Förutom de tidigare nämnda alternativen för att värma upp nitrifikations- dammen på Häringetorp finns andra lösningar och värmekällor som kan ut- nyttjas. Nedan kommer alternativa lösningar presenteras som eventuellt hade kunnat eller kan utnyttjas för att värma upp damm C. Faktorer att tänka på och varför vissa av dessa alternativen har valts bort för djupare analys diskuteras.
En av lösningarna som valdes bort vid förstudie till examensarbetet var möj- ligheten att bränna av deponigas från den sluttäckta deponin likt SÖRAB och Hässleholms Kretsloppscenter. Eftersom deponigasen redan utnyttjas på Häringetorp till uppvärmning av personalbyggnaden är lösningen inte möj- lig. Utnyttjande av fjärrvärme eller spillvärme från fjärrvärmeverk var också ett alternativ som togs upp i tidigt stadie. Efter diskussion med Tekniska förvaltningen uteslöts denna idé, eftersom närliggande tätort Gemla ej har fjärrvärme. Utnyttjande av den fjärrvärme som finns i Växjö är ej hållbart med tanke på ledningslängd och de förluster som uppkommer under trans- port av värme. Diskussion fördes även gällande förbränning av hushålls- sopor, detta uteslöts dock då Växjö kommuns sopor redan utnyttjas som bränsle i ett fjärrvärmeverk [83].
Att leda en del eller allt lakvattenflöde direkt in till damm C när renings- systemet är i drift, likt den lösning SÖRAB utnyttjar på Löts avfallsanlägg- ning har diskuterats. Detta skulle innebära en ombyggnation av hur lakvatt- net leds idag samt en djupare analys av hur flödet med lakvatten ser ut och dess temperatur, vilket gjorde att detta valdes bort. Skulle Tekniska förvalt- ningen i framtiden bygga om ledningssystemet för lakvatten på Häringetorp kan denna lösning vara värd att studera närmre.
Förutom tidigare nämnda värmekällor som kan utnyttjas för att driva en värmepump är spillvärme från en ladugård, värmeslinga i en gödselbrunn eller i våtmarken möjliga källor. Fördelen med att utnyttja spillvärme från en ladugård och värme i en gödselbrunn är att båda dessa finns det gott om under vinterhalvåret, då behovet av värme till damm C är som störst. Dock krävs det att dessa ligger i anslutning till Häringetorp så förluster av värme i ledningar inte blir för stora. Dessa alternativ har valts bort då ingen
områdesanalys runt Häringetorp har gjorts i och med den tidsram som examensarbetet haft. Uttag av effekt från våtmarken har ej analyserats eftersom simuleringsmodellen inte inkluderade denna på grund av tidigare nämnda anledningar. Om uttag görs från våtmarken får detta inte vara så stort att bottenfrysning sker eftersom detta leder till stopp i dammsystemet. Ett alternativt sätt till att utnyttja gödsel är genom rötning för att generera biogas, vilken är brännbar. Gasen kan sedan brännas och värmen utnyttjas, likt uppvärmning med hjälp av deponigas. Här är det många faktorer som måste studeras innan en komplett lösning kan presenteras. Några av dessa faktorer är gödselns rötningspotential, bedömning av mängd gödsel i områ- det, placering av rötningsanläggning samt hur långa transportsträckor av gödsel som är ekonomiskt och miljömässigt hållbart. En analys av denna storlek är begränsad av examensarbetets tidsram och därför valdes detta alternativ bort.
Uppvärmning med el valdes bort, trots att denna kan produceras med sol- celler eller vindkraftverk, vilka båda anses som förnyelsebara energikällor, eftersom en högvärdig energikälla, el, skulle omvandlas till en lågvärdig, värme. Eftersom en stor del av den el som produceras och används globalt kommer från fossila bränslen och kärnkraft ansågs det att förnyelsebar el bör utnyttjas på ett bättre sätt än för uppvärmning av damm C. Detta tillsamman med Växjö kommuns miljöprogram, specifikt profilområdet Fossilfritt Växjö, där eftersträvan finns till att produktion och utnyttjande av energi ska ske på ett hållbart sätt, medförde att uppvärmning med hjälp av el uteslöts. Innovativa lösningar för uppvärmning som diskuterats är utnyttjande av speglar runt damm C för att koncentrera solinstrålning på dammen samt fånga upp reflekterad solinstrålning. En lösning som denna hade krävt en djupare analys över solinstrålningen specifikt på damm C och hur absorpt- ionen ser ut på dess yta för att bedöma storlek och placering av spegeln samt om denna lösning skulle fungera och ge en förlängd reningssäsong.
