Analys av intervjuer till syfte och frågeställningar

 Hur upplever thailändska elever undervisningen i svenska som andraspråk?

Viberg (1992) hävdar att det finns olika faktorer som påverkar och styr inlärningen av ett nytt språk så som inlärningskontexter, inflytandet från sitt modersmåls och individuell inlärningsstil, visar tydligt varför intervjuande thailändska elever har upplevt att svenska som andra språk är svårt för dem, oavsett hur länge har de lärt sig språket. Eleverna har vant sig vid det thailändska skolsystemet, som har haft stor påverkan på deras inlärningskontext och individuell inlärningsstil. Att eleverna ska prova sig fram genom att göra fel är ofta inte tillåtet för thailändska elever i det thailändska skolsystemet. De vill därför gärna göra allting rätt från början och vill att alltid skall vara felfritt. Elev A har sagt att ”Att skriva är svårt eftersom

jag är rädd för att skriva fel. Jag kan tänka rätt men är osäker på att skriva.”. Elev E har också påstått att ”Att skriva är svårt eftersom jag kan läsa högt, kan uttala men jag vet inte vad vissa ord betyder. När jag skulle skriva meningarna vet jag inte vad jag skulle skriva och hur jag skulle sätta ihop meningar. Jag har inte ordförråd och vet inte hur meningar ska byggas upp.

Skriv språket är svårt för dem och att de inte vågar prova sig fram är detta ett exempel på.

Ladberg (2000) hävdar att olika kulturer också kan påverka inlärningen av ett språk. I Sverige lär sig eleverna mycket genom att läsa själva, vilket är ovant för de thailändska eleverna eftersom det thailändska skolsystemet är mer utvecklat mot att eleverna lyssnar på vad vuxna säger. Detta stämmer också på de flesta eleverna som tycker att lyssna och prata är lite lättare än att läsa. Elev A har påstått att ”Det är uttal som är lätt. Att lyssna är också lätt

32

Samtidigt tycker vissa elever att det är svårt med att uttal vissa ljud och ord och tycker böjningar och synonymer är svårt.

Elev B har sagt att ”Att uttala är svårt eftersom jag är osäker på vissa ord.

Orden som består av r, t och tt, vet jag inte hur jag ska uttala då jag inte vet om det är det kort eller långt uttal.” Hon har uttryckt sig vidare att ” Böjningen och massor av synonymer gör att det blir svårt.”

Elev G har påstått att ”Det är svårt att uttala r och l till exempel lärare. Jag

har svårt att uttala r och l i thailändska också.”

 Vad finns det för hinder för thailändska elever att lära sig svenska?

Ellneby (2003) hävdar att barn som saknar kunskap och färdigheter i sitt modersmål har större svårigheter att lära sig ett nytt språk. Detta stämmer också på elev A, C, E och G som inte har gått i Thailändska skola i många år. De saknar alla väl utvecklade kunskaper i thailändska, vilket gör att de har problem med svenskan. Eleverna B, D och F har goda kunskaper och utvecklat sitt modersmål bättre och klarar därför svenskan lite lättare. Å andra sida är det stor skillnad mellan thailändska och svenska och därför är det ingen jättestor fördel att kunna thailändska för att lära sig svenska. Det tar tid för elever att bearbetar sitt modersmåls för att kunna göra jämförelse av både språken. Detta kan kallas för olika språkkulturer och språkuppbyggnad som Ellneby har nämnt.

Ellneby (2003) betonar att inlärning kan ske effektivt om barn kommer i en trygg kontakt med en vuxen och den vuxne har tid för barnet. Detta stämmer också på elev A, B, C och D. De får mer tid från vuxna i skola än hemma. En brist är därför att en del av föräldrarna inte tar sig tid till att hjälpa till med träning, övning och läxor. Brist av kunskap i svenska för föräldrarna är också största anledning.

Ellneby (2003) påstår att omgivningen/sociala samspelet är viktiga faktorer för ett barn att lära sig svenska. Undersökningen har visat att det stämmer. Om eleverna hör lite svenska i sin omgivning hinder det deras språkutveckling, vilket är fallet för elev F och G. Både elev F och G pratar engelska hemma och i skolan. Det stämmer också en del på elev B och C som bara har sin thailändska omgivning hemma och få svenska vänner.

Ellneby (2003) markerar också att tidsaspekten är en faktor som påverkar barns språkinlärningsprocess. Detta stämmer mycket bra för elev A, B, C och D som kan mer svenska än E, F och G eftersom de har lärt sig svenska längre.

33

Viberg (1992) hävdar att kognitiva faktorer så som minne, begreppsbildning, problemlösning och fantasier är effektiva faktorer för språkinlärning. Det verkar stämma för elev A, C, D, E och G som är vana vid att bli tillsagda när det gäller deras studier och inlärning. Detta synpunkten analyserar jag utifrån mina erfarenheter när jag samarbetar med eleverna och samtal med deras svenska lärare.

