5.4 Layoutframtagning
5.4.5 Alternativ, steg 7
När ett layoutförslag hade tagits fram och viktats med tabell 9 började processen om för att generera mer förslag. Framtagandet av fler förslag följde samma process som har förklarats i 4.3.5 Steg 5-grov layout, och steg 6 – Analysera förslaget.
Se bilaga B figur 1 – 10 för samtliga layouter samt bilaga C tabell 1 för dess viktningsresultat. Värde
1
1 5
2 5
3 4
4 Cellens invändiga bredd är liten så att den direkta sträckan mellan start och slut är kort 5
5 5 6 5 7 4 8 4 9 5 10 5 Summa 47
Alla ytor är utformade så att inget onödigt material kan samlas Verktyg är placerade nära arbetsstationen
Material är placerat nära förbrukningställen, utan att det hindrar operatörers rörelse Påståenden
Material är enkelt att fylla på vid varje lagerplats Layouten ger ett bra flöde
Döyta är samlad på samma ställe
Maskiner och arbetsstationer är placerade tätt tillsammans Cellens layout är kompakt och överskådlig
5.5 Detaljplan, steg 8
För det layoutförslag som presenteras kommer en detaljplan tas fram. Nedan presenteras vilket förslag som fick högst resultat i viktningen, beskrivning av layouten, metodstandard och hur material hanteras.
5.5.1 Viktningsresultat
Tabell 10. Resultaten av viktningen
Layout- förslag Viktnings resultat 1 47 2 48 3 35 4 33 5 35 6 30 7 42 8 38 9 31 10 43 5.5.2 Layoutbeskrivning
Layoutförslag 2 fick det högsta resultatet från viktning och är mest lämpat att lösa uppgiften då den minimerar lean slöserier bäst. Maskiner / resurser är tätt placerade och kräver minimal rörelse för att utföra arbetet, samtidigt som det ger ett bra flöde, se figur 12 svart pil för processflöde. Exempel på detta går att se runt arbetsbordet, se i figur 12 röda rutan, där material och verktyg finns i nära anslutning till bordet.
Arbetsbordet ligger direkt innan falsverket och kommer att ha rullar i sig och sparar därmed både yta men även ett transportmoment. Transporten efter falsverket har lösts med ett kulbord där dörrar rullas på efter falsning, för att få dörren till limpressen kommer kulbordet att gå på räls, se figur 12 gröna pilen. Efter limpressen finns det en vagn på hjul där det sista manuella arbetet sker. Dörren rullas därefter iväg till en travers där dörren lyfts till en häck som sedan transporteras vidare i processen. Döyta, se figur 12 blå ruta, är i stort sett samlad mot en sida, ytan kan användas som till exempel slutlager där dörrar kan förvaras innan transport till lackering.
Då dörren hela tiden rör sig i processen kommer det inte uppstå något mellanlager förens dörren har lyfts till häck, det kommer då finnas ett material- och slutlager i processen. Falsningen och limpressen kommer ta en viss tid som skapar väntan, dock kan operatörerna påbörja en ny dörrlåda vid arbetsbordet under tiden maskinerna körs. Därmed har processen minimal väntan då det alltid går att påbörja en ny dörrlåda. Överproduktion kommer inte ske då det endast kommer finnas material för de orders som är lagda.
Figur 12. Arbetsflödet i layouten
5.5.3 Metodstandard
Då det är en ny lina som utvecklas kommer endast en grov metodstandard att presenteras, standarden ska agera som ett första utkast för att sedan utvecklas vidare när processen startar. Det som kommer ligga till grund för MD60 metodstandard är att se till att processen är säker, ergonomisk och att kvalitetssäkra känsliga moment. Från intervjuer med konstruktören har det framkommit vilka moment som är kritiska för produktionen.
