Alternativa metoder

För att styrka vårt val av metod väljer vi här att beskriva och diskutera alternativ till den metod vi valt för detta arbete.

Kvantitativ innehållsanalys lämpar sig, enligt Esaiasson m.fl. (2012, s. 197) när man vill undersöka hur ofta olika typer av innehållsliga kategorier förekommer i någon form av skriftlig, muntlig eller bildmässig framställning. Exempelvis kan man genom kvantitativ innehållsanalys studera hur ofta olika minoritetsgrupper som till exempel invandrare, homosexuella, prostituerade och handikappade framträder respektive omtalas i tidstypiska dokument från olika kulturer och från olika samhällssfärer (Esaiasson m.fl., 2012, s. 198). Bryman (2011, s. 296) beskriver innehållsanalysen som en objektiv analysmetod, det är lätt att beskriva hur man gjort sitt urval och utformat kodningsschemat, vilket gör att replikationer och uppföljningsstudier är lätta att göra. Så långt kan man hävda att en kvantitativ

innehållsanalys skulle kunna vara en intressant metod för oss i detta arbete, eftersom vi just är intresserade för innehållsliga kategorier i texten, så som Esaiasson m.fl. (2012, s. 197)

beskriver. Det finns dock ett par saker som talar emot detta metodval. För det första vill vi nå information som finns latent i texten och tolkningen av texten kommer baseras på vår

teoretiska begreppsindelning och de operationella indikatorerna som kommer ur denna indelning. Till exempel förväntar vi oss inte att begreppet “delaktighet”, enligt vår definition, kommer nämnas i någon av de texterna som analyseras. Istället kommer texten analyseras utifrån de operationella indikatorer som vi tillskrivit begreppet “delaktighet”. För det andra

gör skillnaderna i materialets struktur att det blir svårt att kunna kvantifiera innehållet i de olika texterna.

Oavsett om kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys hade använts som metod, finns det vissa problem med att mäta allt som återfinns i våra teoretiska begrepp och i de operationella indikatorerna. Vi var dock medvetna om att “resonerande” och “ömsesidig respekt” skulle bli problematiska, om inte omöjliga, att mäta i detta arbete. Genom att enbart studera dokumenterat material får vi inte veta något om hur de faktiska diskussionerna mellan de ansvariga för dialogen och medborgarna har förts. Då hade det varit lämpligare att faktiskt delta i och observera hela dialogprocessen på plats från början till slut. Då hade vi själva kunnat observera om det verkligen är så att beslutet som dialogen leder till är en

sammanvägning av alla deltagande individers preferenser och även undersöka om det har funnits några språkliga hinder i dialogen, som har begränsat vissa individers möjligheter till att få en likvärdig chans att framföra sina åsikter och argument. Vid en deltagande

observation hade vi även kunnat undersöka om den ömsesidiga respekten garanteras på ett sådant sätt att alla deltagare känner att de har en roll i dialogen som likvärdiga

meningsmotståndare. Dock kan det även finnas vissa nackdelar med att vi fysiskt deltar i dialogprocessen. En av dessa kan vara att det finns vissa egenskaper hos oss som forskare som påverkar resultatet för att de ansvariga för dialogen är medvetna om vår närvaro. En risk kan då vara att de ansvariga för dialogen agerar på ett sätt som de normalt inte skulle göra. En annan aspekt att ta hänsyn till är tidsaspekten, det är tidskrävande att vara med i en hel

dialogprocess som kan ta upp till 2 år. Det skulle även kräva en anpassning till när själva medborgardialogen genomförs, vilket ligger utanför vår kontroll. Även om en

deltagandeobservation skulle vara idealet som vi ser det för vårt arbete så fanns det tidsmässiga begränsningar som gjorde det omöjligt för oss att genomföra en sådan undersökning.

Utöver att fysiskt delta och observera dialogprocesserna skulle vi vilja ta del av deltagarnas, framför allt medborgarnas, åsikter om hur de upplever att de blev bemötta i

medborgardialogen, om de tror att deras deltagande i dialogen kommer påverka det slutgiltiga beslutet och dessutom få en överblick över vilka som deltar i dialogen, utifrån exempelvis ålder, socioekonomisk ställning, kön eller etnisk bakgrund. Detta hade vi i så fall gjort genom att komplettera med en enkätundersökning. Dessa hade vi delat ut efter dialogmötet var genomfört. Detta blir också problematiskt eftersom att vi måste anpassa oss rent tidsmässig,

som vi nämnde ovan. Som Bryman (2011, s. 46) skriver så skapas all samhällsvetenskaplig forskning “utifrån spännvidden mellan det ideala och det genomförbara”. Det var därför vi har valde att genomföra en kvalitativ textanalys.

8. Referenser

Amnå, E. (2003). ”Deltagardemokratin - önskvärd, nödvändig - men möjlig?”. I M. Gilljam och J. Hermansson (Red.), Demokratins mekanismer (s. 106-124). Malmö: Liber.

