Alternativa betongtyper

Andra betongtyper för vidare studier är injekteringsbetong, stålfiberbetong och själv-läkande betong.

Injekteringsbetong är en konventionell betong fast med större mängd ballast och låg cementhalt. Metoden innebär att en form fylls med ballast och armering, där ballasten vibreras och bildar ett stenskelett. Ballasten bör ha ett partikelsprång för att bilda hålrum som därefter injekteras ovanifrån med en cementslurry. Då stenskelettet är packat och ballasten har direktkontakt skapas ett inre mothåll vilket förhindrar krympning. Försök på injekteringsbetong utfört av CBI visar en uppmätt krympning på 0,05-0,1 %‰, vilket kan jämföras med 0,6-1,0 %‰ för dagens konventionella betong. Pga. att krympningen är så pass liten kan antalet fogar reduceras. [5]

Stålfiberbetong tillverkas genom tillsättning av stålfiber till betongmassan. Använd-ningsområdet för fiberbetong är främst stora industrigolv där stora produktionsvinster kan uppnås genom att ersätta armeringsnät med fiberbetong. Framförallt förbättrar fiberarmeringen den statiska lastkapaciteten men har även effekt på krymp-sprickor. [28] Det går att kombinera fiberarmering med konventionell armering, som då kan reduceras, för att uppnå bra sprickfördelning [29].

Självläkande betong innebär att betong läker uppkomna sprickor, vilket länge har varit känt. Självläkning är vid låga vct möjligt genom att ohydratiserat cement reagerar med vatten. Vid höga vct sker läkningen med hjälp av karbonatisering när vatten tränger ned i sprickan. Den självläkande förmågan fungerar bäst i sprickor under 0,3 mm men varierar beroende på betongens sammansättning och yttre faktorer. Olika medel har under senare år framtagits som antingen kan appliceras på betongytan eller gjutas in i betongen. [30]

Källförteckning

[1] Conny Gustafsson, VD, AB Linotolgolv, intervju.

[2] Hedebratt J. (2004). Integrerad projektering och produktion av industrigolv

metoder för att öka kvaliteten. Rapport 78. Kungliga Tekniska Högskolan.

ISSN 1103-4270.

[3] Svenska Betongföreningen (2008). Betongrapport nr. 13. ISBN 91-973445-7-5.

[4] Boverket. Boverkets handbok om betongkonstruktioner, BBK 04. Upplaga 3. ISBN 91-7147-816-7.

[5] Bergman I., Paulsson-Tralla J. (2011). ”Injekterad och slipad betong ger jämt golv”. Husbyggaren. Volym 2.

[6] Scania AB. Historia. Hämtat från <http://www.scania.se/om-scania/historia/>15 april 2011.

[7] DynaMate AB. Om DynaMate. Hämtat från

<http://www.dynamate.se/templates/Page.aspx?id=336> 15 april 2011. [8] Svensk Betong. Betongens historia. Hämtat från

<http://www.svenskbetong.se/betong.html> 11 april 2011.

[9] Burström, P G. (2007). Byggnadsmaterial – Uppbyggnad, tillverkning och

egenskaper. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-02738-8.

[10] Almgren T., Holmgren L., Martinsson J. (2006). Betong- och

armeringsteknik. Sveriges Byggindustrier.

[11] Träguiden. Platta på mark. Hämtat från

<http://www.traguiden.se/TGtemplates/popup1spalt.aspx?id=1211> 13 april 2011.

[12] Al-Emrani, M. m.fl. (2008). Bärande Konstruktioner del 1. Chalmers Tekniska Högskola. ISSN 1652-9162.

[13] Carsten Vogt, Tekn. Dr., Cement- och BetongInstitutet, intervju.

[14] Svenska Betongföreningen (2002). Vägledning för val av exponeringsklass

KÄLLFÖRTECKNING

28

[15] SIS (2008). Eurokod 2: Dimensionering av betongkonstruktioner. Utgåva 1. Svensk standard. SS-EN 1992-1-1:2005.

[16] Alexanderson J. m fl. (1994). Betonghandbok Material. Utgåva 2. AB Svensk Byggtjänst. ISBN 91-7332-799-9.

[17] Farhang A. (2007). ”Skräddarsydd betong ger bättre industrigolv”.

Husbyggaren. Volym 4.

[18] Farhang A. (2005). Minimization of Cracks in Industrial Floor. Uppdragsrapport nr. 2005-161.

[19] Fjällberg L. (2001). ”Betongens krympning kan reduceras”. CBI-nytt. Volym 2.

[20] Staffan Carlstrand, Betongteknik, Swerock AB, intervju.

