7.1 Energiberäkningar med bibehållen utformning
Med beräkningarna som är genomförda lyckades inte originalbyggnaden förändras till ett passivhus, det tyder dock inte på att det inte är möjligt. Genom att använda ytterligare mer isolering i klimatskalet kan troligtvis tillräckligt låga värden uppnås. Det känns dock inte rimligt att bygga mycket mer välisolerat och därför har inte beräkningarna fortsatt. Det är även möjligt att effektivisera ventilationsflödena som idag har ganska höga medelvärden, men då författarens kunskaper kring ventilation är begränsade har inte detta ägnats någon större tid.
Inglasning av innergården har inte simulerats då VIP Energy inte klarar av att simulera ouppvärmda områden. Det skulle troligtvis inte vara tillräckligt för att klara kraven på passivhus ändå då det inte skulle påverka U-värdet på byggnaden utan bara den specifika energianvändningen. I det sista steget saknas fortfarande en del på VFT för att uppfylla kravet, ett krav som inte uppfylls förrän utformningen förändras till att inte innefatta innergården. Då VFT inte innefattar energibesparingsmetoder utan till största del förluster genom klimatskalet är det svårt att uppnå denna utan att förändra utformningen.
Vad man ser är dock att det är svårt att uppfylla kraven på passivhus utan att anpassa utformningen därefter, precis som i fallet för Stadsskogens förskola. Med en komplex arkitektur med många bryt i klimatskalet innebär även att det är svårare att bygga enligt vad som är beräknat då det finns fler svaga punkter i konstruktionen som behöver speciell hantering. Det är dock möjligt att bygga minienergihus enligt FEBY12s definition med bibehållen arkitektur, vilket även det sparar energi.
Ventilationsrummets storlek har inte ändrats för att inrymma fler aggregat för att bevara utformningen. I verkligheten skulle kanske inte tre aggregat användas och alla skulle kanske inte vara placerade på samma ställe. Då det är svårt att förutse hur de skulle placeras och för att möjliggöra en så bra jämförelse som möjligt har storleken på ventilationsutrymmet valts att bevaras som det ser ut idag i beräkningarna.
7.2 Energiberäkningar med förändrad utformning
Bara genom att ändra utformningen kan man åstadkomma ungefär samma energisänkning som om man bygger med ett bättre isolerat klimatskal. Den största energisänkningen får man dock när man tar bort innergården. Däremot ger det inte så stora skillnader i energibesparing om man bygger kompakt utan innergård jämfört med att bygga i två våningar. Den totala ytan klimatskal minskas dock och de dyraste delarna av klimatskalet (tak och grund) minskas även dem, vilket tyder på att en byggnad i två våningar är billigare att bygga. Det är även lättare att utforma en planlösning för en byggnad som är 25 meter djup mot en som är 40 m djup.
Förändringarna av utformningen gör mindre skillnad om byggnaden redan är välisolerad, vilket är lite överraskande då köldbryggorna bör vara en större del av transmissionsförlusterna. I det här fallet är dock ventilationen en stor förlustfaktor trots hög energiåtervinning, vilket kan vara en anledning till att förändringarna inte slår igenom lika stort som förväntat. Därav bör ventilationen vara möjlig att effektivisera ytterligare när det kommer till luftflöden. Det kanske är möjligt att minska luftflödena i vissa rum när de inte används.
7.3 VIP Energy
Genom att använda ett program utan tidigare erfarenheter från det programmet införs en del svagheter. All indata till programmet har inte varit möjligt att analysera då kunskapsnivån kring programmet varit för låg. Även själva programmet inför en del osäkerheter då alla ytor beräknas för hand och förs sedan in i programmet. Om en grafisk inmatning i form av en modell istället använts kunde ytorna lättare ha beräknats noggrant. Även programmets sätt att beräkna köldbryggor ger en del osäkerhet då bredden väljs oberoende på någonting annat. I ”vanliga” köldbryggsberäkningar behandlas de som linjära köldbryggor medan VIP Energy istället behandlar dem som areor. VIP Energy är heller inte anpassat för att göra beräkningar på passivhus som kräver väldigt
noggranna beräkningar och även en beräkning av VFT som i detta arbete istället beräknats för hand.
7.4 Livscykelkostnadsberäkningar
Det är svårt att få en exakt ekonomisk jämförelse då det är svårt att få exakta priser på alla ingående delar. Förändringen på energipriserna är även väldigt svåra att förutse. De delar som varit svårast att få priser på i detta projekt har varit fönster och dörrar. Priserna för originalbyggnaden har varit relativt enkelt, men när det kommer till den mer energieffektiva byggnaden har flera priser varit tvungna att uppskattas. Priset för fönstren blev uppskattat med hjälp av en ca pris per kvadratmeter, vilket kan skilja en del från det faktiska priset. Priset för dörrarna blev billigare än de dörrar som använts idag, vilket inte känns rimligt. Dessa priser var dock även de uppskattningar och utan hänsyn till de anpassningar som skulle behöva göras för att uppfylla samma krav som originaldörrarna.
För att uppfylla de krav på luftflöden som förskolan hade var tre aggregat tvungna att användas då inget passivhuscertifierat aggregat med tillräckligt höga luftflöden finns på marknaden. Dock uttryckte tillverkaren av Adconair-aggregatet att de certifierar sina aggregat om efterfrågan finns. De anser troligtvis att deras större aggregat redan idag skulle klara av en certifiering. Genom att använda ett större aggregat istället för tre mindre skulle kostnaden för ventilationen kunna sänkas.
I analysen är inte kostnaden för betongen medräknad vilket innebär att passivhuset skulle bli billigare än beräknat men fortfarande dyrare än originalbyggnaden då den innehåller betydligt mycket mindre betong. För att vara rättvis skulle dock mellanbjälklaget för passivhuset räknas med, så dessa har räknats bort mot varandra.
Kostnadsökningen för elen är väldigt låg då medelökningen inte varit så stor eftersom att det under vissa tider varit sänkningar. Under tiden mellan 2007 och 2014 har dock prisökningen varit så stor som 15 % under vissa perioder. Det innebär att priset för elenergin troligtvis kommer vara högre än prisökningen på 1 %, vilket endast skulle göra att lågenergihuset och passivhuset blir ännu mer lönsamma.
Genom att bygga mer energieffektiva byggnader kan värmesystemet dimensioneras för en lägre effekt vilket även det kan spara pengar. Detta är dock inte medtaget här utan ses som en extra besparing som kan göras utöver den beräknade i livscykelkostnadsanalysen.