Efter införandet av Lgr 11 kunde Svennberg (2017) konstatera att lärarna lyfte fram dubbelt så många kunskapskriterier jämfört med under Lpo 94. Teoretiska kunskaper har även tagit större plats inom ämnet och inverkar i hög grad på betyget. I och med att alla kunskapskrav måste uppfyllas till en viss nivå för att betyget ska erhållas har betygsättningen även blivit mer nyan-serad. Lärarna tycker dock det är svårt att ställa de olika kraven mot varandra och rörelse är det område som fortfarande värderas högst (Seger 2014). Svennberg (2017) skriver i sin avhandling att trots ämnets utveckling baseras bedömningen fortfarande till stor del på prestationer i olika idrotter. Enligt Seger (2014) upplevde lärare att det i och med kursplanen i Lgr 11 blev tydligare vilket innehåll ämnet skulle ha och vilka kriterier eleverna skulle bedömas efter. Den tidigare kursplanen i Lpo 94 uppfattades vara otydlig och svår att omsätta i praktiken vilket bidrog till att ämnets traditioner kunde leva vidare. Men har den ökade tydligheten i Lgr 11 bidragit till en minskning av tidigare idrottsliga erfarenheters inverkan på betygen? Genom resultatet i fö-religgande studie kan konstateras att elevernas tidigare idrottserfarenheter fortsatt har ett infly-tande på deras betyg i idrott och hälsa. Sambandet mellan idrottsliga erfarenheter och högt be-tyg är tydligt i studiens resultat. Studien säger däremot inget om vad sambandet beror på.
Att ägna stora delar av sin fritid åt idrott och fysisk aktivitet inverkar inte enbart på möjlighet-erna att lyckas i ämnet då kvantitativa idrottsresultat bedöms. Enligt nuvarande kursplan är det kvalitativa aspekter av rörelse och kroppslig förmåga som ska bedömas inom ämnets rörelse-uppdrag och att ägna sig åt idrott och fysisk aktivitet på fritiden bidrar även till denna kvalitativa utveckling av kroppslig förmåga vilket därmed ger utslag vid bedömning. På detta sätt kan även smak för logiken färdighetsträning bli en del av ämnet som harmoniserar med nuvarande kurs-plans innehåll. Genom färdighetsträning kan den motoriska och kroppsliga förmågan utvecklas kvalitativt, som en del av kursplanens rörelseuppdrag (Skolverket 2011b). Även smak för logi-ken fysisk träning kan gynna eleverna i linje med nuvarande kursplans syfte med ämnet. Under-visningsmoment där fördel kan dras av smak för logiken fysisk träning kan motiveras genom ämnets uppdrag i form av att eleverna ska utveckla kunskaper som skapar möjligheter att leva ett hälsosamt liv.
Det samband mellan betyg och idrottsliga erfarenheter som framkommer av studiens resultat kan även förklaras utifrån de resultat Thedin Jakobsson et al. (2012) presenterar i sin studie.
Deras resultat visar att de elever som var föreningsaktiva längre upp i tonåren i högre grad
40 nådde upp till de högre betygen sett till alla skolans ämnen jämfört med de elever som slutat inom föreningsidrotten i de tidiga tonåren. De elever som här stannar i föreningsidrotten längre upp i tonåren skulle rent hypotetiskt kunna tänkas vara elever med stark idrottshabitus. Sam-bandet mellan högt betyg i idrott och hälsa och idrottsliga erfarenheter skulle härmed rent teo-retisk, utifrån resultaten i studien av Thedin Jakobsson et al. (2012), kunna förklaras med att elever med stark idrottshabitus lyckas bättre även i teoretiska ämnen. Då ämnet idrott och hälsa ändrat karaktär efter Lgr 11, där ökat teoretiskt fokus är en del (Seger 2014), skulle sambandet mellan idrottshabitus och betyg även kunna förklaras med att elever med stark idrottshabitus generellt sätt når de högre betygen även inom mer teoretiska ämnen.
