Analys av beskattningen och orsaken till dess utformning

Utifrån de inledande kapitlen i denna studie kan det dras en del slutsatser avseende det allmänna förhållandet mellan EG-rätten och beskattningen. Å ena sidan har vi beskatt- ningen vars rättsområde har utvecklat egna principer utifrån beskattningens syften och principiella utgångspunkter, å andra sidan har EG-rätten och dess principer vilka utgår från den fria marknaden. Denna del av analysen kommer fokusera bolagsskattesystemens utformning ur ett statsfinansiellt och internt perspektiv. Varför utformas beskattningen av aktieutdelningar på ett visst sätt?

7.1.1 Neutralitetsprincipen

Beskattningens syfte är att finansiera staters åtaganden gentemot medborgarna. För att uppnå en stabil men samtidigt rättvis och neutral finansiering så måste beskattningen föl- ja vissa principiella linjer. Först och främst måste stater på något sätt motivera sina skat- teuttag gentemot medborgarna. Medborgaren har intresse att vara den som i huvudsak har makten över sina inkomster. När staten åberopar en rättighet att överträda detta intresse så bör det finnas först och främst ett intresse som överstiger den enskildes intresse, detta gör lagstiftaren främst genom att lagstifta och utnyttja skattemedlen på det mest optimala sättet. Det är även accepterat att vissa verksamheter bäst tjänas genom en gemensam för- valtning, där en rent privat förvaltning riskerar att skapa orättvis fördelning av tillgångar eller som helt enkelt saknar vinstmöjligheter. Slutligen är beskattningen genom demokra- tin säkrad från att i allt för stor utsträckning trampa på den enskildes rättigheter och in- tressen.

För att beskattningen ska kunna fungera i ett samhälle med marknadsekonomi är det vik- tigt att beskattningen, då detta inte är önskvärt, så lite som möjligt snedvrider marknaden genom att skapa incitament för aktörer att handla på ett annat sätt än det ekonomiskt mest fördelaktiga. En förutsättning för en fungerande marknadsekonomi är just att den fria konkurrensen slår ut ineffektiva företag och skapar bättre varor och tjänster till billigast möjliga pris. För att beskattningen inte ska påverka balansgången mellan marknadskraf- terna så har neutralitetsprincipen skapats. Neutralitetsprincipen tvingar lagstiftaren att hela tiden förnya och utveckla en skattelagstiftning som återställer utgångsläget efter att en skatt införts. Neutralitetsprincipen ska garantera att ett ekonomiskt likvärdigt alterna- tiv före skatt även ska vara ekonomiskt likvärdigt efter skatt. Denna princip övergriper alla möjliga ekonomiska alternativ, exempelvis val av associationsform, investeringsob- jekt och avkastningsutnyttjanden.

7.1.2 Bolagsskattesystemens konsekvenser vid internationella förhållanden

Skatt på aktieutdelningar kan vid internationella förhållanden uttas av två olika stater. Först och främst beskattas en utdelning av bolagsstaten (källstaten) i form av bolagsskatt och källskatt på utdelningen, därefter sker beskattning av aktieägarens hemviststat (aktie- ägarstaten) i form av inkomstbeskattning av aktieägarens kapitalinkomster.

Vid utformningen av bolagsskattesystemen så har neutralitetsprincipen en central bety- delse. Stater vill genom en lättnad av den ekonomiska dubbelbeskattningen undvika att det finns skattemässiga incitament för att välja andra bolagsformer eller andra sätt att finansiera sin verksamhet. Bolagsskattesystemens lättnader är antingen på aktieägarnivå eller på bolagsnivå, beroende på vilken nivå en stat väljer att tillåta en skattelättnad

32 kommer vissa statsfinansiella konsekvenser att uppstå.115 Som vi såg ovan så måste skat- tesystemen i så stor utsträckning som möjligt garantera en stabil inkomst för staten. En lättnad på en nivå kompenseras därför genom en beskattning på en annan nivå. Denna kompensation kan dock utgå i fall av gränsöverskridande aktieinvesteringar.

I denna analys utreds de eventuella konsekvenser av bolagsskattesystemen undersökas mot bakgrund av beskattningens syfte. Det kommer i stor utsträckning vara mycket spe- kulativa antaganden för att helt enkelt föra ett resonemang kring varför en stat kan tänkas välja att utforma sina skattesystem på ett eller annat sätt. Uppsatsens storlek kombinerat med en tidsmässig ram för utförandet gör att djupare ekonomiska analyser inte kan fram- ställas utan det blir upp till läsaren att acceptera resonemangen eller inte. 116

7.1.2.1 Lättnad i aktieägarstaten

Om en aktieägarstat tillämpar ett system med lättnad på aktieägarnivå kompenseras in- komstbortfallet genom att staten fortfarande har en stabil inkomst på bolagsnivå i form av bolagsskatt. Detta gör att lättnaden på aktieägarnivå kan motiveras trots det inkomstbort- fall som lättnaden innebär. Annat blir det om aktieutdelningen kommer från bolag som är etablerade utomlands. Eftersom bolaget inte betalar skatt i staten så skulle en eventuell lättnad på aktieägarnivå på aktieutdelningar från utländska aktiebolag leda till ett in- komstbortfall som saknar kompensering, vilket inte är önskvärt ur ett statsfinansiellt per- spektiv.

