Allmänt om företag B

Respondenten i företag B har arbetat 12 år i företaget och är ansvarig för de administrativa uppgifterna på företaget. Kredithanteringsfrågor har respondenten arbetat med under hela denna tid. Företagets totala försäljning på kredit uppgår till cirka 70 procent. Antalet kreditförfrågningar per år är omkring 200 stycken och av dessa beviljas

ungefär 90 procent. Företaget som till största delen använder sig av kreditupplysningsföretag kan hantera ett kreditärende relativt snabbt. Varje kreditförfrågan är situationsberoende på så sätt att informationskällorna för en rättvisande bild av kredittagaren kan variera. Någon branschpraxis vid kredithantering förekommer inte. Den generella kreditbedömningen och kreditbeslutet är mer företagsspecifik.

4.2.1 Informationskällor vid kreditgivning

De interna informationskällorna som kreditgivaren använder sig av är främst företagsledaren och personalen. Eftersom dessa är de som arbetar nära försäljnings- verksamheten är upplysningar från dem betydelsefulla vid en informationssökning. Även kundreskontran används som informationskälla, men endast vid en kreditbedömning av befintliga kunder.

De externa källorna som kreditgivaren till största del använder sig av är kreditupplysningsföretagens tjänster. Då informationen dessa bidrar med anses tillförlitlig behövs ofta inga alternativa informationssökningar. Respondenten berättade att även andra källor som till exempel Patent och Registreringsverket och Affärsdata kan förekomma för att utöka informationsmängden. Vid mer svårbedömda situationer, till exempel då kredittagaren är ett nystartat företag eller vid större affärshändelser, aktualiseras dessa alternativ. Enligt respondenten ska det poängteras att det hörde till särfall när dessa källor användes, det vill säga att egen hand analysera kredittagaren. Enligt respondenten kan andra företagare inom samma bransch bidra med information om de har tidigare erfarenhet av kredittagaren.

Kostnaden för val av informationskälla är inte den primära frågan för kreditgivaren. Enligt respondenten ska nyttan av informationen självfallet överstiga kostnaden. Kostnaden för dyra informationskällor och administrativ tid måste vägas mot vilken säkerhet informationen ger för den aktuella affärshändelsen.

Respondenten berättade att information som kredittagaren själv kan bidra med som till exempel bokslut eller marknadsplan, inte efterfrågas. Enligt respondenten så samlar kreditgivaren på eget initiativ in den information från de interna och externa källor som måste tillgås för att få en rättvisande bild av kredittagaren.

4.2.2 Kreditbedömning

Enligt respondenten går redan etablerade företag, men ny för kreditgivaren, igenom vanlig kreditbedömning för kreditgivaren. De vill säga kreditgivaren använder sig huvudsakligen av kreditupplysningstjänster för en kreditbedömning. Undantag från den brukliga kreditbedömningen kan dock frångås. Om någon av de interna källorna, de vill säga företagsledaren eller personalen, kan tillföra information som ändrar kreditbedömningen läggs denna information till beslutskriteriet.

Kreditbedömning av ett nytt företag på marknaden innebär, enligt respondenten, vissa problem vid informationssökning. Eftersom det inte finns i några tidigare

kreditbedömningar eller övrig information om företaget så får kreditgivaren söka i bolagsregister för att se vem som exempelvis sitter i styrelsen. Informationsinriktningen fortsätter sedan på individnivå för att kunna göra en kreditbedömning. Har de individuella bolagsmännen några betalningsanmärkningar kan det ligga dem till last vid en kreditbedömning. Enligt respondenten beror det senare på hur den eventuella betalningsanmärkningen uppkommit. En anmärkning som exempelvis uppstår på grund av en kontrovers i tidigare förehavanden med annan kreditgivare kan omvärderas till kredittagarens fördel.

För befintliga kunder i en återköpssituation görs normalt ingen ny kreditbedömning. Undantaget är, enligt respondenten, om kunden har blivit stoppad i systemet tidigare för sen betalning eller helt obetalda räkningar. Har kunden tidigare varit sen med betalningarna kan en limit begränsa kreditmängden medan helt obetalda räkningar blir ett negativt svar på kreditförfrågan.

Enligt respondenten varierade tiden för kreditbedömningarna obetydligt. Eftersom företaget huvudsakligen använder sig av kreditupplysningstjänster så är tiden densamma vid en kreditförfrågan. Tiden för en bedömning kan sträckas ut något om några oklarheter, som till exempel betalningsanmärkningar eller andra oklarheter, upptäckts. Enligt respondenten är ingen kundkategori, det vill säga ny kund eller befintlig, att anse som bättre eller sämre. Initialt är denna fråga inte av betydelse för kreditgivaren. Det som gör en typ av kundkategori sämre än någon annan är om problem uppstår. Enligt respondenten kan inte de eventuella kreditförlusterna härledas till någon typ av kundkategori. Det som skiljer kreditförlusterna är storleken på dessa. Nya kunder har inte hunnit lägga upp stora krediter i företaget på samma sätt som de befintliga kunderna.

