intern bemanningspool, påverka de ekonomiska och organisatoriska konsekvenserna?
De organisatoriska konsekvenserna som uppkommer vid anställning av sjuksköterskor inom en bemanningspool har genom den empiriska forskningen visat sig ha en neutral påverkan på gruppdynamiken, vilket kan förklaras med att denne personal inte skiljer sig från de ordinarie sjuksköterskorna. Empirin visar att detta grundar sig i den mängd av tid som bemanningspoolsanställda spenderar med fastanställd personal, och den tillgången till information som en bemanningspoolsanställd har till skillnad från en inhyrd konsult. Samtidigt får den extraanställda en utbildning inom organisationen vilket tyder på att denne personal befinner sig närmare den så kallade kärnan i organisationen och kan inte klassificeras som periferin. Liknande arbetsrutiner och processer som tillämpas av den anställde och de utvecklingsmöjligheter som bemanningspoolanställda har, är ett bevis på detta. Vidare kan slutsatsen dras att den neutrala påverkan på gruppdynamiken resulterar i en varken negativ eller positiv påverkan på vårdkvaliteten.
51 Den interna bemanningspoolen ger upphov till en kostnadsökning i form av driftkostnader för systemet som poolen finns i. Resterande kostnader är i princip lika om man jämför den extra personalen med en fast anställd i en kommun. Gällande timkostnaden för en poolanställd uppstår det en kostnadsökning med 1 procent gentemot den ordinarie personalen. Detta resulterar i en positiv påverkan på ekonomin i förhållande till bemanningskonsultens timkostnad om man endast tittar på lönen och exkluderar de svårt mätbara kostnaderna. Uppsägningar, rekryteringsprocess och andra lokaliserade faktorer som kräver tidsmätningar är i slutändan billigare för kommunen enligt den tillämpade teorin. Detta kunde varken bevisas eller motbevisas i denna studie på grund av en saknad möjlighet till att utföra mätningar för respektive kostnadsfaktor.
6.1 Slutsats diskussion
Med denna studie har vi lyckats identifiera den utländska problematiken kring inhyrning av sjuksköterskor samt tillämpat denna problematik på den svenska sjukvården. Vi fann många kopplingar både gällande problematiken och dess lösningar kring denna bemanningsstrategi. I exempelvis de engelska och amerikanska studierna visar man på att en intern bemanningspool är en fungerande strategi för att på lång sikt klara av vårdens problem gällande bemanning. Denna typ av lösning har även visat sig i vår studie vara en fungerande lösning när vi ser till de två vårdplatser som undersöktes. Dock kräver denna lösning att vårdplatserna kan locka till sig personal vilket inte är enkelt vid dagens utbud av sjuksköterskor. Detta bör enligt oss åtgärdas genom en restriktion på nationell nivå precis som i det amerikanska exemplet. Parallellen mellan problemet och lösningen mellan den utländska och svenska sjukvården kan tolkas som en bra grund för vidare forskning inom Sverige.
6.2 Förslag på vidare forskning
I studien belyser vi organisatoriska och ekonomiska konsekvenser, dock för endast två kommuner och fem anställda vilket gör att vi inte kan generalisera slutsatserna. Det skulle krävas en mer omfattande studie bestående av fler fall som berör denna fråga. Den
52 undersökta interna bemanningspoolen som visat sig fungera i utländska studier kan vara intressant att beprövas i större skala genom forskning i den svenska sjukvården. Något som nämns i studien är patientsäkerhet där en undersökning ur brukarnas perspektiv skulle vara en intressant aspekt. För att ur ett ekonomiskt perspektiv komma fram till vilken
bemanningsstrategi som är optimal för en given organisation, krävs fallstudier där noggranna beräkningar utförs på de belysta kostnaderna som identifieras i denna uppsats.
53
Referenser
Litteratur
Bryman, A. & Bell, E. (2011) Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2:a uppl. Stockholm: Liber.
