ALTERNATIVA UTFORMNINGAR

Efter ett beslut om järnvägens sträckning i plan, vilket resulterade i Grön spårlinje, optimerades spårlinjens profil. Flera alternativ av järnvägens profil togs fram, det vill säga alternativen hade samma placering men olika höjd. Syftet var att optimera järnvägens uppfyllnad av projektets mål, ändamål och hållbarhetsmål. Samtliga alternativ uppfyllde tekniska krav och det fanns möjlighet att

kombinera alternativen för att uppnå en god måluppfyllelse. Det fanns även möjlighet att göra vissa justeringar i plan för exempelvis spårgeometriska eller andra skäl.

Optimeringsprocessen har tillgodosett fri höjd av olika passager under spåren samt lämpliga passager över spåren. Passager för vägar, vattendrag, vilt, areella näringar, rekreation med mera har varit styrande parametrar. Parallellt med optimeringsprocessen hölls samråd i form av öppet hus den 15 juni 2017. Inkommande synpunkter från samrådet som gällde delsträckan beaktades i optimeringsprocessen. En del av optimeringen innebar att sänka profilläget av spårlinjen, där så är möjligt. Ett lågt profilläge innebär generellt en bättre anpassning i landskapet, lägre bullernivåer samt sänkta anläggningskostnader.

Utformning av alternativen utgår från beslut av den ursprungliga spårlinjen, Grön spårlinje. Därefter har två andra profiler, Röd och Rosa linje, utformats och jämförts med Grön spårlinje.

Optimeringar av linjen i plan och profil gjordes för några

områden längs delsträckan. De optimeringar som är relevanta för järnvägsplanen Skavsta–Stavsjö redogörs för nedan.

passagemöjligheter. Dem två alternativa spårlinjerna, Röd och Rosa linje, var placerade i samma planläge som Grön spårlinje men med lägre profil som innebar en kortare bro med reducerade kostnader för höga bankar. Röd och Rosa linje hade en näst intill likvärdig profil och valdes eftersom dem ger minimera anläggningskostnader och högre måluppfyllelse för Klimat- och resurshushållning.

Inom zon 2 passerade Grön spårlinje Hälladal på landkapsbro med bankar på båda sidor av dalens ytterkanter. Bankarna

innebar en visuell barriäreffekt och förminskar det karaktäristiska landskapsrummet. Det två alternativa spårlinjerna, Rosa och Röd linje, utformades med högre profil med syfte att öppna upp landskapet och förbättra måluppfyllelse för projektmål Gestaltning.

Röd linje hade högst profil som möjliggjorde en placering av bron i den östra delen av dalgången och bank i den västra delen. Detta medför en bättre gestaltning och anpassning till dalgångens

siktlinjer och bedömdes därmed som det mest lämpliga alternativet.

Figur 3-26. Jämförda spårlinjer i område Hälladal, Zon 1. Figur 3-27. Jämförda spårlinjer i område Hälladal, Zon 2.

Optimeringsarbete för område

Valingeskogen och Ålbergaån (76+500–85+000)

Området består av det kuperade skogsområdet Valingeskog och längre västerut passeras en mindre dalgång med bruksmiljön Ålberga bruk. Landskapsbilden vid Ålberga bruk har en hög

känslighet för järnvägsanläggningen. Likt området vid Hälladal har optimeringsarbetet delats upp i zoner. Totalt är det tre zoner, se Figur 3-28, Figur 3-29 och Figur 3-30. Zon 1 (km 76+000–78+000) består av skogsdominerat området vid Gammelsta, zon 2 (79+000–

82+000) omfattar passage över Ålberga bruk och zon 3 (km 82+000–83+500) omfattar skogsområdet vid Källtorp.

Inom Zon 1 hade Grön spårlinje en relativt hög profil i den östra delen av området som sedan följs av en landskapsbro över Gammelstabäcken och väster om vattendraget var profilen relativt plan. Röd linje valdes då den hade en lägre profil vilket skapade lägre bankar med sänkta anläggningskostnader. Den Röda linjen kräver dock en vägbro över spåren vid km 76+500 (inklusive bankpålning) vilket i utvärdering bedöms vara en sämre lösning än en vägport såsom i Grön spårlinje.