Viberg (1992) har också förklarat att motivation är en anledning för elever att utveckla sitt språk. Det verkar stämma för de flesta thailändska elever eftersom eleverna möter en kulturchock mellan thailändsk och svensk kultur. I Thailändsk kultur är det mycket strängt i skolan och barnen måste göra som de vuxna har sagt och dessutom måste de alltid tänka på att göra rätt. I svensk kultur lär man sig att ta eget ansvar och bestämma själv vilket som är bäst för en själv. Man ska prova sig fram och lära sig från sina misstag. Dessa faktorer leder till att thailändska eleverna är osäkra på hur de ska göra med sitt lärande av det nya språket. Elev F har betonat om detta så här ” Det som är svårt är att

kommunicera med de andra eftersom jag inte vet hur man bygga upp meningar och dessutom det känns som en stor press att lära mig svenska.”

Här är också ett bra exempel av elev A som har uttalat efter har lärt sig svenska i 4 år, ”Att skriva är svårt eftersom jag är rädd för att skriva fel. Jag

kan tänka rätt men är osäker på att skriva.”.

Ladberg (2003) betonar att vi i Sverige lär oss mycket genom att läsa. Detta påverkar inlärning för thailändska elever mycket eftersom eleverna inte är vana vid att läsa själva. De är vana vid att få svar via att lyssna och att tala med någon. Detta stämmer bra för samtliga elever.

Elev G har betonat att ”När det gäller att lyssna behöver jag lyssna och härma

lärare och tv. Ljudböcker är bra att lyssna på….Det är bra att läraren ger mig cd-skivor att lyssna på eftersom jag förstår lättare när jag lyssnar.”

Viberg (1992) hävdar vidare att språkets egouppfattning också kan påverka elevens språkinlärning. Det stämmer tydligt för elev C och E som hamnar i språkchock och är rädda för att det skall låta löjligt när de talar eller läser högt på svenska. Detta synpunkten analyserar jag utifrån mina erfarenheter när jag samarbetar med eleverna.

 Vad finns det för möjligheter för thailändska elever att lära sig bättre

svenska?

Flera forskare (Säljö, 2000; Ellneby, 2003; Gröning, 2006) hävdar samma sak att möjligheter för ett barn att lära sig det andra språk är beroende av det sociala samspelet samt språkliga erfarenheter för det nya språket lärs när det

34

används. Detta stämmer nog för eleverna A, D och E som har använt språket i samspel både hemma och i skola.

Vygotskijs (1999) hävdar att möjligheten att lära sig ett nytt språk beror på hur pass mycket man kommer i kontakt med det i vardagen. En svårighet för thailändska elever att lära sig svenska blir därför om de enbart har begränsad kontakt med svenska språket i vardagen. Eleverna B och C pratar nästan uteslutande thailändska hemma och har inte direkt några svenska vänner och detta har också bidragit till att de har haft svårt att lära sig svenska och följa med i skolan. Medan eleverna F och G använder engelska som vardagsspråk både hemma och i skola.

Bråten (1998) har betonat att kunnighet i många språk, kunskapsmässig och begreppsmässig utveckling, kan underlätta för ett barn att lära sig fler språk. Det stämmer för eleverna F och G som använder sitt engelska språk för att jämföra med det svenska språket. Detta är en fördel för dem men de saknar alla väl utvecklade kunskaper i engelska. För de flesta av eleverna är det svårt för dem när det gäller olika begrepp i olika ämne som tillexempel SO och NO eftersom deras kunskapsnivå inte är tillräckligt utvecklad från deras skolgång i Thailand.

Ellneby (2003) påstår hur viktig modersmålets utveckling är som påverkan för elevernas inlärning av det andra språket. Utveckling i tankeförmåga/kognitiv utveckling av sitt modersmål spelar mycket stor roll för barns utveckling av nya språk. Detta stämmer på elev B, D och F som har utvecklat sina tankeförmågor och kognitiv utveckling, vilket underlättar deras inlärning i svenska.

Både Vygotskij (1999) och Säljö (2000) betonar att handledning bygger stödfunktioner för inlärning. Läraren kan stödja eleverna genom samtal och förklaringar. Detta stämmer för alla elever eftersom studiehandledning i sitt modermåls stödjer dem mycket i deras inlärning av det nya språket. Säljö påstår också att kunskapsutvecklingen sker i samspel och med hjälp av olika redskap som tillexempel studiehandledning. Elev C har uttalat tydligt att ”Läraren bör hjälpa mig med översättning och ordförklaring. Hjälp och stöd

från modersmålslärare i olika ämnen är också bra.”

Antonovsky (2005) hävdar att när en person ska lära sig något måste denne själv uppleva det för att förstå det och då skapas också meningsfullhet för olika situationer. Detta stämmer för eleverna eftersom de har använt språket både i skolan och hemma. Eleverna A och D säger att samtal mellan dem och deras vänner är bästa sätt för dem att lära sig svenska. Medan Elev F tycker att prata med andra i familjen är bra för honom att lära sig svenska på. Eleverna B, E och G tycker att titta på tv hjälper dem med sin förståelse och sitt uttal.

