LED-lampor har länge funnits i mindre skala men nu börjar det även dyka upp kraftfullare lampor lämpliga för industrilokaler. Det är därför intressant att se hur ett sådant alternativ står sig mot mer traditionell belysning. LED-lampor skulle kunna vara ett alternativ som fungerar för en lokal som Mekverkstan. Som nämndes i teoridelen är LED-lampor effektivare i vissa delar av färgspektrumet än i andra. De lampor som har en färgåtergivning på Ra>80 och samtidigt är kraftfulla nog för att vara aktuella i detta fall får kompensera med ett lägre ljusutbyte.
På marknaden finns det några 100W LED-lampor med Ra>80. De har ett ljusflöde på runt 8000-9000 lm (att jämföra med 16100 lm för lysrörsarmaturen HiRack). Det innebär att det krävs betydligt fler LED-lampor för att ge samma belysningsstyrka som en lösning med lysrör.
I kallförrådet finns inga permanenta arbetsplatser och därför inte samma krav på färgåtergivning. Philips har en LED-lampa som är tillräckligt stark för att passa i kallförrådet. LED-lampor fungerar bra även vid lägre temperaturer.
LED-lampor fungerar i ett stort temperaturspann, men om lamporna får arbeta vid för hög temperatur kan livslängden förkortas. Större lampor har behov av bättre kylsystem. Enligt tillverkarna ska de valda lamporna i det här alternativet ha väl fungerande kylsystem så länge rumstemperaturen inte påtagligt överstiger normala nivåer.
Att använda LED till takbelysning skulle kunna fungera, men det kan bli svårt att få bra arbetsplatsbelysning. De flesta lamporna på marknaden har för lågt ljusflöde. Dessutom sprider de inte ut ljuset lika bra som lysrör över en arbetsbänk. Därför valdes samma lysrör som i alternativ 1 till arbetsplatsbelysning och belysning i de mindre rummen. I Tabell 10 presenteras en belysningslösning med LED som takbelysning. I Tabell 11 redovisas ljustekniska data för LED-lamporna. Till skillnad mot lysrör separeras vanligen inte ljuskälla och armatur utan lampan ses som en modul.
33
Tabell 10. Förslag på belysningslösning med LED.
Armatur Antal Ljuskälla Antal
Smidesavd
Takbelysning KILO 95 LED 95
Platsbelysning 1 Inget byte Inget byte
Platsbelysning 2 Inget byte Inget byte
Pumpavdelningen
Takbelysning KILO 24 LED 24
Platsbelysning Mamba 2x49W 6 Philips Master TL5 HO 49W 12
Svarvavd
Takbelysning 1 KILO 54 LED 54
Takbelysning 2 KILO 40 LED 40
Platsbelysning 1 Mamba 2x35W 6 Philips Master TL5 HE 35W 12
Platsbelysning 2 Inget byte Inget byte
Kallförråd
Takbelysning GentleSpace 160W 20 LED 20
Oljeförrådet
Takbelysning Mamba 2x35W 4 Philips Master TL5 HE 35W 8
Platsbelysning Mamba 2x14W 2 Philips Master TL5 HE 14W 4
Vindsrum Inget byte Inget byte
Lackeringsrum Mamba 2x49W 3 Philips Master TL5 HO 49W 6
Källare Humid 2x35W 9 Philips Master TL5 HE 35W 18
Kontor Inget byte Inget byte
Ventilationsrum Humid 2x35W 6 Philips Master TL5 HE 35W 12
Förråd Pumpavd Humid 2x35W 4 Philips Master TL5 HE 35W 8
Förråd Pumpavd Prisma 1x35W 2 Philips Master TL5 HE 35W 2
Toaletter Cimi 1x14W 2 Ingår 2
Tabell 11. Prestanda för LED-lamporna I alternativ 2.
Märke Effekt Färgtemp Ra Ljusflöde Ljusutbyte1 Livslängd2 IP3
Enhet W K % lm lm/W timmar
LED KILO 104 3000 80 8400 80,8 50000 IP 65
LED GentleSpace 292 4000 76 24000 82 75000 IP 20
1
Ljusutbyte vid 25C
2Anger ”Service Life” vilket är den tid då en viss procentandel av ljusflödet återstår, i det här fallet 70%. 3
IP är beteckningen för armaturernas kapslingsklass.