Kritiska moment:
Ta rätt förstärkningsbalk Alla popnitar är monterade
Limma över och under isoleringen Alla skruvar är monterade
Metodstandarden kommer säga det just nu bästa sättet att arbeta i processen, det som är bäst just nu är att kopiera de steg som är likadana som i gamla hissdörrstillverkningen då ingen tillverkning av MD60 sker idag. Steg i MD60 tillverkningen som inte fanns i
hissdörrtillverkningen kommer att antas efter diskussion med konstruktören av MD60. För att tydliggöra metodstandarden har även en arbetsbeskrivning gjorts.
5.5.4 Verktyg i processen
De verktyg som behöver finnas vid stationer där manuellt arbete sker i processen är: Arbetsbordet / Verktygshyllan:
Popnitsmaskin – Används för att montera komponenter. Blåsmunstycke – Göra rent i lådan innan isolering stoppas i.
Borrmaskin – Om ett hål skulle behöva justeras.
Limkratta – Används när lim ska appliceras i dörrlådan och på isoleringen. Rullvagn efter limpress
Gummiklubba – Slå dit gångjärn.
Dragkrok – Kunna dra ut dörren från limpressen på rullvagnen.
Handskar – Efter limpressen kommer dörren vara varm och för att kunna hantera dörren kommer ett par värmetåliga handskar behövas.
Skruvdragare – Skruva dit gångjärn. Karm
Popnitsmaskin – Används för att montera komponenter.
5.5.5 Materialhantering
För att få en effektiv process ska material lagras effektivt som gör det enkelt att göra rätt, samtidigt som det ska vara säkert och ergonomiskt. Material kommer att delas upp i orderstyrda- och icke orderstyrt som lagras och beställs därefter.
Icke orderstyrt
Material som kan förvaras i arbetshöjd, som köfbrickor, kommer göra det med en hylla som ska lagra mindre detaljer. Popnuts, popnitar, köfbrickor, och magnetkontaktsbrickor lagras i plastlådor med dimension 100x200 mm. Låsförstärkningarna och silikatskivorna lagras i plåtbackar med dimension 270x520. För lagringskapacitet och åtgång av respektive artikel, se tabell 11. Åtgången är beräknad för en standarddörr med en produktion på 20 dörrblad/skift. Tabell 11. Kapacitet och åtgång av icke orderstyrda artiklar
Komponent Lagringskapacitet/låda Antal/dörr Lådor/dag Lådor/vecka
Silikatskivor 50 2 0,8 4 Popnitar 4,8x12 500 14 0,56 2,8 Popnitar 4,8x10 500 50 2 10 Popnuts M5 500 2 0,08 0,4 Popnuts M8 500 9 0,36 1,8 Låsförstärkning 40 1 0,5 2,5 Limtunna 1 0,02 0,4 2 Köfbrickor 100 2 0,4 2 Magnetkontaktsbrickor 100 2 0,4 2
Ett kanbansystem för påfyllning av mindre detaljer kommer appliceras, systemet kommer att fungera genom att ha minst två lådor med material, när en låda är slut är det en signal att beställa mera material. I hyllan kommer lådorna att stå i en lätt lutning för att kunna se
statusen på lagersaldot, se figur 13 för hur lagringshyllan för smådetaljer kan se ut. Om endast en låda finns på plats är det ett tecken på att mer material har beställts.
Figur 13. Lagringshyllan för smådetaljer Orderstyrt
Större detaljer som dörrlåda och dörrlock kommer att beställas på order och förvaras i egna separata vagnar med fack. Vagnarna ska kunna lagra en dags produktion på 20 dörrblad, som delas upp i facken. Det ska vara enkelt att sätta dit fulla vagnar från bocken och att ta bort tomma. För att få vagnen säker bör det även finnas en låsfunktion för hjulen så att vagnen inte rullar omkring när material plockas. För ett exempel på hur en lagringsvagn för dörrlåda eller dörrlock kan se ut se figur 14.
Figur 14. Illustration av vagn för hur dörrlåda och lock kan se ut
Isoleringen beställs på order och kräver en station för förädling och kommer läggas på pall i produktionsordning.