35

På dessa sätt inser de hur de upplever språket för att förstå mer och hantera situationer som de själva upplever. Upplevelser i olika situationer kan ge meningsfullhet och motivation för dem att lära sig mer. Eleverna A och B uttrycker sig tydligt att språket kan hjälpa dem att kommunicera bättre med andra människor.

 Hur ska svenska lärare undervisa för att anpassa sin undervisning för

thailändska elever?

Intervjuerna har visat att thailändska eleverna behöver hjälp med olika individuella behov så som:

 Ord, begrepp och meningsförklaring är det som thailändska eleverna behöver mest hjälp med för att öka sin läsförståelse. Elev A har sagt att: ”Det är bra om läraren kan förklara för mig nya ord, begrepp och

meningar som jag inte förstår”. Elev C har uttryckt att: ”Läraren bör hjälpa mig med översättning och ordförklaring.”. Vygotskijs (1999)

hävdar att språkinlärning av barn sker genom utveckling av spontana begrepp. I språkinlärningen behöver elever möta både vardagsbegrepp och vetenskapliga begrepp. Vardagsbegreppen bygger på barns erfarenhet, medan de vetenskapliga begreppen är mer teoretiska. De olika begreppen kan utmana elevernas tänkande och läraren synliggör detta genom samtal och förklaringar. Därmed införlivas den nya kunskapen och eleverna får möjlighet att praktisera den. Øzerk (1998) markerar att kunskapsmässig och begreppsmässig utveckling är möjligheter för tvåspråkiga bara att lära sig det nya språket.

 Att tala och uttal är också viktigt för eleverna och därför är det bra när läraren kan rätta dem när de säger fel. Elev F har påpekat att ”Läraren

bör rätta mig när jag pratar men hon gör det sällan.”. Säljö (2000)

påpekar att genom kommunikation kan individen samspela med de samhälleliga institutioner och verksamheter som förmedlar sina uppfattningar genom det talade och skrivna språket. På detta sätt skaffar individen sina erfarenheter, som är de viktigaste redskapen med vars hjälp den kan lära sig förstår olika företeelser. Säljö utvecklar vidare att kommunikation som individen blir delaktig i ger denne tillgång till olika kunskaper och färdigheter. Viberg (1992) betonar att processen för språkinlärning sker genom att eleven samtalar med någon och samtalspartnern ger feedback.

 Högläsning är något som eleverna behöver träna på och bli mer självsäkra i. Redskap så som cd-skivor och mp3-spelare är ett bra alternativ och ett önskemål från eleverna. Elev B har sagt att: ” Det är

36

att: ”Det är bra att läraren ger mig cd-skivor att lyssna på eftersom

jag förstår lättare när jag lyssnar”. Säljö (2005) förklarar att

kunskapsutveckling sker i samspel och med hjälp av olika redskap. Ladberg (2003) påpekar också att sociala preferenser handlar om vilken situation en elev lär sig bäst i. De thailändska elevernas svar, visar tydligt att deras högläsning kan bli bättre med hjälp av läraren och vissa redskap så som cd-skivor eller mp3-spelare.

 Eleverna behöver mycket stöd i att skriva och hjälp med grammatik för att utveckla sitt skriftspråk. Elev E har sagt att: ”Att skriva är lättast

om läraren först skriver och jag skriver av henne.”. Viberg (1992) har

förklarat att språkinlärningsprocessen har tre viktiga moment, inputanalys, projicering och integrering. Det verkar som att thailändska eleverna gör segmentering och tolkning av svenska språket för att vidare kunna bygga upp generella regler för att prova sig fram och få veta hur de klarar uppgifterna, vilket kallas för projiceringsprocessen. Integreringsprocess sker när de har möjlighet att använda kunskap på ett effektivt sätt. Detta kan ske när de förstår mer svensk grammatik och kan använda språket på rätt sätt.

 Bokförslag av lärare är ett bra tips för eleverna att träna på sin fritid. Elev B har sagt att: ”Hon kan rekommendera böcker till mig som jag

bör läsa”. Viberg (1992) hävdar att språkinlärningsprocessen kan

påverka motivationen också. Thailändska elever är motiverade och anstränger sig för att lära sig det nya språket. Det kallas för instrumentell motivation tillexempel när eleverna vill kunna läsa facklitteratur.

 Stöd från studiehandledare i sitt modersmål. Elev C har uttryckt att:”

Hjälp och stöd från modersmålslärare i olika ämnen är också bra”.

Vygotskij (1999) har betonat att den proximala utvecklingszonen kan bli nådd när individen kan få samverkan med en mer erfaren person. Genom handledning byggs det upp stödfunktioner för eleven. Stödfunktioner kan läraren synliggöra genom samtal och förklaringar, så att eleven kan införliva den nya kunskapen och praktisera denna. Säljö (2005) har också hävdat att kunskapsutveckling sker i samspel och med hjälp av olika redskap som till exempel handledning.

37