p. 1. doi:10.1145/1621995.1621997

Yuming Zhou, Hareton Leung, Winoto, P., 2007. MNav: A Markov Model-Based Web Site Navigability Measure. IEEE Transactions on Software Engineering 33, 869–890.

Bilaga 2. Marknadsplan

Innehållsförteckning

Inledning ... 3 Affärsidé ... 4 Nulägesanalys ... 5 Omvärldsanalys ... 6 Politiska faktorer ... 6 Ekonomiska faktorer ... 6 Sociala faktorer ... 7 Teknologiska faktorer ... 7 Konkurrentanalys ... 8 SWOT-Analys ... 9 Styrkor ... 9 Svagheter ... 9 Möjligheter ... 9 Hot ... 10 TOWS-Analys ... 10 Styrkor/Möjligheter ... 10 Styrkor/Hot ... 11 Svagheter/Hot ... 11 Svagheter/Möjligheter ... 11 Marknadsstrategi ... 12 Marknadsmål ... 13 Identifiering av kundsegment ... 14 Identifiering ... 14 Gruppering ... 14 Urval ... 15 Målkund ... 15 Marknadsmix enligt 4 P ... 16 Produkt ... 16 Pris ... 16 Påverkan ... 16 Plats ... 16 Källor ... 17

Inledning

Studenter är en grupp i samhället som ofta har oregelbundna scheman och känner sig väldigt stressade (CSN, 2016). Utöver sina akademiska åtaganden prioriteras i många fall socialt umgänge med vänner och fester. Detta leder till att andra vardagsmoment såsom ordentlig matlagning ofta faller bort. Många väljer istället att spontant köpa dyr mat eller att tillaga något billigt, snabbt och enformigt (Marknadsundersökning 2017).

Vår produkt kommer att hjälpa studenterna att få vardagen att flyta på bättre genom att erbjuda dem en plattform för att planera och köpa färdiga matlådor. I en smidig köpprocess via vår webbapplikation får de ett brett utbud av god och förhållandevis billig mat som de sedan hämtar ut på campus vid valfri tid.

Samtidigt som vår företagsledning önskar expandera verksamheten erbjuder vi dem att slå sig in på marknaden genom försäljning av billig och konkurrenskraftig mat. Således krävs en verksamhet med en så låg inträdesbarriär som möjligt och minimerade omkostnader för att pressa priserna. Vi föreslår en digital e-butik, Heat n’ Eat, och bidrar även med kännedom om målkunderna samt rådande matkultur på Campus Valla.

Affärsidé

- Företagsbeskrivning

Heat n’ Eat är en innovativ plattform på internet för att sälja mat till studenter och en del av ett redan existerande företag. Företaget bedriver idag restaurangverksamhet och har tillgång till kök och kökspersonal men önskar expandera sin verksamhet.

- Produktbeskrivning

Webbapplikationen kommer att vara en lättnavigerad plattform designad med enkelhet i åtanke. Ett köp ska vara enkelt att genomföra och tilltalande med en grafisk profil som framhåller slutprodukten kunderna köper. För att minimera spill för restaurangen och samtidigt erbjuda kunderna färsk mat måste beställningen placeras senast dagen innan. Kunden anger själv när de vill hämta ut maten under dagens gång och det går att göra flera beställningar vid samma tillfälle för olika dagar.

Nulägesanalys

På Campus Valla saknas idag valmöjligheten att snabbt, billigt och enkelt kunna planera och hämta ut en frukostpåse eller lunchlåda (Marknadsundersökning 2017). Ett par moment färre i studentens vardag skulle göra stor skillnad och med vår produkt slipper studenten både inhandla råvaror och tillaga dessa.

Campus Valla är en svår marknad för företag inom restaurangbranschen att slå sig in på. Lokalerna är begränsade och under tre och en halv månad per år är rörelserna på campus markant mindre än resten av året. Dessutom hyrs lokalerna ut på femårskontrakt vilket gör det svårt för vårt företag att påbörja en ny och obeprövad verksamhet. Genom att satsa på vår plattform där maten säljs via internet behövs det ingen lokal. Istället hämtas maten ut på ett smidigt sätt på campus.