Innovativa lösningar för att minska värmeförluster är isolering av ytan på damm C och på så sätt förlänga reningsperioden. Pingisbollar på dammen skulle agera bra isolering med tanke på deras innehåll av luft. Eftersom damm C har ytluftare måste pingisbollarna hållas på plats med hjälp av ett nät eller liknande så att de inte flyger iväg. Analys av mängd pingisbollar skulle behövas samt huruvida denna lösning skulle påverka reningsperioden. Denna lösningen valdes bort då praktiska försök troligtvis hade varit nöd- vändiga, vilket inte tidsramen för arbetet erbjöd.
Att bygga ett växthus runt damm C skulle även vara en innovativ lösning för att minska värmeförlusterna. Den påtvingade konvektionen skulle då bli mindre än för en öppen vattenyta, då det är nästintill vindstilla i ett växthus. Nederbörd skulle i detta fall inte heller påverka dammens energibalans medan avdunstningen skulle bli ett slutet kretslopp. Strålningen och den naturliga konvektionen skulle påverkas beroende på luftens och vattnets temperatur i växthuset. Eftersom energibalansen ser annorlunda ut i ett växt- hus jämfört med en öppen vattenyta skulle en djupare studie över hur klimat- tekniska parametrar i ett växthus fungerar och påverkar dammen behöva studeras. Denna lösning för uppvärmning av nitrifikationsdammen valdes bort på grund av tidsramen på examensarbetet.
7.0 Rekommendation
Slutsatsen som kan dras utifrån diskussionen är att alla de tre jämförda tek- nikerna kan installeras på Häringetorp avfallsanläggning och med kvanti- fierade effekterbehoven, 50, 100 och 150 kW, ge förlängning i reningspe- rioden genom att höja temperaturen i nitrifikationsdammen, damm C. Rekommendation är att tillföra 100 kW när temperaturen i damm C är mel- lan 3–15 ℃ på våren och 8–15 ℃ under hösten vilket ger en förlängning i reningsperioden på totalt fyra veckor.
I första hand rekommenderas uppvärmning av dammen med hjälp av en värmepump som utnyttjar den interna energin i lakvattnet som värmekälla. Denna rekommendation görs då tillräcklig energi finns att utnyttja internt samt att tillvaratagande av energi som annars går till spillo är i anda med Växjö kommuns miljöprogram. En vidare analys av energiinnehållet i flödet krävs innan installation eftersom data gällande flöde och temperatur på lak- vattnet är ofullständig och har antagits i simuleringsmodellen. Data bör dokumenteras över minst ett år för att tillförlitliga siffror gällande verkligt energiinnehåll i flödet ska fås.
Driftsäkrast av de tekniska lösningarna som studerats är biobränslepannan vilket gör denna till den sekundär rekommendation. Pannan har utöver den höga driftsäkerheten möjlighet att utnyttjas för uppvärmning av personal- byggnaden på Häringetorp när deponigasen från den sluttäckta deponin tar slut, vilket är ett starkt argument för val av teknik. Analys över personal- ansvar för pannan samt placering och storlek på panna och lagringslokal bör göras innan installation, oavsett om denna enbart ska utnyttjas för uppvärm- ning av dammen eller täcka uppvärmning av både dammen och byggnaden. Pellets som bränsle rekommenderas med avseende på dess höga energitäthet, dock endast om leverantör finns lokalt för att minska transporter och därmed miljöpåverkan.
I tredje hand rekommenderas installation av värmepump med jord som värmekälla där slingan placeras under tänkt utbredningsområde för den ak- tiva deponin eller annan markyta på Häringetorp. Denna rekommendation gör dels med tanke på dess höga driftsäkerhet samt enkelheten i tekniken. En analys över hur värme flödar i marken under en deponi bör göras för att säkerhetsställa att denna är tillräcklig. En ansökan måste göras gällande nedgrävning av slinga innan installation påbörjas, speciellt med tanke på restriktioner gällande placering av slinga i närheten av en deponi.