Färdiga dörrblad kommer att lagras på häckar, dessa häckar används redan på den befintliga branddörrsprocessen och kommer nyttjas även på den nya, se figur 15 för häck.
Figur 15. Häck som används för dörrlagring och transport på Maxidoor
5.5.6 5S i layouten
För att se till att ha ordning och reda i processen kommer 5S tankesätt att appliceras i planeringen. Då tillverkningen inte har satts igång än kommer vissa punkter i 5S inte bli relevanta förrän produktionen startar. Det mest relevanta som kan styras upp innan är hur material och verktyg förvaras.
6
Resultat
I avsnittet presenteras resultatet av förslagen till layout, produktions- och materialflöde som beskrivits i detalj under Genomförande 5.5 Detaljplan. Det som kommer att presenteras är vilken layout som MD60- linan ska utformas efter, hur flödet för produktionen och material ska se ut, kapaciteten för linan, en metodstandard och hur materialhantering ska skötas. 6.1 MD60:s produktionsflöde
Nedan presenteras layout, flödet och metodstandard för MD60.
6.1.1 Layout
För att få ett väl fungerande produktionsflöde har en layout tagits fram enligt Bengt
Andreasson metod för framtagning av verkstadslayout, se avsnitt 5 Genomförande. Layouten genererades och fick högst resultat i viktning, se figur 16 för layoutförslag 2 som var bäst enligt viktningen.
Figur 16. Layout för dörrblad till MD60
Karmlayouten har tagits fram för att vara så kompakt som möjligt och placeras där yta finns i BD verkstaden, se figur 17 för karmlayout.
Figur 17. Karmlayout
6.1.2 Produktionsflöde
MD60 produktionsflöde har definierats utifrån prototyptillverkningen och intervjuer med konstruktören, se figur 18 för aktiviteter där de manuella arbetsmomenten är nedbrutna. För att se vilka resurser och verktyg som kommer behövas användas i processen, se bilaga D: Resurser och verktyg.
6.1.3 Metodstandard MD60
Metodstandarden kan användas som utgångspunkt för hur kritiska moment ska hanteras, även för att kunna identifiera avvikelser i processen, se figur 19 och 20 metodstandard för dörrblad respektive karm. För att få en mer detaljerad beskrivning av hur arbetet ska gå till, se bilaga C: Arbetsbeskrivningar.
Figur 20 och 21 visar ett första utkast för en metodstandard för ett MD60- dörrblad respektive Figur 18. Visar samtliga aktiviteter i MD60 processen, där aktiviteter med manuellt arbete är nedbrutna i delaktiviteter.
karm, standarden visar vilka moment som ska genomföras och hur långtid det ska ta att
genomföra. Om momentet har en kritisk operation visas det med en symbol som ses längst ner i figuren. ”Momentbeskrivning layout” visar vart i processen momentet sker.
Figur 19. Metodstandard för ett MD60 dörrblad
Figur 20. Metodstandard för MD60 karm
6.1.4 5S system
För att få till ordning och reda har ett 5S system utvecklas: Sortera
Layouten, se figur 21, möjliggör att arbeta på ett enkelt sätt och nyttjar utrymmet effektivt. För att ha en ordnad process ska endast de verktyg och material som behövs förvaras på ytan, se bilaga E resurser och verktyg, tabell 1 för de verktyg som behövs.
Strukturera
För att få en arbetsplats som är städad kommer verktyg och material ha sin plats i processen. Detta uppnås genom att markera platser där specifika föremål ska förvaras.
Detaljhyllan ska ha tydliga fack som är uppmärkta för mindre detaljer.