4.2.3 Kvantitativ och kvalitativ information

Enligt respondenten så utgår företaget övergripande från de rekommendationer som kreditupplysningsföretagen tillhandahåller. Vid egna analyser av kredittagaren så är det främst nyckeltal genererade ur ekonomsiska rapporter som är av intresse. Den enda kvalitativa informationen som företaget använder sig av är relationsbetingade variabler. Eftersom företaget är etablerat på marknaden men har relativt ny företagsledning så har inte ett stort kontaktnät hunnit etablerats och tillika få relationer skapats. Företagsledaren, och i viss mån personalens informationsbidrag, kan ligga som underlag vid kreditbedömning. Resultatet av detta gjorde att kreditbedömningen framför allt utgår från kreditupplysningsföretagets tjänster och andra ekonomiska rapporter.

4.2.4 Kreditbeslut

Enligt respondenten har kreditgivarens situation inte någon större inverkan på kreditbesluten. Kreditgivaren, oavsett situation eller lagd strategi, tar samma kreditbeslut grundat på föregående kreditbedömning. Eftersom de enskilda krediterna inte handlar om några större summor så har det liten inverkan på val av riskexponering. En förändring i den allmänna konjunkturen har ingen större inverkan på kreditbesluten hos det kreditgivande företaget. En större tänkbar kris kan, enligt respondenten, inverka

inskränkande på kreditbedömningen och kreditbesluten. Men denna situation har företaget inte varit ställd inför och därför menade respondenten att det inte med säkerhet går att uttala sig om denna situation.

Kredittagarens situation, exempelvis stora krediter hos andra leverantörer, har ingen inverkan på kreditbeslutet berättade respondenten. Om underlaget från kreditbedömningen av kredittagaren inte visar på några oegentligheter så beviljas kredit, i vissa fall med inslag av en restriktion i form av en kreditlimit.

Krav på olika säkerheter från kreditgivaren för att minska riskexponeringen vid kreditbesluten förekommer enligt respondenten inte. Om kreditgivaren upplevde att krediten kan medföra relativ risk så styrs det via en kreditlimit.

4.2.5 Bevakning och uppföljning

Respondenten berättade att en fortlöpande bevakning av kredittagaren inte sker. Detta på grund av den administrativa arbetsbörda det skulle innebära att göra uppföljningar i det enskilda fallet. Den bevakning och uppföljning kreditgivaren gör initieras generellt av att betalningen uteblir. Även risksignaler som når kreditgivaren kan inleda en ny informationssökning och till en ny kreditbedömning.

Processen vid bevakning och uppföljning som initieras av att kredittagaren inte betalar sin kreditskuld inleds med att kredittagaren sätts på bevakning i det egna systemet. Samtidigt så går en påminnelse ut till kredittagaren. Denna påminnelse används även för att inte skada relationen till kredittagaren. Det kan hända att denne glömt bort att betala eller tappat den ursprungliga fakturan. Fullgör inte kredittagaren sina förpliktelser trots påminnelsen så går ärendet vidare till inkasso för indrivning av skulden.

4.2.6 Personalen

Den respondent vi intervjuade ur personalen har arbetat cirka 4 år på företaget. Dennes ansvarsområde är främst inköp och försäljning av företagets produkter. Fördelningen mellan företagsförsäljning och konsumentförsäljning är relativt jämt fördelat. Den försäljning som är riktad mot företag sker till största del mot kredit där respondenten aktivt deltar.

Respondenten berättade att relationen till företagskunderna varierar. En del av kunderna har respondenten en mer öppen dialog med och på så sätt en närmare relation till. Enligt respondenten är det viktigt att relationen mellan kreditgivare och kredittagare fungerade. Detta för att tvåvägskommunikationen ska fungera på ett tillfredställande sätt och tillgodose bådas önskemål.

I och med att respondenten har mer eller mindre daglig kontakt med kredittagaren så håller sig respondenten uppdaterad om förhållanden på kredittagaren sida. På så sätt upplever respondenten att denne bidrar med information om kredittagaren vid kreditbeslutet. När det gäller nya kunder med några verksamma år på marknaden så är det genom ryktesvägen informationen kom till respondentens kännedom. Respondenten berättade att förfaringssättet vid en helt ny kund är samma. Om denne tidigare har varit

verksam, men då som anställd, i något företag kan respondenten känna till personen och kan då informera företagsledaren. Sammanfattningsvis berättade respondenten att den information denne kan bidra med är av vikt vid kreditbeslutet och att informationen faktiskt används.