Omvärldsanalys

Med hjälp av en PEST-analys kunde omvärldsfaktorerna till vår produkt analyseras. Detta innefattar politiska, ekonomiska, sociala, och teknologiska faktorer.

Politiska:

● Lagar om E-handel

● Personuppgifter

● Tillstånd att bedriva avhämtning på campus

● Fler mikro-rum

Ekonomiska:

● Trender inom e-handel

● Köpa mat via e-handel

● Handel via mobil

Sociala: ● Studentkulturen ● Gemenskap ● Utbildning ● Tidsbesparande Teknologiska:

● Svenskar är väldigt uppkopplade

● SEO

Politiska faktorer

För att bedriva sin verksamhet i Sverige behöver Heat ‘n Eats webbapplikation vara i linje med rådande lagar kring elektronisk handel (SFS 2002:562) samt behandlingen av personuppgifter (datainspektionen 2003). Heat ‘n Eat har rätt att registrera de kunduppgifter (till exempel e- postadress, namn o.dyl.) som krävs för att kunna fullfölja avtalet utan särskilt medgivande. Företaget säljer “livsmedel färdigförpackade för direkt försäljning”. Det medför ett krav på att webbapplikationen ska kunna lämna information om allergener, alltså de ämnen som orsakar allergiska reaktioner. (SLV, 2015)

Universitetets nya satsning på att öka tillgängligheten och att minska väntetiden för att få värma matlådor innefattar bland annat en “mikrovagn” samt nya student- och expresskök. Detta gynnar försäljningen av kylda matlådor på Campus Valla.

Ekonomiska faktorer

Digital mathandel är den tredje största branschen inom svensk e-handel och har nästan fördubblat sin omsättning sedan 2014. Försäljningen av livsmedel via internet har ökat flera år i rad. Prognosen för 2016 indikerar att handeln kommer växa med 38 % och omsätta 5,7 miljarder (svensk digital handel 2016). Den totala livsmedelshandeln omsätter cirka 275 miljarder kronor (svensk digital handel 2015). Sett till att trenden har pågått i flera år och att det idag endast är 5,7 miljarder som omsätts på internet ser tillväxtprognosen god ut. Svenskarna handlar dessutom mer än någonsin via sina mobiltelefoner (handelns

Sociala faktorer

I studentkulturen ingår det att ta med matlåda och äta tillsammans med kurskamrater (Marknadsundersökning 2017). Mer än hälften av alla studenter har ingen inkomst vid sidan av studierna utan måste därför skära ner på kostnader (CSN, 2016). Matlagning är ett av områdena där de anstränger sig för att hålla nere utgifterna (Marknadsundersökning, 2017).

Många studenter anger att de känner sig stressade och ofta har svårt att få tiden att räcka till. Samtidigt visar en undersökning gjord av svensk digital-handel att 62 % av de tillfrågade anser att de sparar tid då de handlar online. Något som bör gynna Heat n’ Eats försäljning.

Teknologiska faktorer

Svenska konsumenter tillhör de mest uppkopplade i världen (handelns utredningsinstitut 2013) och tack vare en god teknologisk infrastruktur i Sverige är det möjligt att möta kundernas önskemål. En avgörande faktor för en webshop är search engine optimization(SEO). Att hamna högt upp på sökmotorer kan vara avgörande. Undersökningar visar att en majoritet av potentiella kunder klickar på resultaten från första sidan (Malaga 2008)

Konkurrentanalys

Konkurrerande verksamheter till Heat n’ Eat går att finna på och i anslutning till Campus Valla samt i form av matförsäljning online. För att kunna konkurrera om kunderna i den avsedda målgruppen och skapa en produkt som är attraktiv krävs ett antal konkurrensfördelar. Nedan är en sammanställning av Heat n’ Eats konkurrenter och deras för- och nackdelar, för tydlighetens

In document Heat n' Eat : Utvecklingen av en användbar e-butik med fokus på navigerbarhet (Page 53-100)