Process : Ihopsättning av branddörr Produkt : MD60 - standard Avdelning: BD
Standardoperationsblad SOB # Momentbeskrivning Tid [min:s]
Viktigt
Säkerhet, kvalitet, teknik, kostnad
4 Montering isolering 01:40 Lim över och under 5 Montering dörrlock 01:39 Alla nitar är monterade
6 Falsning 03:00 Klämrisk
7 Limpress 04:00 Klämrisk, Risk att bränna sig 8 Montering gångjärn 02:00 Alla skruvar är monterade 9 Besiktning 00:30 Allt är monterat och ser bra ut
Summa: 16:16
Momentbeskrivning layout
Kvalitet Kritisk operation Kvalitetskontroll Säkerhet 1
2
Ta rätt förstärkningsbalk Alla nitar är monterade Montering förstärkning /balk 01:57
Plocka rätt detaljer Alla nitar är monterade 01:30
Montering detaljer
1-5 6
7 8,9
Process : Ihopsättning av karm Produkt : MD60 - standard Avdelning: BD
Standardoperationsblad SOB
# Momentbeskrivning Tid [min:s]
Viktigt
Säkerhet, kvalitet, teknik, kostnad 1 Hämta karmdelar 00:30 Rätt delar
2 Plocka detaljer 01:30 Rätt detaljer enligt spec 3 Montering detaljer 02:00 Alla nitar är dragna
4 Besiktning 00:30 Allt är monterat och ser bra ut
5 Lämna färdiga karmar 00:30
Summa: 05:00
Kvalitet Kritisk operation Kvalitetskontroll Säkerhet
Momentbeskrivning layout
1 2, 3, 4
5 2
Material som förvaras direkt på golvet ska ha en dedikerad yta som är uppmärkt. Verktyg ska ha en specifik plats att förvaras på i verktygshyllan.
Städa
Städning kommer att ske efter de rutiner som finns för BD verkstaden idag, där operatörer har ett övergripande ansvar att hålla rent på sin station.
Standardisera
För att upprätthålla ordningen ska standarder skapas, genom att: Fördela ansvar
Ta kort på hur arbetsplatsen ska se ut
Skapa rutiner för vad som ska göras, när det ska göras och hur arbete ska utföras. Skapa vana
För att upp nå en vana att följa övriga punkter ska en ansvarig bli utsedd i verkstaden som ska ha en övergripande koll på att 5S följs.
6.2 MD60:s materialflöde
Nedan redovisas hur materialet ska lagras och beställas för att nå kapacitetmålet.
6.2.1 Lagerplatser
Lagerplatser har placerats nära förbrukningsplats för att minimera rörelse och transporter. Lagringsplatserna av komponenterna ser olika ut, där till exempel smådetaljer lagras i en hylla och dörrlåda och lock lagras i en vagn, se figur 13 respektive 14.
I figur 21 visas vart lagerplatser för dörrblad finns i grönt och vart material kommer att användas i processen.
I figur 22 nedan visas vart lagerplatser finns för karmdelar och var dom kommer användas, figuren visar även vart färdiga karmar kommer att lagras.
Figur 22. Lagring av material för produktion av en MD60- karm
6.2.2 Beställningspunkter
Material kommer att beställas till processen på två olika sätt. Material som kan lagerhållas i större volymer kommer beställas enligt ett kanbansystem, medan större detaljer kommer beställas på order, se tabell 12. Av de komponenter som använder kanban behöver köfbrickor, magnetkontaktsbrickor och låsförstärkningar beställas från stansmaskinen medan resterande fylls på från lagret.
Tabell 12. Hur material beställs till processen.
Beställningsvarianter Lagerkapacitet Beställning
Orderstyrt Kanban Antal [lådor] Påfyllning [ggr/vecka]
Dörrlåda Popnuts M9 2 1,8 Dörrlock Köfbrickor 2 2 Isolering Magnetkontaktsbrickor 2 2 Förstärkningsbalk Silikatskivor 2 4 Låsförstärkningar 4 0,8 Popnitar 4,8x10 2 10 Popnitar 4,8x12 2 2,8 Popnuts M5 2 0,4 Lim 1 2 6.3 Kapacitet
Kapaciteten är framtagen från analysen av tider från gamla hissdörrstillverkningen och gäller för en standarddörr, se tabell 13 för att se vilken kapacitet MD60 processen har.