Av samma skäl som nämns i alternativ 1 finns det begränsningar för var armaturerna kan sättas upp. En hög och jämn belysning är dessutom önskvärd vilket gör att jämnt utplacerad takbelysning är den mest praktiska lösningen, likt hur det ser ut idag. Mer exakt placering av takbelysningen kan ses i bilaga A. Produktnummer eller exakt beteckning på armaturer hittas i bilaga B.
34
7.4 Styrning
Idealt ska lamporna bara vara påslagna då någon behöver dem och belysningsstyrkan inte vara högre än vad som krävs för att uppfylla sitt syfte. Att använda sig av gratisenergi från solen som faller genom fönster är ett kostnadseffektivt sätt att lysa upp en byggnad. I Mekverkstan är dock solljusinfallet begränsat. Endast på kortsidan mot nordväst och kortsidan mot sydost finns fönster. Fönsterytan är dessutom begränsad och fönstren smutsiga. Ytterligare ett problem är att endast en liten del av ljuset hamnar där den gör nytta; på arbetsplatserna. Av dessa anledningar är inte vinsterna tillräckligt stora med att ha ett konstantljussystem.
Att ha någon form av närvarostyrning är i många fall en bra lösning. Men det är tveksamt om närvarostyrning skulle fungera speciellt bra i Mekverkstan. Det är en stor byggnad och det befinner sig ofta några människor i rummen under arbetstid. Dels skulle inte utnyttjandetiden av belysningen bli särskilt mycket lägre och dels skulle det behövas många sensorer för att förhindra att lamporna slocknar när människor befinner sig i lokalen. På grund av hur rummen ser ut, med mycket hyllor och maskiner är risken att ett närvarosystem inte skulle fungera som tänkt vilket kan skapa irritation och i värsta fall vara en säkerhetsrisk. Dessutom skulle systemet bli dyrt i förhållande till hur stor energibesparing som skulle kunna göras.
Undantaget gäller mindre rum som inte används så ofta. Till dessa hör kontoret, toaletterna, källaren, ventilationsrummet, vindsrummet och förråden i pumpavdelningen. Om det antas att belysningen i dessa rum har en utnyttjandegrad på 0,33 på grund av att lyset glöms på går det att spara mycket energi i varje av dessa rum. I de mindre rum där belysning byts ut kan en eller två armaturer med inbyggda närvarodetektorer sättas upp. De har driftdon som kallas Switch/Dim. I de rum där det redan finns T5-lysrör (kontoret och vindsrummet) kan separata närvarodetektorer sättas upp.
Som nämns i kap 6.7 pågår arbete i Mekverkstan endast under dagtid och det är inte alltid som belysningen släcks efter arbetsdagens slut. Det vore önskvärt om belysningen släcktes automatiskt efter en viss tidpunkt då de anställda gått hem. Eftersom det undantagsvis kan förekomma arbete även under andra tider på dygnet måste belysningen kunna tändas manuellt då. Men för att inte belysningen ska stå på en hel kväll eller helg för att någon jobbar sent är en tänkbar lösning att ha pulsstyrda strömbrytare. Om belysningen slås på under en kväll ska den vara tänd några timmar innan den släcks automatiskt. För ett enkelt styrsystem med ovanstående funktion skulle det räcka med ungefär två kopplingsur för tidsstyrningen, tre tidreläer (se Figur 11) för pulsstyrningen och 10-12 strömställare1. Både lysrör och LED-lampor finns i utförande som går att ljusreglera.
1
35
Figur 11. Kopplingsur (t.v.) och tidrelä (t.h.)
Det är viktigt att systemet kan stängas av någorlunda enkelt om arbete ska utföras under längre tider, t.ex. en helg. Risken med ett system som är lätt att stänga av är dock att det förblir avstängt för att den som stänger av det glömmer att sätta på det igen.