Inom den östra delen av zon 2 passerar järnvägen ett

skogsdominerat område och västerut på landskapsbro över Ålberga bruk. Bron har samma höjdsättning som E4 för att anpassa

infrastrukturobjekten. Röd linjen har en lägre profil i syfte att sänka anläggningskostnaderna samt en minskad klimatpåverkan.

I öster går Röd linje i marknivå och vid passage av Ålberga har profilen anpassats för att undvika lågpunkt vid Ålberga bruk och en anpassad spårgeometri som är något högre än den befintliga E4-bron. Genom den förbättrade måluppfyllnad för projektmålet Klimat och resurshållning valdes Röd linje.

Inom det skogsdominerade området inom zon 3 passerade Grön spårlinje på en relativt hög profil med en landskapsbro strax väster om Källtorp (km 83+000). Vald Röd linje syftar till att minska anläggningskostnad genom en sänkt profil nästan i markplan längst sträckan, samtidigt som den möjliggör fri höjd för vägpassagen vid Källtorp.

Figur 3-28. Jämförda spårlinjer i område Valingeskog och Ålbergaån, Zon 1. Figur 3-29. Jämförda spårlinjer i område Valingeskog och Ålbergaån, Zon 2. Figur 3-30. Jämförda spårlinjer i område Valingeskog och Ålbergaån, Zon 3.

Optimeringsarbete för område Vretaåns dalgång (83+500–87+500)

Spårlinjen löper parallellt med väg E4 i området. Vid Vretaåns dalgång har Grön linje en anpassad spårlinje för att följa landskapet struktur på bank och skärning. Järnvägen passerar under vägen vid km 84+200, som omfattas av riksintresse för kulturmiljö Gamla vägen Stavsjö–Krokek. Därefter passerar Grön spårlinje på bank i den östra delen av Vretaåns dalgång för att ge ett visuellt skydd mot E4. En kort landskapsbro möjliggör passage över Vretaån Natura 2000-område samt väg 534, se Figur 3-31.

Den lila linjen har en hög profil och är i större delen av området högre än grön, så att höghastighetsjärnvägen kan passera över Eriksgatan samt att undvika järnvägsbankar i Vretaåns dalgång.

Den lila linjen valdes bort då den höga bron blir ett stort visuellt tillägg i landskapet, samt innebär en högre klimatpåverkan än de båda andra.

Den röda linjen har en lägre profil med djup skärning vid km 83+500 och är därefter är justerad så att den precis klarar

nödvändig fri höjd för vattendraget i Simonstorp vid km 83+945. I övrigt har den röda linjen stora likheter med Grön spårlinje, men landskapsbron över Vretaån och väg 534 är en aning högre än i Grön linje med syfte att erhålla tillräcklig fri höjd för väg 534 och Natura 2000-området vid Vretaån som ger större möjligheter att uppnå måluppfyllelse för projektmålet Natur och vattenmiljö. På sträckan valdes Röd linje.

Optimeringsarbete för område Stavsjö (89+500–91+500)

Inom området har Grön spårlinje en profil som följer landskapet och stiger därmed konstant från öst till väst, se Figur 3-32. Profilen möjliggör fri höjd över vägar vid Rosenberg. Rosa linje är i området identisk med Grön linje. Utifrån en trafikanalys kunde man

konstatera att dem två vägarna mellan km 90+000 och 91+500 kan ledas om eller stängas, vilket medför att den alternativa röda profilen kunde planläggas i en låg profil, mer eller mindre justerad till marknivå från km 89+800 upp till km 91+500. Den röda linjen valdes därmed på grund av den låga profilen med mycket begränsad omfattning av järnvägsbankar vilket gjorde Röd linje mycket

kostnadseffektiv.

Figur 3-31. Jämförda spårlinjer i område Vretaån. Figur 3-32. Jämförda spårlinjer i område Stavsjö.

3.3 JUSTERING AV HASTIGHET TILL