Barber, B. (2004). Strong Democracy. Oakland: University of California Press.

Broqvist, M. (2003). Politiker möter medborgare i samtal om prioriteringar - Ett praktiskt exempel. Linköping: Landstinget i Östergötland. Hämtad den 3 mars 2016 http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:874909/FULLTEXT01.pdf.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Esaiason, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. och Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan, konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts juridik AB.

Gargarella, R. (1998). ”Full Representation, Deliberation, and Impartiality”, J. Elster (Red.), Deliberative Democracy (s. 260-280). Cambridge: Cambridge University Press.

Gilljam, M. (2003). ”Demokrati med förhinder”. I M. Gilljam och J. Hermansson (Red.), Demokratins mekanismer (s. 185-211). Malmö: Liber.

Gävle kommun. (2016). Översiktsplan Gävle kommun år 2030 med utblick mot år 2050: Sammanställning av samrådet och inkomna yttranden. Internt PM.

Hallstahammars kommun. (2015). Vision 2025. Hämtat den 12 april från

http://www.hallstahammarskommun.se/Kommun-politik/Politik-och-demokrati/Var- vision/Vision-2025/medborgardialogen_om_visionen/.

Hildreth, R. W. (2012). Word and Deed - Deweyan Integration of Deliberative and

Participatory Democracy. New Political Science, 34(3), 295-320. Hämtad den 3 mars 2016 från http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/07393148.2012.703852.

Karlsson, C. (2003). Den deliberativa drömmen och politisk praktik: Samtalsdemokrati eller elitdiskussion?. I M. Gilljam och J. Hermansson (Red.), Demokratins mekanismer (s. 214- 230). Malmö: Liber.

Karlsson, M. 2011. Kan medborgardialoger stärka den representativa demokratin?. I A. S. Hellberg, M. Karlsson, H. Larsson, E. Lundberg, M. Persson, Monika (Red). Perspektiv på offentlig verksamhet i utveckling: Tolv kapitel om demokrati, styrning och effektivitet (s. 113- 122). Örebro: Örebro Universitet.

Katrineholms kommun. (2012). Medborgardialog: dialogkartan. Hämtat den 12 april från

http://www.katrineholm.se/Global/SBF/Plan/Dialogkarta_klar.pdf.

Knight, J. och Johnson, J. (1997). ”What Sort of Equality Does Deliberative Democracy Require?”. I J. Bohman och W. Rehg (Red.), Deliberative Democracy: Essays on Reason and Politics (s. 279-320). Cambridge: The MIT Press.

Rosén, P. (2006). Utveckling av medborgardialoger kring prioriteringar. Linköping: Landstinget i Östergötland. Hämtad den 3 mars 2016 från https://www.imh.liu.se/halso-och- sjukvardsanalys/prioriteringscentrum/prio-sv/pa-gang-i-

sverige2/1.197711/Medborgardialog20Rosens20slutrapp20juni202006.pdf.

McLaverty, P. (1998). The Public Sphere and Local Democracy. Democratization, 5(3), 224- 239. Hämtad den 28 februari 2016 från

http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/13510349808403579.

Montin, S. (1998). Lokala demokratiexperiment – Exempel och analyser. Stockholm: Fritzes.

SCB. (2016). Befolkningsstatistik. Hämtat den 11 april från

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens- sammansattning/Befolkningsstatistik/#c_li_26051.

Sedelius, T. och Åhström, J. (2010). Representativ demokrati 2.0 - En utvärdering av Malmöinitiativet och Malmöpanelen. Malmö: Malmö stad. Hämtad den 2 mars 2016 från http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:523198/FULLTEXT01.pdf.

SOU: 2016: 5. Låt fler forma framtiden! - Del A. Stockholm: Graphium/ Nordstedts AB.

Statistiska centralbyrån. (2016). Befolkningsstatistik. Hämtat den 11 april från

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens- sammansattning/Befolkningsstatistik/#c_li_26051.

Sveriges kommuner och landsting. (2013). Medborgardialog som del i styrprocessen. www.skl.se.

Tahvilzadeh, N. (2015). ”Deltagande styrning - Optimistiska och pessimistiska perspektiv på medborgardialoger som demokratipolitik”. I T. Lindholm, S. Oliveira e Costa, S. Wiberg (Red.). Medborgardialog: Demokrati eller dekoration? (s. 23-52). Lund: Arkus.

Uppsala kommun. (2014). Mitt centrum: medborgardialog. Hämtat den 12 april från

https://www.uppsala.se/contentassets/c8aab4d8c3ea4505a2648be68e4543ed/rapport-mitt- centrum.pdf.

Västerås stad. (2012). Samrådsredogörelse Västerås översiktsplan 2026: med utblick mot 2050. Hämtat den 12 april från

http://www.vasteras.se/download/18.1dc82af414bc5e5cb716c32/1425725905215/%C3%96P 2026+samr%C3%A5dsredog%C3%B6relse.pdf.