Metoddiskussion
I föreliggande studie har en kvantitativ metod använts där data samlats in genom enkätunder-sökning. Utifrån förutsättningarna gjordes studiens urval av informanter genom vad som på engelska benämns convenience sampling, vilket innebär att deltagarna valts ut för att de har funnits tillgängliga. Med ett sådant urval kan resultatet inte sägas representera en större popu-lation än den grupp som deltagit i studien (Eliasson 2013). Fördelningen av betyg och typ av gymnasieprogram bland informanterna kan ses som ett tecken på att eleverna inte kan sägas representera en större population. Andelen elever med respektive betyg skiljer sig till stor del jämfört med rikssiffrorna (Skolverket 2017a) och en ytterst liten del av informanterna studerar vid en yrkesförberedande linje. Kanske skulle en form av kvoturval använts för att resultaten skulle bli mer rättvisande. Ett kvoturval där urvalet styrts så en viss andel av informanterna består av elever från respektive typ av gymnasieprogram. Kvoturval kan förefalla mer repre-sentativt för den större gruppen även om det är en form av icke-sannolikhetsurval (Eliasson 2013).
Totalt fick 152 elever tillgång till enkäten och 105 enkäter bearbetades i studien, bortfallet blev således 47 stycken. Det kan vara av intresse att reflektera över vilka elever som finns represen-terade i bortfallet. Vilka elever kan tänkas välja att inte svara på en enkät med koppling till ämnet idrott och hälsa? Är detta elever med svagt intresse för ämnet ger det en påverkan på studiens trovärdighet. Att få elever från den klass som tog del av enkäten i efterhand deltog kunde ses genom att det var den enda klassen från ett yrkesförberedande program. Härmed blev det tydligt att endast en tredjedel av eleverna i denna klass valde att fylla i enkäten. Om dessa bortfall beror på ointresse går ej att uttala sig om. Det kan till viss del bero på att dessa elever
41 varken fick någon avsatt tid för att fylla i enkäten eller personlig kontakt med undersökaren.
Får informanterna en tilldelad tid för att genomföra enkäten blir svarsfrekvensen ofta högre jämfört med om informanterna själva ska ta sig tid att fylla i enkäten (Kylén 2004). De elever som valde att inte svara på enkäten kan dock valt att inte göra så då de ej ville medverka. I riktlinje med samtyckeskravet var det för eleverna helt frivilligt att delta (Vetenskapsrådet 2002).
Genom att använda Google Formulär skedde mycket av sammanställningsjobbet automatiskt.
Varje enskild enkät kan ses i sin helhet liksom en sammanställning av alla informanters enkät-svar. Även om vissa svar kodades om manuellt användes delar av den automatiskt samman-ställda datan i studien. En nackdel med Google Formulär var att layouten på de enkäter som skrevs ut för att fyllas i för hand, var mindre bra. Sidorna blev många och layouten tråkig och ointressant.
Kylén (2004) skriver att förarbetet vid enkätundersökning är mycket viktigt. Som undersökare ska du vara klar över vad frågorna ska mäta både vid utformningen och sammanställningen av dem. Viss självkritik kan här yttras. Mer tid och energi kunde lagts på förarbetet vid utformning av enkäten. En tydligare bild skulle skapats av hur frågorna skulle användas i ningen. Som det blev var det relativt många av enkätfrågorna som inte användes i sammanställ-ningen av resultaten. Skulle enkätundersöksammanställ-ningen gjorts om hade några frågor plockats bort.
Enkäten kunde istället kompletterats med ytterligare frågor som bidragit till att kartlägga ele-vernas idrottshabitus. De tre frågor som användes för att bestämma eleele-vernas idrottshabitus kunde kompletterats för att öka validiteten. Detta för att än mer säkerställa att det som avses mätas verkligen mäts (Ejlertsson 2014), i det här fallet elevernas idrottshabitus. En fråga som borde omarbetats var fråga sju (se enkäten i bilaga 2). Den skulle istället varit i form av en flervalsfråga där eleverna fick kryssa i olika alternativ av idrottspraktiker som de varit aktiva inom, till exempel bollspel, kampsport, dans och så vidare. På detta sätt hade empirin blivit mer lätthanterlig. Den empiri som kom ut av frågan när den var formulerad på detta sätt var ej an-vändbar i förhållande till studiens syfte och frågeställningar och användes därför inte vid sam-manställningen av resultaten. Ytterligare ett tecken på svagheten i frågans utformning var att frågan sällan besvarades i det format som ombads.