8.0 Referenser
[1] Nationalencyklopedin, ”Adsorption,” Nationalencyklopedin,
[Online].Tillgänglig:http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång /adsorption. [Hämtad 24 maj 2017].
[2] S. Ackerman och J. Knox, Meteorology, 4 red., Burlington, Massachusetts: Jones & Bartlett Learning, 2013, s. 39-47.
[3] Naturvårdsverket, ”Lakvatten från deponier,” Mars 2008. [Online]. Tillgänglig:https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikatione r/620-8306-9.pdf?pid=3993. [Hämtad 2 maj 2017].
[4] Nationalencyklopedin, ”Bioslam,” Nationalencyklopedin, [Online]. Tillgänglig:http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bioslam. [Hämtad 24 maj 2017].
[5] S. Renou, J. Givaudan, S. Poulain, F. Dirassouyan och P. Moulin, ”Landfill leachate treatment: Review and opportunity,” Journal of Hazardous Materials, vol. 150, nr 3, s. 468-493, 2008.
[6] Naturvårdsverket, ”Naturvårdsverket,” mars 2008. [Online].
Tillgänglig:https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikatione r/620-8306-9.pdf?pid=3993. [Hämtad april 2017].
[7] B. Carlsson och S. Hallin, ”Reglerteknik och mikrobiologi i avloppsreningsverk,” Svenst Vatten AB, Stockholm, 2003. [8] Miljö- och energidepartementet, Avfallsförordning (2011:927),
Stockholm, 2011.
[9] H. Alvarez, Energiteknik del 1, 3 red., Lund, Skåne: Studentlitteratur, 2006, s. 281, 365-366, 375-382, 472-473, 481-500, 595-601.
[10] Nationalencyklopedin, ”exoterm,” [Online]. Tillgänglig: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/exoterm. [Hämtad 16 maj 2017].
[11] Jordbruksverket, ”Jordbruksverket,” 09 Maj 2107. [Online].
Tillgänglig:http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklima t/begransadklimatpaverkan/fornybarenergi/vadarfornybarenergi.4.2a1 9d05112133800c8b800089.html. [Hämtad 16 maj 2017].
[12] J. Sundberg , Avfallssystemet, Göteborg: Chalmers tekniska högskola, 2001, s. 1-11.
[13] Nationalencyklopedin, ”pH,” [Online].
Tillgänglig:http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ph. [Hämtad 16 maj 2017].
[14] Nationalencyklopedin, ”Rötning,” Nationalencyklopedin, [Online]. Tillgänglig: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/rötning. [Hämtad 24 maj 2017].
[15] Europeiska unionens råd, Rådets direktiv 1999/31/EG, Europeiska unionens råd, 1999.
[16] Havs- och vattenmyndigheten, ”Ingen övergödning,” Havs- och vattenmyndigheten, 13 juni 2016. [Online]. Tillgänglig:
http://www.miljomal.se/Miljomalen/7-Ingen-overgodning/. [Hämtad 22 maj 2017].
[17] Kemikalieinspektionen, ”Giftfri miljö,” Kemikalieinspektionen, 13 juni 2016. [Online].
Tillgänglig:http://www.miljomal.se/Miljomalen/4-Giftfri-miljo/. [Hämtad 22 maj 2017].
[18] SMED, ”Avfall i Sverige 2014,” Naturvårdsverket, Stockholm, 2016. [19] J. Gao, O. Violet, C. Michael, A. Wim , D. Bjorge, H. Yanling, V. L.
Herman , D. Kristof och W. H. V. H. Stijn , ”The present status of landfill leachate treatment and its development trend from a
technological point of view,” Reviews in Environmental Science and Bio/Technology, vol. 1, s. 93-122, 2015.
[20] R. Falck, Smarta sopor: Världens avfallsutmaning och vår chans, 1:a red., Stockholm: Ekerlids Förlag, 2013, s. 5-36.
[21] Naturvårdsverket, ”Deponering av avfall: Förslag till Almänna råd,” Naturvårdsverket, Stockholm, 1996.
[22] D. Hoornweg och B.-T. Perinaz , ”What a waste: A Global Review of Solid Waste Management,” World Bank, Washington, 2012.
[24] Avfall Sverige Utveckling, ”Avfall Sveriges Deponihandbok: Reviderad handbok för deponering som en del av modern avfallshantering,” Avfall Sverige, Malmö, 2012.