Om aktieägarstaten däremot tillämpar ett system där lättnaden sker på bolagsnivå kom- mer ett annat problem uppstå. Eftersom beskattningen av aktieägarens inkomster förblir opåverkad så blir utdelningens storlek beroende av bolagsstatens beskattning av bolagen. Tillämpar bolagsstaten ett klassiskt dubbelbeskattningssystem så kommer alltså den ut- delning som lämnas till aktieägare i aktieägarstaten att bli dubbelbeskattade medan rent inhemska aktieinvesteringar kommer att enkelbeskattas. Detta kommer dock inte utgöra något större problem ur ett statsfinansiellt perspektiv eftersom det inte kommer ske några inkomstbortfall. Nedan kommer vi dock att se att ett sådant system kommer vara negativt från bolagslandsperspektiv.

7.1.2.2 Lättnad i bolagsstaten

Om bolagsstaten tillämpar ett system där det finns en lättnad på aktieägarnivå existerar egentligen inte några större problem för staten om de skulle utsträcka denna lättnad att gälla även källskatten på utdelningar till utländska aktieägare, lättnaden kompenseras ju av bolagsskatten vilken tas ut av bolagsstaten. Motiven för att inte utsträcka lättnaden till utländskt aktieägande skulle eventuellt kunna vara att segregera aktiemarknaden för att främja ett inhemskt ägande av aktiebolagen.117 Utländska aktieägare avhåller sig från att investera sitt kapital i den aktuella staten under förutsättning att det leder till en hårdare

115

Med statsfinansiella konsekvenser avses de effekter på statens finansiering genom skattemedel, alltså effekter på framförallt skattebasen.

116 _{De ekonomiska analyserna ska därför ses som i hög grad spekulativa, ambitionen med avsnittet är inte}

att lägga fram nationalekonomiska sanningar utan snarare att resonera kring effekterna av bolagsskattesy- stemen.

117 _{Detta kan i sin tur vara ett försök ifrån statens sida att behålla makten över bolagen inom landet och}

skydda bolagen från att utländska intressen. Motivet till denna form av protektionistiska skattepolitik kan vara många. Exempelvis kan det antas att utländska aktieägare har färre gemensamma intressen med staten vad gäller bibehållandet av arbete inom staten eller främjandet av anställdas situation.

33 beskattning än att investera i inhemska aktiebolag. Denna effekt är beroende av hur be- skattningen av aktieutdelningarna sker i aktieägarstaten. Om aktieägarstaten tillåter av- räkning av källskatt och att denna källskatt är lägre än den skatt som betalas på inhemska utdelningar i aktieägarstaten så kommer aktieägaren bli lika hårt beskattad oavsett var han placerar sina investeringar. Detta gör att det krävs en helhetssyn på båda bolagsskat- tesystemen och eventuella skatteavtal innan man kan avgöra huruvida beskattningens effekter leder till en ”positiv” segergering av aktiemarknaden.

Om bolagsstaten däremot tillämpar ett system med en lättnad på bolagsnivå kompenseras denna lättnad av att aktieutdelningarna i ett senare led beskattas på aktieägarenivå. Om aktieägaren befinner sig utomland kommer denna kompensation eventuellt utebli om det inte tillämpas någon form av källskatt på utdelningen. Eftersom källskatt oftast är mycket låg innebär detta system att kompensationen i jämförelse kan bli lägre vilket inte är önsk- värt.

Det kan även uppstå neutralitetsproblem då företag med utländska aktieägare befinner sig i stater där en lättnad genom skattefrihet på aktieägarnivå tillämpas. De utländska aktie- ägarna kommer i dessa fall att erhålla lättnad både på bolagsnivå och på aktieägarnivå. Även om det utgår källskatt på aktieutdelningarna så är oftast källskatten begränsat stor vilket i sin tur gör att den utländska aktieägaren erhåller en nettoutdelning som överstiger den inhemska aktieägarens. Detta gör att de företag som har utländska aktieägare hamnar i en konkurrensmässig fördelaktig situation då dess aktieägare får ett större utrymme att återföra kapital till bolagen i olika former av aktieägartillskott. Eftersom det dessutom kan sägas med viss säkerhet att det oftast är bolag från utlandet vilka etablerat sig i staten som dessutom har utländska aktieägare så kommer de inhemska bolagen generellt hamna i ett sämre konkurrensmässigt läge. Detta i sin tur leder till minskade intäkter till bolags- staten då fler och fler bolag har utländska aktieägare och att deras inkomster endast be- skattas i form av en, i regel, lägre källskatt.