42
Avslutande diskussion
Det starka samband som traditionellt sett funnits mellan elevers idrottserfarenheter och betyg i skolämnet idrott och hälsa tyder på att undervisningen haft problem att möta alla elever oavsett erfarenheter och förutsättningar. Samtidigt indikerar sambandet att undervisningen i ämnet haft svårt att realisera det ämne som skrivits fram i kursplanen. Resultaten från föreliggande studie visar på ett samband likt det som traditionellt funnits inom ämnet, att tidigare idrottserfarenheter korrelerar med de högre betygen. Vad resultaten inte säger är dock av vilken orsak sambandet föreligger. Är det för att undervisningsinnehållet till stora delar består av aktiviteter likt de som idrottsaktiva elever möter på sin fritid? Eller finns det någon annan orsak?
Att som elev ha idrottserfarenheter kan tänkas ge fördelar inom ämnet oavsett om ett tradition-ellt kvantitativt fokus råder eller om fokus ligger på kvalitet i enlighet med nuvarande kursplan.
Erfarenheter från idrott ger inte bara en positiv inverkan när kvantitativa idrottsmoment be-döms, utan även då kvalitativa aspekter av rörelseförmågan ska bedömas. Däremot ska bedöm-ningen av elever i idrott och hälsa vara nyanserad, fler aspekter än rörelse ska ligga till grund för betyget (Seger 2014).
Det faktum att flickor numera har lika höga, och till viss del högre, betyg än pojkar även i idrott och hälsa (Skolverket 2017a; Skolverket 2017b) tyder på att en förändring skett när det gäller bedömning i ämnet. Kanske är det en effekt av att teoretiska kunskaper numera är en del av bedömningen liksom att bedömningen i och med Lgr 11 blivit mer nyanserad (Seger 2014).
Numera kanske sambandet mellan idrottsliga erfarenheter och betyg i ämnet idrott och hälsa till viss del beror på det positiva samband som kan ses mellan fysisk aktivitet och skolresultat.
Samband likt det Thedin Jakobsson et al. (2012) presenterar i sin studie som pekar på ett tydligt samband mellan de elever som fortsätter inom föreningsidrotten längre upp i tonåren och de högre betygen i skolans alla ämnen.
Studiens begränsade omfattning och urvalet av informanter gör att försiktighet bör råda då re-sultatens generaliserbarhet diskuteras. Beaktat detta så indikerar resultaten likväl att ett sam-band finns mellan elevers idrottsliga erfarenheter och deras slutbetyg från grundskolan i ämnet idrott och hälsa, även efter en tydligare styrning genom kursplanen i Lgr 11. Resultaten säger som sagt inget om orsaken till dessa samband, varpå framtida studier med fördel kan riktas mot att kvalitativt undersöka vad sambandet beror på.
43
10 Litteraturförteckning
Abrahamsson, O. (2015). Engströms logiker i praktiken – en studie om gymnasieelevers prak-tiktillhörighet utifrån Lars-Magnus Engströms teorier. Magisteruppsats, institutionen för idrott- och hälsovetenskap. Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan
Ardoy, D., Fernández-Rodríguez, J., Jiménez-Pavón, D., Castillo, R., Ruiz, J. & Ortega, F.
(2014). A physical Education trial improves adolescents´ cognitive performance and academic achievement: the EDUFIT study. Scandinavian Journal of Medicine & Sci-ence in Sports, 24(1), ss. 52-61. DOI: 10.1111/sms.12093
Björkqvist, K. (2012). Introduktion till vetenskapsteori och forskningsmetodik för beteendeve-tenskaper. Lund: Studentlitteratur
Bourdieu, P. (1992). The Logic of Practice. Cambridge: Polity Press
Bourdieu, P. (1993). Kultursociologiska texter. 4. uppl. Stockholm: Brutus Östlings bokförlag Symposion
Bourdieu, P. (1995). Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos Broady, D. (1991). Sociologi och Epistemologi: Om Pierre Bourdieus författarskap och den
historiska epistemologin. Diss. Stockholm: HLS Förlag
Carli, B. (2004). The Making and Breaking of a Female Culture: The History of Swedish Phys-ical Education ‘in a Different Voice’. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet
Daley, A. & Ryan, J. (2000). Academic performance and participation inphysical activity by secondary school adolescents. Perceptual and Motor Skills, 91(2), ss. 531-534. DOI:
10.2466/PMS.91.6.531-534
Dollman, J., Boshoff, K. & Dodd, G. (2006). The Relationship between Curriculum Time for Physical Education and Literacy and Numeracy Standards in South Australian Primary Schools. European Physical Education Review, 12(2), ss. 151-163. DOI:
10.1177/1356336X06065171
Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. 3. uppl. Lund: Student-litteratur
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur Engström, L-M. (1999). Idrott som social markör. Stockholm: HLS Förlag