[25] Miljö- och energidepartementet, Förordning (2001:512) om deponering av avfall, Sveriges Riksdag, 2001.
[26] Z. Salem, K. Hamouri, R. Djemaa och K. Allia, ”Evaluation of landfill leachate pollution and treatment,” Desalination, vol. 220, nr 3, s. 108-114, 2008.
[27] I. Fleming, R. Rowe och D. Cullimore, ”Field observations of clogging in a landfill leachate collection system,” Canadian Geotechnical Journal, vol. 36, s. 685-707, 1999.
[28] R. Brennan, E. Clifford, C. Devroedt, L. Morrison och M. Healy, ”Treatment of landfill leachate in municipal wastewater treatment plants and impacts on effluent ammonium concentrations,” Journal of Environmental Management, vol. 188, s. 64-72, 2017.
[29] P. Lindmark och P. Elander, ”Lakvatten från avfallsupplag:
Uppsamling och minimering,” Naturvårdsverket, Stockholm, 1994. [30] T. H. Hoilijoki, R. H. Kettunen och R. Jukka A., ”Nitrification of
anaerobically pretreated municipal landfill leachate at low
temperature,” Water Research, vol. 34, nr 5, s. 1435-1446, april 2000.
[31] A. J. McMichael, R. E. Woodruff och S. Hales, ”Climate change and human health: present and future risks,” The Lancet, vol. 367, s. 859-869, 11 mars 2006.
[32] E. Johnsson Sivertsson och S. Svärd, ”Miljörapport 2015 för
Hässleholms Kretsloppscenter,” Hässleholm Miljö AB: Renhållning & Fjärrvärme, Hässleholm, 2016.
[33] R. Eric, ”Lämpliga metoder för behandling av lakvattnet från Löt avfallsanläggning, Vallentuna kommun,” Rönnols Miljökonsult AB, Stockholm, 2014.
[34] L. Karlsson, ”En driftoptimering av pilotanläggningen för biologisk rening av lakvatten vid Löt avfallsanläggning,” Uppsala
[35] M. Axén, ”Gärstad avfallsanläggning exkl. Gärstadverket Linköping,” Tekniska verken, Linköping, 2016.
[36] Statistiska centralbyårn, ”Hur många bor det i Växjö?,” 2016. [Online].
Tillgänglig:http://www.vaxjo.se/upload/www.vaxjo.se/Kommunledni ngsf%C3%B6rvaltningen/Planeringskontoret/%C3%96versiktsplanen /Tab111LK%20BEFPAK˗befolkningsf%C3%B6r%C3%A4ndringar %20hel%C3%A5r%202016.pdf. [Hämtad 28 mars 2017].
[37] Växjö kommun, ”Miljöprogram för Växjö kommun,” 17 juni 2014. [Online].Tillgänglig:http://www.vaxjo.se/upload/www.vaxjo.se/Kom munledningsf%C3%B6rvaltningen/H%C3%A5llbarhetsgruppen/Milj %C3%B6dokument%20och%20broschyrer/Milj%C3%B6program.pd f. [Hämtad 27 mars 2017].
[38] Växjö kommun, ”Avfallsplan för Växjö kommun 2015-2020,” 24 Februari 2015. [Online].
Tillgänglig:http://www.vaxjo.se/upload/www.vaxjo.se/Kommunledni ngsf%C3%B6rvaltningen/Kommunkansli/F%C3%B6rfattningssamli ng/Styrande%20dokument/Milj%C3%B6%20och%20fysisk%20plan ering/Avfallsplan_webb.pdf. [Hämtad 27 mars 2017].
[39] A. L. Carlsson, ”Handledning för miljöövervakning,” 23 februari 2016. [Online]. Tillgänglig: http://www.naturvardsverket.se/Stod-i- miljoarbetet/Vagledningar/Miljoovervakning/Handledning/. [Hämtad april 2017].
[40] Z. Su, ”The Surface Energy Balance System (SEBS) for estimation of turbulent heat fluxes,” Hydrology and Earth System Sciences
Discussions, vol. 6, nr 1, s. 85-100, 2002.
[41] A. Abdelrady, J. Timmermans, Z. Vekerdy och M. Suhyb Salama, ”Surface Energy Balance of Fresh and Saline Waters: AquaSEBS,” Remote Sensing, vol. 8, nr 7, 2016.