Tabell 13. Kapacitet för MD60
Produktionstid/produkt 21:16
7
Diskussion
7.1 Värdering av resultat
Då MD60 fortfarande är i prototyptillverkning har det varit svårt att få fram empiriskdata då det i stort sett inte finns något nuläge som gått att kontrollera. Projektets nuläge och mål är till stor del inspirerade av hur den gamla hissproduktionen såg ut och vilken kapacitet
hisstillverkningen hade. Då hissproduktionens kapacitet uppgick till 20 dörrar/skift ansågs det rimligt av både Maxidoor och projektgruppen att även den framtida MD60- linan ska ha som mål att nå samma kapacitet, eftersom produkterna följer en liknande tillverkningsprocess är det väldigt rimligt. Det finns några faktorer som kan påverka kapaciteten som vi inte har analyserat, faktorer som materialförsörjning och förädling av isolering exempelvis. För att målet ska nås måste processen ha material hela tiden, under detta projekt har ingen data hämtats på hur mycket tid de andra maskinerna har att producera komponenter till MD60. Stansmaskinen producerar material till hela Maxidoor och är en känslig station för hela företaget. Skulle det bli orderkö kan detta leda till att MD60 produktionen inte får det material som krävs, vilket begränsar kapaciteten. Det finns även frågor om hur isoleringen ska hanteras, isoleringen kräver en station för förädling och om de operatörer som ska arbeta i MD60- processen ska hantera den stationen kan det påverka vilken kapacitet MD60- linan kommer ha.
Layouten som presenteras är designad för att minimera lean slöserier, där vi anser att resultatet blev bra. Material finns nära förbrukningsplats som minimerar rörelse,
produktionsflödet är utformat så att inget mellanlager kan skapas, produktion kommer ske på order och eliminerar därmed överproduktion, arbetsbänken används till manuellt arbete och även som ett transportbord. Då det går att påbörja ett nytt dörrblad när en dörr är i en maskin kommer det inte uppstå någon väntan.
Beställningspunkterna för material har utformats för att se till att det alltid finns material i processen. Då produktvariationen är stor blev det självklart att ha ett orderstyrt system på icke standarddetaljer. Till detaljer som är standard till de flesta produkter har ett kanbansystem utvecklats, kanban är bra då det gör det enkelt att se när mer material behövs och påfyllnad sker löpande. När produktionen startar kan systemet kännas överflödigt då det troligtvis kommer vara de som arbetar i processen som fyller på material och det kan upplevas onödigt att fylla på en ny låda när det står en full bakom. Vi anser dock att systemet behövs då
Maxidoor är i en expansionsfas och framöver kan en heltidstjänst för materialhantering skapas som endast fyller på material och då kommer kanban vara än mer relevant.
Tiderna från hissdörrstillverkningen har använts som utgångspunkt för MD60 kapacitet, tiderna kan dock skilja sig från den verkliga tiden. MD60- och hissdörrstillverkningen är väldigt lika på många moment och vi anser att tiderna kan stämma överens, dock är det olika produkter med olika förutsättningar. Det skulle till exempel kunna vara enklare att hantera en hissdörrslåda än en MD60 som gör att transportmoment tar längre tid och därmed sänker kapaciteten. Det är många parametrar som ska stämma för att verkligen kunna säga att linorna har samma kapacitet, det finns en osäkerhet kring om den data som använts i projektet
Om ett antagande om att faktorerna fungerar och utmaningarna som projektet ställts inför hanteras med de verktygen och lösningarna som presenteras anser vi att processen har en stor chans att nå produktionsmålet. Det är omöjligt att säkerställa då varken produkten eller maskiner är färdigkonstruerade. Målet kommer att inom projektets tidsram inte gå att mäta då produktionen inte hinner starta innan projektets slut.
Varför lean?