44 Engström, L-M. (2000). Idrott och motion som kulturyttringar. Svensk idrottsforskning. 9(4).
https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Idrott-motion-kul-turyttringar.pdf
Engström, L-M. (2004a). Barns och ungdomars idrottsvanor i förändring. Svensk idrottsforsk-ning. 2004(4). ss. 10-15. https://centrumforidrottsforskidrottsforsk-ning.se/wp-content/uplo- https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uplo-ads/2014/04/Barn-idrottsvanor-forandring.pdf
Engström, L-M. (2004b). Skola – Idrott – Hälsa: Studier av ämnet idrott och hälsa samt av barns och ungdomars fysiska aktivitet, fysiska kapacitet och hälsotillstånd: Utgångs-punkter, syften och metodik (Rapport Skola-idrott-hälsa:1). Stockholm: Forsknings-gruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur. http://gih.diva-por-tal.org/smash/get/diva2:599/FULLTEXT01.pdf
Engström, L-M. (2010). Smak för motion: fysisk aktivitet som social markör. Stockholm: Stock-holms universitets förlag
Engström, L-M. & Redelius, K. (2002). Pedagogiska perspektiv på idrott. I Engström, L-M. &
Redelius, K. (red.). Pedagogiska perspektiv på idrott. Stockholm: HLS Förlag, ss. 270-287
Ericsson, I. & Cederberg, M. (2015). Physical activity and school performance: a survey among students not qualified for upper secondary school. Physical Education and Sport Ped-agogy, 20(1), ss. 45-66. DOI: 10.1080/17408989.2013.788146
Eriksson, C., Gustavsson, K., Quennerstedt, M., Rudsberg, K., Öhman, M. & Öijen, L. (2005).
Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03): Idrott och hälsa (Rapport 2005:253). Stockholm: Skolverket. https://www.researchgate.net/publicat-ion/261364747_Idrott_och_halsa_-_Rapport_NU-03 [2018-01-16]
Gymnastik och idrottshögskolan (2010). Skola – idrott – hälsa SIH 2010 [Enkät].
http://www.gih.se/Global/3_forskning/pedagogik/EnkatA%20_91.pdf
Heindorff, U. (2015). Mer idrott i skolan. Sydsvenskan, 2 november. https://www.sydsven-skan.se/2015-11-02/mer-idrott-i-skolan [2018-01-29]
James, A., Griffin, L. & France, T. (2005). Perceptions of Assessment in Elementary Physical Education: A Case Study. Physical Educator, 62(2), ss. 85-95
Kylén, J-A. (2004). Att få svar: intervju – enkät – observation. Stockholm: Bonnier Utbildning Landström, L. (2014). Mindre skolidrott förbättrar folkhälsan! Arbetarbladet, 11 mars.
http://www.arbetarbladet.se/opinion/insandare/mindre-skolidrott-forbattrar-folkhal-san [2018-01-29]
45 Larsson, H. (2012). Idrott och hälsa – en del av idrottskulturen. I Larsson, H. & Meckbach, J.
(red.) Idrottsdidaktiska utmaningar. 2. uppl. Stockholm: Liber, ss. 54-69
Larsson, L. (2009). Idrott - och helst lite mer idrott: Idrottslärarstudenters möte med utbild-ningen. Diss. Stockholm: Stockholms universitet
Londos, M. (2010). Spelet på fältet: Relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid. Diss. Malmö: Malmö Högskola
Morales, J., Pellicer-Chenoll, M., García-Massó, X., Gomis, M. & González, L. (2011). Rela-tion between physical activity and academic performance in 3rd-year secondary edu-cation students. Perceptual and Motor Skills, 113(2), ss. 539-546. DOI:
10.2466/06.11.13.PMS.113.5.539-546
Nylander, C. (2016). Svenska elever behöver mer idrott, Fridolin. Dagens Samhälle, 26 augusti.
https://www.dagenssamhalle.se/debatt/svenska-elever-behoever-mer-idrott-fridolin-26889 [2018-01-29]
Pellicer-Chenoll, M., Garcia-Massó, X., Morales, J., Serra-Aña, P., Solana-Tramunt, M., Gon-zález, L-M. & Toca, Herrera, J-L. (2015). Physical activity, physical fitness and aca-demic achievement in adolescents: a self-organizing maps approach. Health Education Research, 30(3), ss. 436-448. DOI:10.1093/her/cyv016
Redelius, K. (2004). Bäst och pest! Ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år. I Larsson, H. & Redelius, K. (red.). Mellan nytta och nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa.
