Analys av de kommuner som inte använder LIS

Studien visar att 19 kommuner inom studien inte använder sig av LIS, analysen av resultatet syftar till att kartlägga utifrån statistiken möjliga förklaringar och samband som erhållits i undersökningen och kommer presenteras nedan genom tabeller och text.

Resultatet visar att spridningen är stor över södra och mellersta delen av landet geografiskt, se Figur 1. Vidare framgår av kartan att flertalet av kommunerna som inte använder LIS ligger inom områden som av Boverket pekats ut som högexploaterade områden och därmed

ska ytterligare bebyggelse begränsas i lagens mening. Resultatet visar vidare att ingen av dessa 19 kommuner i fråga befinner sig geografiskt i norra delen av landet. Vilket inte behöver betyda att det inte finns kommuner i norra delen av Sverige som inte använder LIS, endast att de på grund av att de utarbetat en ÖP eller tematiskt tillägg från tidigare än 2018 faller utanför studies ramar.

Befolkning, befolkningstäthet, kommunstorlek och andel vatten, är parametrar som hänger ihop med LIS inom resultatet för rapporten, spridningen mellan kommunerna ligger mellan 11 000 och 927 000 invånare. Detta kan bero på att enstaka kommuner har större städer vilket bidrar till högre befolkning generellt. Kommunens storlek har betydelse för tillgång till strandområden med möjlighet att tillämpa LIS tillsammans med det geografiska läget i anslutning till en större sjö eller ett stort antal sjöar. Tillgången på service i form av städer, tätorter, samhällen och byar i kombination med andelen hav, sjöar och andel vatten kan skönjas som en möjlig bidragande faktor för hur LIS tillämpas inom kommunen.

Ytterligare en faktor som sammankopplar befolkningen och storleken på kommunen är befolkningstätheten. från Oxelösund med 16,2 personer per kvadratmeter till Sundbyberg med 5 746 personer per kvadratkilometer, se Tabell 10.Det kan ses mot bakgrund att det finns landsbygd inom kommunen där LIS skulle kunna tillämpas enbart baserat på befolkningstätheten som siffra på 16,2 personer per kvadratkilometer. Mellan Oxelösund och Sundbyberg kan dock en ytterligare en jämförelse göras gällande för andelar vatten av kommunens yta. Sundbyberg består av 1,25 % vatten medan Oxelösunds kommun består av 95,31 % vatten. Intressant blir därmed att andra jämförelsen om andelar vatten av kommunytan underminerar eventuella antaganden om Oxelösund som hög andel landsbygd utifrån siffran av befolkningen tätheten i första jämförelsen om befolkningstätheten. Detta visar att det krävs flera faktorer innan det är möjligt att dra någon slutsats om potentialen för LIS i kommunen utifrån befolkningstätheten i statistik.

I det övre segmentet gällande befolkning inom kommunen bland de 19 kommunerna i studien som inte använder sig av LIS kan skillnader presenteras. Exempelvis består kommunerna Sundbyberg och Stockholm till ytan till största delen av stad medan andra kommuner som Örebro och Trelleborg som har en stad men även annan yta som skulle kunna falla under kategorin landsbygd inom kommungränsen, se Tabell 12. Det går därmed inte att utesluta LIS i kommunen för att kommunen innehåller en större stad. Örebro är den största kommunen till ytan av de kommuner inom studien som inte använder LIS.

Alla kommuner inom studien

Studien har kartlagt hur kommunerna hanterat Länsstyrelsens granskningsyttrande, var dokumentet finns tillgängliga, om de finns tillgängliga. Av de 44 kommunerna inom studien har granskningsyttrande från fyra kommuner behövts begäras ut från kommunerna via mejl. 39 kommuner inom studien har haft Länsstyrelsens granskningsyttrande tillgängligt för allmänheten. Från en kommun i studien, Arboga kommun, har inte Länsstyrelsens granskningsyttrande erhållits. 21 kommuner har lagt Länsstyrelsens granskningsyttrande direkt i sin ÖP, se Tabell 13.

Tabell 13

Kommuner HUR HAR KOMMUNEN HANTERAT LST:S GRANSKNINGSYTTRANDE?

Alingsås kommun I ÖP Arboga kommun Ej tillgängligt Arjeplogs kommun Erhölls via mejl Bergs kommun Bilaga till digital ÖP Borås stad Erhölls via Mejl Ekerö kommun I ÖP

Eslövs kommun I ÖP

Essunga kommun Eget dokument på web Falköpings kommun Eget dokument på web Flens kommun Eget dokument på web Forshaga kommun Eget dokument på web Gnesta kommun I ÖP

Hammarö kommun I ÖP Hällefors kommun I ÖP Höörs kommun I ÖP

Kiruna kommun Eget dokument på web Lessebo kommun Eget dokument på web Lidköpings kommun I ÖP

Malmö stad I ÖP Mariestads kommun I ÖP

Nacka kommun Eget dokument på web Nordmalings kommun Eget dokument på web Oxelösunds kommun I ÖP

Ronneby kommun Eget dokument på web Salems kommun Eget dokument på web Sandvikens kommun I ÖP

Sorsele kommun Eget dokument på web Stockholms stad I ÖP Sundbybergs stad I ÖP Timrå kommun I ÖP Tingsryds kommun I ÖP Trelleborgs kommun I ÖP Umeå kommun I ÖP Upplands Väsby kommun I ÖP

Valdemarsviks kommun Eget dokument på web Vallentuna kommun I ÖP

Vilhelmina kommun Eget dokument på web Vännäs kommun Eget dokument på web Åsele kommun Erhölls via mejl Åtvidabergs kommun Erhölls via mejl Öckerö kommun Eget dokument på web Örebro kommun Eget dokument på web Österåkers kommun Eget dokument på web

39 av 44 kommuner anger i sin ÖP vilket år de siktar på när de arbetat fram den nya översiktsplanen. Årtalen som kommunerna siktar på varierar, mellan år 2028 för en av dessa kommuner och 2050 för fyra kommuner. 19 kommuner inom studien har utblick mot år 2030 för sin ÖP. En kommun har utblick mot år 2033 för sin ÖP. Fem kommuner inom studien har utblick mot år 2035 för sin ÖP. En kommun inom studien har utblick mot år 2038 för sin ÖP. Åtta kommuner inom studien har utblick mot år 2040 för sin ÖP. I resterande fem kommuner framgår det ej i deras ÖP vilket år har utblick mot när de tagit fram sin ÖP.

Inom ramen för studien har mål och strategier sammanställts från kommunernas översiktsplaner. Målen handlar om vad kommunerna vill utveckla och syfte är att på ett högst övergripande sätt skapa sig en bild av kommunen i form av max fyra punkter. Kommunernas mål kompletterar den kvantitativa delen av rapporten och kan användas för ökad förståelse vid kommande fördjupning och ska ligga i bakgrunden när jämförelser mellan utvalda LIS kommuner sker.