[42] F. Giadrossich, M. Niedda, D. Cohen och M. Pirastru, ”Evaporation in a Mediterranean environment by energy budget and Penman methods, Lake Baratz, Sardinia, Italy,” Hydrology and Earth System Sciences, vol. 19, s. 2451-2468, 2015.
[43] A. Nordbo, S. Launiainen, I. Mammarella, M. Leppäranta, J. Huotari, A. Ojala och T. Vesala, ”Long-term energy flux measurements and energy balance over a small boreal lake using eddy covariance technique,” Journal of geophysical research, vol. 111, nr D2, 27 Januari 2011.
[44] B. Landl, H. Björnsson och M. Kuhn, ”The Energy Balance of Calved Ice in Lake Jokulsarlon, Iceland,” Arctic, Antarctic, and Alpine Research,
vol. 35, nr 4, s. 475-481, November 2003.
[45] J. D. Lenters, T. K. Kratz och C. J. Bowser, ”Effects of climate variability on lake evaporation: Results from a long-term energy budget study of Sparkling Lake, northern Wisconsin (USA),” Journal of Hydrology,
vol. 308, nr 4, s. 168-195, 2005.
[46] J. Bogren, T. Gustavsson och G. Loman, Klimat och väder, 1 red., Hungry: Studentlitteratur, 2008.
[47] SMHI, ”Regn,” 25 augusti 2013. [Online]. Tillgänglig:
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/regn-1.648. [Hämtad 05 april 2017].
[48] Nationalencyklopedin, ”Nederbörd,” 2017. [Online]. Tillgänglig: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/nederbörd. [Hämtad 05 april 2017].
[49] S. K. Gianniou och V. Z. Antonopoulos, ”Evaporation and energy budget in Lake Vegoritis, Greece,” Journal of Hydrology, vol. 345, nr 3, s. 212-223, 2007.
[50] S.-E. Mörtstedt och G. Hellsten, Data och diagram: energi- och kemitekniska tabeller, 7 red., Stockholm: Liber, 1999.
[51] W. R. Rouse, C. J. Oswald, J. Binyamin, C. Spence, W. M. Schertzer, P. D. Blanken, N. Bussíeres och C. R. Dugyay, ”The Role of
Northern Lakes in a Regional Energy Balance,” Journal of Hydrometeorology, vol. 3, s. 291-305, 2005.
[52] SMHI, ”Årsavdunstning medelvärde 1961-1990,” 2009. [Online]. Tillgänglig: https://www.smhi.se/klimatdata/hydrologi/vattenstand-2- 2-338/arsavdunstning-medelvarde-1961-1990-1.4096.
[53] T. L. Bergman, A. S. Lavine, F. P. Incropera och D. P. Dewitt, Fundamentals of heat and mass transfer, 7 red., John Wiley & Sons, 2012, s. 819-926.
[54] F. Beyrich, J.-P. Leps, M. Mauder, J. Bange, T. Foken, S. Huneke, H. Lohse, A. Lüdi, W. Meijninger, D. Mironov, U. Weisensee och P. Zittel, ”Area-Averaged Surface Fluxes Over the Litfass Region Based on Eddy-Covariance Measurements,” Boundary-Layer Meteorology, vol. 121, nr 1, s. 33-65, 2006.
[55] W. J. Wiscombe och S. G. Warren, ”A model for the spectral albedo of snow. I: Pure snow,” Journal of the atmospheric sciences, vol. 37, nr 1, s. 2712-2733, 1980.
[56] J. Jakkila, M. Leppäranta, T. Kawamura, K. Shirasawa och K. Salonen, ”Radiation transfer and heat budget during the ice season in Lake Pääjärvi, Finland,” Aquatic Ecology, vol. 43, nr 3, s. 681-392, 2009.
[57] G. Boyle, Renewable energy ; power for a sustainable future, 3 red., Oxford: Oxford University Press, 2012, s. 21-45, 434-437.
[58] S. A. Mousavi Maleki, H. Hizam och C. Gomes, ”Estimation of Hourly, Daily and Monthly Global Solar Radiation on Inclined Surfaces: Models Re-Visited,” Energies, vol. 10, nr 1, s. 134-162, 2017.
[59] F. Kreith och W. Z. Black, Basic heat transfer, New York: Harper & Row, 1980.
