Allmänt

En väl fungerande bostadsmarknad är av väsentlig betydelse för hur arbetsmarknaden fungerar och därmed också för tillväxtmöjlighet-erna. Det innebär att de samhällsekonomiska konsekvenserna av ett ökat bostadsbyggande är betydande. Fristående uppskattningar visar också på en betydande tillväxtpotential om bostadsbyggandet håller jämna steg med befolkningsutvecklingen och de olika regi-onernas utvecklingspotential. I den scenarioanalys avseende enbart Stockholm som refererades i avsnitt 3.1 ovan påvisades att brist på bostäder får mycket tydliga negativa effekter på samhällsekonomin i regionen och som en följd därav i hela landet. Värdet av det sam-lade produktionsbortfallet under perioden 2010–2030 till mellan 330 och 660 miljarder kronor. Osäkerheterna är visserligen stora men det illustrerar hur starkt bostadsmarknad och arbetsmarknad hänger ihop och hur viktig en fungerande bostadsmarknad är för tillväxten och därmed också för den långsiktiga samhällsekonomin.

6.1.1 Konsekvenser för bostadsbyggandet

Förutsättningarna för bostadsbyggandet förbättras genom förslaget att ge stöd till anordnande av nya hyresbostäder och bostäder för studerande under vissa förutsättningar och villkor. Genom det föreslagna investeringsstödet sänks de faktiska investeringskost-naderna för de bostadsprojekt som får stöd. Det blir då lättare att få ihop den ekonomiska kalkylen och därmed lönsamt att bygga hyresbostäder i områden där det nu inte är lönsamt, trots att det finns ett stort behov och en efterfrågan på hyresbostäder till lägre hyror än dagens nyproduktionshyror. Detta bör bidra till att öka

det totalt. Genom att de ekonomiska förutsättningarna för att bygga hyresrätter förbättras utjämnas i någon mån skillnaderna i ekonomiska förutsättningar i förhållande till byggandet av bostads-rätter och egnahem. Detta kan få till följd att vissa planerade bo-stadsrättsprojekt i stället blir hyresbostäder. Detta påverkar dock inte volymen av nya bostäder negativt.

Den totala årliga utgiftsramen på 3,2 miljarder kronor bedöms räcka till i storleksordningen 15 000 hyreslägenheter, dock bero-ende på lägenhetsstorlekar, fördelningen på de olika regionerna och energiprestanda.

Stödet kommer att bidra till att regeringens mål att minst 250 000 bostäder ska påbörjas t.o.m. 2020.

6.1.2 Konsekvenser för sysselsättningen

Bostadsbrist utgör idag ett av Sveriges största hinder för tillväxt, utveckling och ökad sysselsättning. Fler bostäder i områden med befolkningstillväxt och bostadsbrist förbättrar möjligheterna till matchning mot arbete och leder till bättre fungerande arbetsmark-nader. Därmed underlättas uppfyllandet av regeringens sysselsätt-ningsmål för 2020.

Hyresrätten har visat sig vara den snabbaste och smidigaste upplåtelseformen vad gäller att underlätta rörligheten på arbets-marknaden. Fler hyresrätter är således av särskild betydelse för en positiv utveckling vad gäller arbetsmarknad och ökad sysselsätt-ning.

Ett ökat byggande medför dessutom en direkt ökad efterfrågan på arbetskraft. En genomsnittlig lägenhet kostar idag cirka två miljoner kronor att producera, varav ungefär tjugo procent utgörs av den direkta arbetskraftskostnaden, dvs. 400 000 kronor. En genomsnittlig årsarbetskraft inom bygg- och anläggningssektorn kostar cirka 500 000 kronor, vilket innebär att den genomsnittliga

varor, köksinredning, etc.), dels genom att efterfrågan i ekonomin i övrigt ökar. Investeringsstödet kan därmed bidra till regeringens sysselsättningsmål.

Mot detta ska dock ställas den likaledes svårkvantifierbara effekten av att en del av hyresbostadsbyggandet kan bestå av plane-rade bostadsrättsprojekt som i stället lagts om till att bli hyresrätt, liksom projekt som tidigarelagts.

6.1.3 Konsekvenser för enskilda

En fungerande bostadsmarknad är av väsentlig betydelse för den enskildes välfärd, alltifrån den studie- eller arbetssökandes behov av någonstans att bo och finna studiero, vila och kunna umgås till barns och ungdomars behov av ett eget rum.