[21] SIS (2002). Betongkonstruktioner – Täckande betongskikt. Utgåva 1. Svensk standard. SS 13 70 10.

[22] Carlsson C A., Johansson A. (1988). ”Betonggolv”. CBI Informerar. Volym 1.

[23] Malmberg B. (2010). ”Kvalitet på golv – vem bestämmer det?”. Bygg och

teknik. Volym 8.

[24] Carlsson C A., Tuutti K. (1991). Betongteknik. Byggentreprenörerna. [25] Andersson R. m fl. (1994). Betonghandbok Utförande. Utgåva 2. AB

Svensk Byggtjänst. ISBN 91-7332-798-0.

[26] Fredrik Wallin, Skadeutredare betong, Stockholm Betongkonsult AB, intervju.

[27] Carl-Fredrik Söderberg, Försäljningsansvarig, Modern Betong, intervju. [28] Svenska Betongföreningen (1997). Betongrapport nr. 4. Utgåva 2. ISBN

91-971755-8-7

[29] Jonas Carlswärd, Betongindustri & LTU, intervju.

A

Förslag till åtgärdsprogram

A.1 Vägledning för sprickminimering

Förutsättningar Exponeringsklass: XD3 Livslängdklass: L50, dvs. 50 år Betong Vattencementtal, vct: ≤0,40 Betongkvalitet: C40/50 Vatteninnehåll: ≤175 kg/m³ Cementinnehåll: ≤440 kg/ m3

Genom att reducera cementinnehållet så mycket som möjligt, förutsatt samma vct, fås en betong med mindre krympning och ”överhållfastheten” minskar.

Konsistensklass:

S2, trögflytande, sättmått 50-90 mm. Avsteg får endast ske med hänsyn till pumpbarhet.

Cementtyp:

Anläggningscement CEM I Ballast:

Största möjliga dmax, är oftast 27 mm. Välgraderad ballast utan partikelsprång.

APPENDIX A.FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Naturballast i största möjliga utsträckning. Krympreducerare:

Polypropylenglykolbaserad eller motsvarande. Rekommenderad dosering 1-3 % av cementvikt. Vattenreducerare:

Tillsätts endast för att öka pumpbarheten. Doseringar upp till 0,5 % av cementvikten. Övriga tillsatsmedel:

Tillsätts vid behov efter övervägande av bieffekter. Armering

Kvalité: B500B

Armeringsmängd och placering:

Armering placeras i överkant så nära ytan som möjligt. Dubbelarmerad platta.

Minimiarmering enligt Eurokod 2 med reducerad stålspänning. Effektiv area, Aef, beräknas som hela tvärsnittets area.

Välj armeringsjärn med liten stångdiameter och tät placering. Täckande betongskikt:

Uppåt 45 mm Nedåt 50 mm Fogar

Sträva efter att begränsa antalet fogar utan konsekvenser för industrigolvet. Dilatationsfogar, indelning i partier om ca. 40x40 m, max 40-50 m mellan fogarna. Kontraktionsfogar vid enkelarmerad platta eller mindre golv med liten armerings-mängd.

Arbetsfogar antingen som dilatationsfog eller fog jämnstark med plattan beroende på golvets storlek. Kontinuerliga golv utan dilatationsfogar kan utföras genom att armera golvet i båda riktningar. Däremot erhålls ett stort antal arbetsfogar/dygnsfogar som utgör svaghetspunkter med risk för sprickbildning.

Placera fogarna under ställage och försök att undvika fogar i körstråk. Vid fog jämnstark med plattan är placering speciellt viktig då fogkanterna är känsliga mot slitage.

Härdning

Härdningsmetod skall väljas i följande ordning: 1. Vattenhärdning om omständigheterna tillåter.

2. Plastfolie om gjutområdet inte skall nyttjas under härdningen. 3. Membranhärdningsvätska.

A.1.VÄGLEDNING FÖR SPRICKMINIMERING Härdningen skall minst pågå tills 70 % av betongens 28-dygns tryckhållfasthet uppnåtts.

Kontroll

Armeringens läge Referenskrympning

Armeringsmängd Hållfasthetsklass

Sättmått Temperatur och fuktighet under härdningsfasen Temperatur på levererad betong

APPENDIX A.FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM

A.2 Checklista

Övre täckande betongskikt Undre täckande betongskikt

Härdningsmetod Vattenhärdning Plastfolie Membranhärdningsvätska Lufthärdning Fogar Övrigt: Checklista/uppföljning

Projekt: Ansvarig: Datum:

Kommentar Val

Examensarbete Byggteknik och Design 2011