Stockholm: Idrottshögskolan
Redelius, K. (2008). MVG i idrott och hälsa – vad krävs då?: Elevers syn på lärares bedömning.
Svensk idrottsforskning. 17(4), ss. 23-26. http://gih.diva-por-tal.org/smash/get/diva2:381628/FULLTEXT01.pdf
Redelius, K. (2009). Genus och skolframgång i idrott och hälsa. Svensk idrottsforskning. 18(1), ss. 42-44. http://gih.diva-portal.org/smash/get/diva2:381626/FULLTEXT01.pdf Redelius, K. (2012). Betygsättning i idrott och hälsa – en didaktisk utmaning med pedagogiska
konsekvenser. I Larsson, H. & Meckbach, J. (red.) Idrottsdidaktiska utmaningar. 2.
uppl. Stockholm: Liber, ss. 54-69
Redelius, K., Fagrell, B. & Larsson, H. (2009). Symbolic capital in physical education and health: to be, to do or to know? That is the gender question. Sport, Education and Society. 14(2), ss. 245-260. DOI: 10.1080/13573320902809195
Regeringskansliet (2017). Samling för daglig rörelse. http://www.regeringen.se/pressmed-delanden/2017/05/samling-for-daglig-rorelse/ [2018-01-29]
46 Seger, I. (2014). Betygsättningsprocess i ämnet idrott och hälsa: En studie om
betygsättnings-dilemman på högstadiet. Lic.-avh. Örebro: Örebro universitet SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Skolinspektionen (2010). Mycket idrott och lite hälsa: Skolinspektionens rapport från den fly-gande tillsynen i idrott och hälsa (Rapport 2010). Stockholm: Skolinspektionen.
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrappor-ter/flygande-inspektioner/2010/idrott/slutrapport-flygande-tillsyn-idrott.pdf
Skolinspektionen (2012). Idrott och hälsa i grundskolan: Med lärandet i rörelse (Rapport 2012:5). Stockholm: Skolinspektionen. https://www.skolinspektionen.se/globalas- sets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgranskningar/2012/idrott/kvalgr-idr-slutrapport.pdf
Skolverket (2010). På pojkarnas planhalva? Ämnet idrott och hälsa ur ett jämställdhets- och utvecklingsperspektiv (Rapport 2010:355). Stockholm: Skolverket. https://www.skol-
verket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikat- ion?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskol-bok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2479.pdf%3Fk%3D2479
Skolverket (2011a). Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa. Stockholm: Fritzes Kundservice
Skolverket (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Revi-derad 2016. Stockholm: Wolters Kluwers kundservice
Skolverket (2011c). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasie-skola 2011. Stockholm: Fritzes Kundservice
Skolverket (2017a). Betyg i grundskolan årskurs 9 läsår 2016/17. https://www.skolver-
ket.se/polopoly_fs/1.263751!/Grundskolan_Betygochprov_Riks-niv_Tab7A_2017webb.xls
Skolverket (2017b). Betyg i grundskolan årskurs 9 läsår 2015/16. https://www.skolver-ket.se/polopoly_fs/1.257658!/Grundskolan_Betyg%20och%20prov_Riks_Tab7A.xls Skolverket (u.å.a). Kursplan – Idrott och hälsa (ej gällande).
https://www.skolverket.se/laro- planer-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/grundskola2000/subject-kursinfo.htm?subjectCode=IDH2000&tos=gr2000 [2018-01-31]
Skolverket (u.å.b). Ämne – Idrott och hälsa (ej gällande). https://www.skolverket.se/laropla-
ner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/kursplaner-fore-47
2011/subject-Kursinfo.htm?subjectCode=IDH2000&courseCode=IDH1201&lang=sv&tos=gy200 0#anchor_IDH1201 [2018-01-31]
Suchert, V., Hanewinkel, R. & Isensee, B. (2016). Longitudinal Relationships of Fitness, phys-ical Activity, and Weight Status With Academic Achievement in Adolescents. Jour-nalof School Health, 86(10), ss. 734-741.