[60] W. R. Rouse, C. M. Oswald, J. Binyamin, P. D. Blanken, W. M. Schertzer och C. Spence, ”Interannual and Seasonal Variability of the Surface Energy Balance and Temperature of Central Great Slave Lake,” Journal of Hydrometeorology, vol. 4, s. 720-730, 2003. [61] S. A. Kalogirou, ”Solar thermal collectors and applications,”
Progress in Energy and Combustion Science, vol. 30, nr 3, s. 231- 295, 2004.
[62] A. Serban, N. Barbuta-Misu, N. Ciucescu, S. Paraschiv och S. S. A. Paraschiv, ”Economic and Environmental Analysis of Investing in Solar Water Heating System,” Sustainability, vol. 8, nr 12, s. 1286-
[63] T. Huld, R. Müller och A. Gambardella, ”A new solar radiation database for estimating PV performance in Europe and Africa,” Solar Energy, vol. 86, nr 6, s. 1803-1815, 2012.
[64] A. Klevinskis och V. Bučinskas, ”Analysis of a Flat-Plate Solar Collector,” Science – Future of Lithuania, vol. 3, nr 6, s. 39-43, 2012.
[65] Energimyndigheten, ”Solklart - solvärme!,” Statens energimyndighet, Eskilstuna, 2011.
[66] E. Zambolin och D. Del Col, ”Experimental analysis of thermal performance of flat plate and evacuated tube solar collectors in stationary standard and daily conditions,” Solar Energy, vol. 84, nr 8, s. 1382-1396, 2010.
[67] Y. Tripanagnostopoulos, M. Souliotis och T. Nousia, ”Solar
collectors with colored absorbers,” Fuel and Energy Abstracts, vol. 42, nr 1, s. 343-356, 2001.
[68] P. Sawicka-Chudy, E. Rybak-Wilusz och M. Cholewa, ”Thermal efficiency of a solar power system in a collective residential structure based on performance tests,” Journal of Renewable and Sustainable Energy, vol. 8, nr 5, 2016.
[69] H. Alvarez, Energiteknik del 2, 3 red., Lund, Skåne: Studentlitteratur, 2006, s. 736, 760-761, 763-765, 767-768.
[70] Europaparlamentet, Europeiska unionens råd, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG, Europaparlamentet, Europeiska unionens råd, 2009.
[71] Europeiska kommissionen, Kommisionens beslut 2013/114/EU, Europeiska kommissionen, 2013.
[72] H. Mårtensson, Värmepump i villan, Västerås: Ica, 2007, s. 19-20, 27-28.
[73] Energimyndigheten, ”Värmepump,” 2015. [Online]. Tillgänglig: http://www.energimyndigheten.se/snabblankar/lattlast/hur-varmer- du-upp-ditt-hus/varmepump/. [Hämtad 05 april 2017].
[74] Skogsstyrelsen, ”Skogsstatistisk årsbok 2014,” 2014. [Online]. Tillgänglig:http://www.skogsstyrelsen.se/Global/myndigheten/Statisti k/Skogsstatistisk%20%C3%A5rsbok/02.%202014%20(Kapitelvis%2 0˗%20Separated%20chapters)/07%20Avverkning%20och%20virkes m%C3%A4tning.pdf. [Hämtad 05 april 2017].
[75] Bioenarea, ”The Bioenergy System Planners Handbook - BISYPLAN,” 2012. [Online].
Tillgänglig:http://bisyplan.bioenarea.eu/. [Hämtad 05 april 2017]. [76] Energimyndigheten, ”Pelletsvärme i villan,” Energimyndigheten,
Eskilstuna, 2008.
[77] Naturvårdsverket, ”Förbränningsanläggningar för energiproduktion inklusive rökgaskondensering,” mars 2005. [Online]. Tillgänglig: https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-8196- 9.pdf?pid=3933. [Hämtad 11 maj 2017].
[78] Svensk Fjärrvärme; Svensk energi, ”Miljövärdering 2014, Guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvädning,” 2014. [Online]. Tillgänglig:http://www.svenskfjarrvarme.se/Global/Rapporter%20oc h%20dokument%20INTE%20Fj%C3%A4rrsyn/Ovriga_rapporter/Mi ljo/Milj%C3%B6v%C3%A4rdering%202014,%20Guide%20f%C3% B6r%20allokering%20i%20kraftv%C3%A4rmeverk%20och%20fj% C3%A4rrv%C3%A4rmens%20elanv%C3%A4dning.pdf. [Hämtad 11 maj 2017].