Christensen, T., Laegreid, P., Roness, P. & Rovik, K. (2005) Organisationsteori för offentlig sektor. 1:a uppl. Stockholm: Liber.
Greve,J. (2014) Ekonomistyrning: Principer och praxis. 1:a uppl. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lindström-Myrgård, K. (1994) Effektiva arbetsteam: modeller synsätt & verktyg i teambuilding. Stockholm:
Teamview international.
Nygaard, C. & Bengtsson, L. (2002) Strategizing. 1:a Uppl. Lund: Studentlitteratur.
Artiklar
Adams, J., Kaplow, R., Dominy, J. & Stroud, B. (2015) Beyond a Band-Aid Approach: An Internal Agency
Solution to Nurse Staffing., Nursing Economics, 33(1):51-58.
Atkinson, J. (1984) Flexibility, Uncertainty and Manpower Management, IMS Report No.89, Institute of Manpower Studies, Brighton.
Augustsson, G. & Olofsdotter, G. (2008) Uthyrda konsulter från bemanningsföretag: Främling eller outsider?,
Arbetsmarknad & Arbetsliv, 14(4), pp. 11–25.
Bates, K. J. (2013) Floating as a Reality: Helping Nursing Staff Keep Their Heads Above Water.
MEDSURG Nursing, 22(3):197-9.
Bergström-Levander, I. & Hörnsten, C. (2002) Personalbrist inom sjukvård och omsorg, (3), pp. 2000–2002.
Boje T & A Grönlund A (2003) Flexibility and Employment Insecurity. Post-Industrial Labour Markets, 2003:186-212.
Burton, D. & Price, K. (2012) Greater use of an internal bank has cut costs and improved.
54
i daglig verksamhet och strukturella förutsättningar för detta arbete. Nordic Journal of Nursing Research, 35(2), 77- 84.
Hayes, L. J., O’Brien-Pallas, L., Duffield, C., Shamian, J., Buchan, J., Hughes, F., Laschinger, H. K.S. & North, N. (2012) Nurse turnover: A literature review - An update, International Journal of Nursing Studies.
Hoque, K. & Kirkpatrick, I. (2006) A retreat from permanent employment, Work Employment & Society.
Hurst, K. and Smith, A. (2011) Temporary nursing staff - cost and quality issues, Journal of AdvancedvNursing.
Håkansson, K. & Isidorsson, T. (2016) Användningen av inhyrd arbetskraft i Sverige, Arbetsmarknad och
arbetsliv. 22(3).
Kantelius, H. (2010) Den oumbärliga periferin - långtidsinhyrda och ordinarie anställda. 16(1)
Kanter, R. M. (1990) When giants learn to dance: The definitive guide to corporate America's changing
strategies for success. Touchstone, London.
Keogh. B. (2013) Review into the quality of care and treatment provided by 14 hospital trusts in England.
McKenna, E., Clement, K., Thompson, E., Haas, K., Weber, W., Wallace, M., Stauffer, C., Frailey, J., Anderson, A., Deascenti, M., Hershiser, L. & Roda, P. I. (2011) Using a nursing productivity committee to achieve cost
savings and improve staffing levels and staff satisfaction, Critical Care Nurse.
Olofsdotter, G. (2008) Flexibilitetens främlingar - om anställda i bemanningsföretag. Mittuniversitetet, Sundsvall.
O’Connor, B. T. O. (2015) Nurses: cost and care effective. 21(3),pp, 26-27.
Rispel, L. C. and Moorman, J. (2015) The indirect costs of agency nurses in South Africa: A case
study in two public sector hospitals, Global Health Action.
Socialstyrelsen (2016) Statistik om legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal 2015. 1(3), pp. 2015–2017. Williamsson, O. (1981) The Economics of Organization: The Transaction Cost Approach. American Journal Sociology, 87(3). 548 - 577.