Svennberg, L. (2017). Grading in physical education. Diss. Stockholm: Gymnastik- och id-rottshögskolan
Säfvenbom, R., Haugen, T. & Bulie, M. (2015). Attitudes toward and motivation for PE. Who collects the benefits of the subject?. Physical Education and Sport Pedagogy, 20(6), ss. 629-646. DOI: 10.1080/17408989.2014.892063
Thedin Jakobsson, B. (2015). Vilka stannar kvar och varför?: En studie om ungas föreningsid-rottande under uppväxtåren. Diss. Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan Thedin Jakobsson, B., Lundvall, S., Redelius, K. & Engström, L-M. (2012). Almost all start
but who continue? A longitudinal study of youth participation in Swedish club sports.
European Physical Education Review, 18(1), ss. 3-18. DOI:
10.1177/1356336X11430660
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Young, S. (2011). A Survey of Student Assessment Practice in Physical Education: Recom-mendations for grading. Strategies, 24(6), ss. 24-26. DOI:
10.1080/08924562.2011.10590959
Zhu, X. (2015). Student perspectives of grading in physical education. European Physical education Review, 21(4), ss. 406-420. DOI: 10.1177/1356336X15569628
Bilaga 1 – Informationssökning
Sökning efter vetenskapliga artiklar, avhandlingar och annan litteratur till uppsatsen har fram-förallt skett genom manuell sökning i befintliga referenslistor. En genomgång av avhandlingar och vetenskapliga artiklar som varit en del av utbildningen genomfördes för att därigenom hitta litteratur inom relevanta områden. Efter hand utökades materialet i takt med att litteraturen be-arbetades och referenslistor genomsöktes. Genom databasen Uppsök hittades uppsatser inom liknande ämnesområden där manuell sökning genomfördes i referenslistorna.
Tre av de internationella vetenskapliga artiklarna hittades genom sökning med sökord i databa-serna ERIC och SPORTDiscus. Sökningen i ERIC gjordes med sökorden grading, ”physical education” och student*, sökorden begränsades till abstractet och genererade två artiklar till uppsatsen. I SPORTDiscus användes sökorden grade or grading, student* och physical educat-ion (middle school) or physical educateducat-ion (primary), denna sökning gav en artikel till uppsat-sen. Även studentlitteratur från utbildningen har använts i uppsatuppsat-sen.
Bilaga 2 – Enkät
Enkätstudie – Idrott och hälsa
Mitt namn är Frida Fries och jag studerar till ämneslärare vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Idrott och hälsa är mitt förstaämne och just nu skriver jag på min uppsats. Denna enkätstudie kommer att ligga till grund för mitt arbete. Syftet med studien är att undersöka samband mellan elevers idrottsliga erfarenheter och betyg i ämnet idrott och hälsa på grundskolan. Ditt deltagande är frivilligt och dina svar är anonyma. Undersökningen tar cirka 10-15 minuter att genomföra.
Tack på förhand!
1. Kön
Kvinna
Man
Annat
2. Vilken form av gymnasieprogram läser du?
Högskoleförberedande program (t.ex. naturvetenskapligt, samhällsvetenskap-ligt, estetiskt program)
Yrkesförberedande program (t.ex. bygg- och anläggning, barn- och fritid, ho-tell och restaurang, vård- och omsorg)
Individuellt program
3. Vilket betyg fick du i ämnet idrott och hälsa i årskurs 9?
-
F
E
D
C
B
A
4. Hur vill du beskriva ditt deltagande i idrott och hälsa under högstadiet?
Jag var aldrig eller nästan aldrig med på lektionerna
Jag var ibland med på lektionerna i idrott och hälsa
Jag var alltid eller nästan alltid med, men rörde mig inte särskilt mycket
Jag var alltid eller nästan alltid med, och rörde mig mycket
Jag var alltid eller nästan alltid med, och blev svettig och/eller andfådd nästan
Jag var alltid eller nästan alltid med, och blev svettig och/eller andfådd nästan