Kombinationen av investeringsstöd och hyresvillkor syftar till att hålla tillbaka kostnadsutvecklingen vid byggandet av hyresbo-städer och därmed också hyrorna. Om boendekostnaderna kan pressas öppnar detta för fler hushåll att kunna efterfråga en bostad som passar deras behov. Ett ökat totalt utbud av särskilt hyresbo-städer skapar dels fler flyttkedjor, dels ökade möjligheter att löpande anpassa boendet till en förändrad livssituation och de aktu-ella behoven. Därmed underlättar det även för enskilda att tacka ja till arbetserbjudanden och utbildningsplatser på annan ort. Med fler hyresbostäder till rimliga hyror ökar möjligheterna särskilt för unga och andra nytillträdande på bostadsmarknaden att flytta till lediga arbeten eller utbildningsplatser. Denna individuella välfärd går inte att mäta och på ett enkelt sätt värdera i kronor och ören, men är av stor betydelse för den enskilde som för samhället som helhet.

6.1.4 Konsekvenser för miljön och klimatet

De energikrav som knyts till investeringsstödet innebär att ener-giförbrukningen för de bostäder som tillkommer kommer att vara lägre än vad de annars skulle ha varit, vilket bidrar till att uppnå EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (2010/31/EU) med krav på nära-nollenergibyggnader och därmed till en minskad kli-matpåverkan. Stödet kommer att bidra till att regeringens mål att

Ett ökat byggande leder till en ökad miljöpåverkan både i bygg-processen och varaktigt på de platser där bostäder anläggs och som tidigare varit naturmark. I båda fallen är detta ofrånkomliga konse-kvenser av befolkningsökningen och de demografiska förändringar som föranleder behovet av ett ökat bostadsbyggande. Hur sådan miljöpåverkan ska minimeras får dock hanteras inom ramen för annan lagstiftning.

6.1.5 Konsekvenser för byggherrar och företag inom bygg- och byggmaterialindustrin

För bostadsföretag och fastighetsägare innebär villkoren för att få investeringsstöd en ökad administrativ börda. Denna är dock fri-villig eftersom uppgifterna är obligatoriska endast för den som söker stödet, varvid värdet av investeringsstödet överstiger kost-naderna för administrationen kring ansökningsförfarandet. Netto-effekten av de föreslagna stödnivåerna och hyreskraven bör leda till att det blir lönsamt att bygga hyresbostäder även i lägen där det i dag inte är lönsamt, vilket långsiktigt innebär större fastighetsbe-stånd och ökade fastighetsvärden.

För bygg- och byggmaterialindustrierna innebär ett ökat bo-stadsbyggande en fortsatt god marknad. Hyreskraven innebär att byggherrarna tvingas sätta ökad press på produktionspriserna. På sikt kan fler företag tillkomma inom sektorn med ökad konkurrens som följd. Ett ökat bostadsbyggande innebär också en ökad efter-frågan på arbetskraft. Kravet på att samverka med relevanta utbild-ningar och ta emot lärlingar gör att företagen inom sektorn får medverka till att öka det framtida utbudet av arbetskraft och där-med minska risken för kommande arbetskraftsbrist.

6.1.6 Konsekvenser för jämställdhet, barn och personer med

ningar att uppfylla hyresvärdars inkomstkrav. Andra skillnader mellan kvinnor och män kopplat till boendet är att kvinnor etable-rar sig på bostadsmarknaden något tidigare än män, även om skill-naderna i etablering på bostadsmarknaden minskat över tid, att kvinnor i större utsträckning bor i ensamhushåll och att kvinnor lever längre. Män är överrepresenterade bland hemlösa. Stödet till hyresbostäder har utformats så att det går till byggherrarna, alltså ett produktionsstöd, med avsikten att det ska sänka byggkostnaden och komma konsumenterna till del genom en relativt lägre hyra.

Det faktum att hyresbostäder generellt är den upplåtelseform som de med lägre inkomster och utan sparkapital efterfrågar borde, givet inkomstfördelningen, investeringsstödet gynna kvinnor.

I den mån de olika förslagen leder till ökat bostadsbyggande allmänt och därmed ökar sysselsättningen i byggsektorn är det sysselsättningsskapande åtgärder som gynnar främst män då bygg-sektorn domineras av män.

Förslaget innehåller inga villkor eller regler som särskilt påver-kar barn eller personer med funktionsnedsättning.