[79] M. M. Roy och K. W. Corscadden, ”An experimental study of combustion and emissions of biomass briquettes in a domestic wood stove,” Applied Energy, vol. 99, s. 206-212, 2012.
[80] Naturvårdsverket, ”Genomförande av MCP-direktivet,” 2017. [Online].Tillgänglig:http://www.naturvardsverket.se/Documents/publ ikationer6400/978-91-620-6765-6.pdf?pid=20507.
[Hämtad 10 maj 2017].
[81] Naturvårdsverket, ”Medelstora förbränningsanläggningar,” 2017. [Online]. Tillgänglig: http://www.naturvardsverket.se/Stod-i- miljoarbetet/Vagledningar/Forbranning/Medelstora-
[83] Växjö kommun, ”Avfall och återvinning,” 2017. [Online].
Tillgänglig: http://www.vaxjo.se/-/Invanare/Bygga--bo/Avfall-och- atervinning/. [Hämtad 12 maj 2017].
[84] M. Pidwirny och S. Jones, ”Physical Geography,” 20 april 2010. [Online].Tillgänglig:http://www.physicalgeography.net/fundamentals /6i.html. [Hämtad 16 maj 2017].
[85] Miljö- och energidepartementet, Miljöbalk (1998:808), Sveriges Riksdag, 1998.
[86] Miljödepartementet, Avfallsförordning (2001:1063), Sveriges Riksdag, 2001.
[87] Solar Region Skåne, ”Hur fungerar solfångare?,” 2016. [Online]. Tillgänglig: http://solarregion.se/om-solenergi/solfangare/hur- fungerar-solfangare/. [Hämtad 19 maj 2017].
[88] Sol & energiteknik, ”Vacuumrörsolfångare,” 2009. [Online].
Tillgänglig:http://www.eurosunpro.com/Pages/Products/SunVacuum/ SunVacuum_Sv.aspx. [Hämtad 19 maj 2017].
[89] Växjö kommun, Handläggarkarta - Häringetorp, Lantmäteriet Geodatasamverkan, Stadsbyggnadskontoret Växjö kommun, 2015. [90] Google Maps, ”Häringetorp Återvinningscentral, Gemla,” 2017.
[Online].Tillgänglig:https://www.google.se/maps/place/H%C3%A4ri ngetorp+%C3%85tervinningscentral/@56.8891889,14.7172175,12z/ data=!4m5!3m4!1s0x46572664d456262b:0x27053068691214be!8m2 !3d56.8570084!4d14.6926699?hl=sv. [Hämtad 16 maj 2017].
[91] ÄFAB Biokonsulterna, ”Teknik och funktion med pelletsvärme!,” ÄFAB Biokonsulterna, [Online].
Tillgänglig:http://www.afabinfo.com/teknik_funktion.php. [Hämtad 23 maj 2017].
[92] Bioenergiportalen, ”Tekniska lösningar för produktion av värme,” Bioenergiportalen, 16 februari 2009. [Online]. Tillgänglig:
http://www.bioenergiportalen.se/?p=2052&m=1599. [Hämtad 23 maj 2017].
BILAGA 1 - tabeller
Tabell 1: Data över area, djup och total volym samt flöde ut från damm B, damm C, sandbädd D och damm E samt flöde av lakvatten Lakvatten Damm B Damm C Sandbädd D Damm E Area (m2) - 9 800 2 500 750 1 767 Djup (m) - 3.7 3.2 0.7 3.0 Volym (m3) - 36 000 8 000 525 5 300 Flöde (m3/h) 15–30 325 325 18 18
Tabell 2: Data över lakvattenpump och konstanter som används vid be- räkningar i simuleringsmodellen
Lakvatten pump max kapacitet (m3/h) 36 Lakvatten pump, effekt vid max kapacitet (kW) 4.7 Specifik värmekapacitet, vatten (J/(kg∙K)) 4 200
Densitet, vatten (kg/m3) 1 000
Stefan-Boltzmanns konstant ∙10-8 (W/(m2∙K4)) 5.7
Tabell 3: Specifik ångbildningsentalpi för vatten vid olika temperatur
Temperatur (°C) Entalpi (kJ/(kg∙°C)) 5 2 489 10 2 477 15 2 466 20 2 453 25 2 442