Ett önskemål från Maxidoor var att lean skulle användas när produktionsflödet för MD60 utvecklades. Maxidoors styrka är deras flexibilitet att kunna hantera en stor produktvariation för att kunna anpassa orders efter kundens önskemål. Variation och lean är något som inte går hand i hand då lean vill eliminera variationen och standardisera verksamheten och uppnå ett utjämnat flöde. För Maxidoor skulle detta innebära att dom skulle minska sitt produktutbud och endast erbjuda standarddörrar. Det skulle leda till att en standardlina skulle kunna byggas som endast kan hantera en specifik dörr. Om deras verksamhet såg ut så skulle lean vara perfekt för att höja kundvärdet genom att minska tillverkningskostnaden, få bättre kvalitet och kortare ledtider.
Istället för att fokusera på att arbeta med lean tycker vi att Maxidoor ska se över hur en agile verksamhet kan drivas. Agile är ett tillvägagångssätt istället för en filosofi som fokuserar på hur man ska hantera variation för att skapa kundvärde, samtidigt som verksamheten får möjligheter att hänga med i den snabba och ständiga utvecklingen. I en agile verksamhet ses människorna och deras kunskap i hur dom hanterar variation som företagets största tillgång. Att fortsätta att utbilda personal och att se till att kunskapen stannar kvar i företaget är av största vikt. En typ av kompetenstavla skulle kunna vara ett bra verktyg för att kunna
kartlägga vilken personal som besitter en viss kompetens och säkerställa att all kunskap finns på företaget.
Vi har valt att ta med lean i vårt arbete då vi ser ett syfte att använda lean i hur det manuella arbetet utförs. Då de manuella arbetsmomenten är i stort sett samma för samtliga
produktvarianter går det att standardisera. Genom att eliminera slöseri från de 7 + 1 lean slöserierna går det att göra de manuella momenten i processen effektiva då tillexempel rörelse går att minimera. Det viktigaste i processen är likväl att se till att den kan hantera alla
specifika orders från kund på ett så effektivt sätt som möjligt, även på bekostnad av hur lean processen är. Återigen kommer det vara av största vikt att utbilda personalen så att
kompetensen finns i processen att kunna hantera variationen effektivt. Samtidigt som det går att hitta avvikelser i hur det manuella arbetet utförs, där åtgärder kan appliceras för att få en mer stabil och kvalitetssäker process.
7.2 Fortsatt arbete
Resultatet av projektet kan ses som en stabil utgångspunkt och ska anpassas när fler parametrar från prototyptillverkningen blir fastställda. Operatörer bör bli delaktiga när beslutet fattas om hur processen ska utformas så att inputs kommer från de som påverkas av besluten. När väl produktionen startar bör mycket fokus läggas på processen för att
kontrollera så att moment fungerar som planerat, om fallet inte är som förväntat bör åtgärder genomföras för att få en välfungerande process. Vidare är det av största vikt att få till ett ständigt förbättringstänk hos dom som kommer arbeta i processen för att fortsätta utveckla
processen. Verktygen 5S, kanban, arbetsbeskrivning och metodstandard har utvecklats för att nå produktionsmålet, verktygen ska ses som ett första utkast och bör utvecklas vidare när produktionen startar. Det är just därför det är så viktigt att operatörerna är involverade och utvecklar ett ständigt förbättringstänk. Maxidoor bör därför tidigt föra en diskussion med operatörerna så att dom får ge sin åsikt i hur dom vill arbeta när produktionen startar. Vi anser att det viktigaste verktyget att arbeta med vid starten är metodstandarden och arbetsbeskrivningen, då den gör det möjligt att se vad som går att standardisera och om vissa arbetsmoment kan utformas på ett mer effektivt sätt. Metodstandarden gör det även möjligt att visa vilka moment som är kritiska och vilka åtgärder som kan behövas för att se till att
momentet genomförs på rätt sätt. Genom att ha en standard kommer avvikelser fram och det